Varför har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för ätstörningsvård?
Ett av syftena med de nya riktlinjerna är att fler patienter ska få vård. En av de utmaningar som har identifierat är den bristande kunskapen inom vården gällande olika typer av ätstörningar. Några av de mer kända ätstörningar är anorexi och bulimi, men det finns andra varianter som är mindre uppmärksammade, till exempel hetsätningsstörning och ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder). ARFID är särskilt viktig att behandla eftersom den kan utvecklas redan före sex års ålder och leda till allvarliga hälsoproblem om den inte behandlas i tid. Sammanställningen som Socialstyrelsen har gjort ska därför hjälpa vårdpersonal i deras dagliga arbete när de ska hjälpa och behandla någon som lider av en ätstörning.
Vården för ätstörningar ska bli mer tillgänglig
Socialstyrelsen har nu gått ut med 38 nya rekommendationer för hälso- och sjukvården för att göra det lättare att erbjuda fler behandlingsalternativ för personer som lider av ätstörningar. Riktlinjerna ska också se till att individen får anpassad vård. Det betyder att vården måste kunna anpassas efter individens behov och att det finns möjlighet att byta behandlingsmetod om den första inte ger önskat resultat.
Några av rekommendationerna för ätstörningsvård
Barn med ARFID kan erbjudas matträning, vilket är en metod där barn och deras familjer får stöd av vårdpersonal under måltider i en anpassad miljö. Personalen observerar vad som skapar obehag hos barnet och identifierar mat som barnet faktiskt äter och tycker om. Genom behandlingen introduceras barnet gradvis för mat som tidigare har varit svår.
Barn eller ungdomar med anorexi kan erbjudas familjebaserad terapi. Här innebär familjeterapi att både barn och unga vuxna får stöd tillsammans med sina familjer, där terapeuterna använder en specifik manual för behandlingen. Just vårdnadshavare är nyckelresurser för att barnet ska klara att äta i sin vardag. Familjebaserad terapi har visat sig leda till att fler barn och ungdomar med anorexi tillfrisknar.
För hetsätningsstörning kan ätstörningspassad KBT erbjudas eller IPT, interpersonell psykoterapi. Ätstörningsanpassad KBT hjälper patienter att förändra tankemönster och beteenden för att hantera känslomässiga svårigheter och bryta ätstörningens cykler. IPT fokuserar på sambandet mellan psykologiska problem och mänskliga relationer.
För dig som vill veta mer, kan du läsa om Socialstyrelsens nya riktlinjer här.
