Källor
1177
Rygginstitutet
Internmedicin.se
Skadekompassen.se
Ryggbesvär är mycket vanligt och kan drabba olika delar av ryggen. Läs mer här!
Uppemot vart femte läkarbesök i Sverige kan relateras till någon form av ryggbesvär. Det är alltså mycket vanligt att ha ont i ryggen. För vissa återkommer ryggbesvär, för andra är det något som kommer en gång och som sedan går över helt och hållet. Ryggbesvär kan handla om problem med bland annat ben- och muskelvävnad och om många olika smärttillstånd och sjukdomsprocesser.
Ryggbesvär är bara i undantagsfall ett tecken på något som är riktigt allvarligt men kan ändå vara ett stort hinder i vardagen om det påverkar din rörelseförmåga.
Symtom vid ryggbesvär kan variera beroende på om du till exempel har ont i ländryggen och höfterna, ont i sidan av ryggen, mellan skulderbladen, eller är kvinna och har ont i nedre delen av ryggen (mensvärk). Här är några av de sätt på vilka ryggbesvär kan yttra sig:
Ryggraden består av kotor och mellan dem finns diskar av brosk. De är en form av stötdämpare som gör att kotorna blir rörliga. Här finns också leder och ledband samt muskler. Det är helt enkelt mycket som kan skadas och orsaka ryggbesvär. Ofta handlar det om att diskarna eller lederna har förflyttats av en olycklig rörelse eller olycka. När du har ont i ryggen så påverkas även musklerna i området där du ha besvär. Det kan leda till spänningar och att du får kramp.
Att ha ryggbesvär kan alltså innebära många olika saker och besvären kan uppstå av en lång rad anledningar:
Du kan också få ryggbesvär på grund av sjukdomar som osteoporos, Bechterews sjukdom och infektioner i kotorna. Flera olika typer av cancer kan ge metastaser i ryggraden.
Inflammationer kan också ge ryggbesvär. Lokal svullnad med rodnad kan vara ett tecken på att ryggbesvär beror på en inflammation.
Det är bra om du kan fortsätta att röra på dig, även om du känner viss smärta. Var dock försiktig med rörelser som påfrestar ryggen extra mycket. Att ligga till sängs kan vara ett sätt att undvika att det gör ont. Leder sängliggandet till försvagning av musklerna kommer det dock att ta längre tid att bli av med ryggbesvären. Vid vissa typer av ryggbesvär kan det hjälpa med en kudde som ger stöd i svanken när du sitter.
Värme kan förbättra blodcirkulationen och det antas i vissa fall kunna påskynda läkningen när du har ont i ryggen. Det kan också göra så att musklerna i ryggen känns mindre stela. Det kan med andra ord vara värt att prova att använda en värmedyna eller en liknande produkt även om det inte finns några garantier för att det hjälper.
Det bästa sättet att förebygga ryggbesvär är att vara försiktig med att använda ryggen när du måste lyfta tungt. Använd istället musklerna i benen i så stor utsträckning som möjligt. Du ska heller inte vrida ryggen i sidled medan du lyfter. Att ha bra ergonomi på arbetsplatsen är ett annat sätt att förebygga ryggbesvär.
Att träna rygg- och magmuskler kan också minska risken för att du drabbas av ryggbesvär.
Ryggbesvär som inte ger med sig, eller som orsakar stark smärta, behöver behandlas. Behandlingen beror naturligtvis på vad för typ av besvär du har. En fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat kan ofta hjälpa dig. Du kan också behöva starkare smärtlindring på recept eller annan hjälp om du har ont länge.
Ibland kan ett kirurgiskt ingrepp var den bästa eller kanske enda lösningen. Diskbråck är ett exempel på ryggbesvär där det kan behövas en operation.
Om din vardag inte fungerar som vanligt på grund av ryggbesvär och det inte blivit bättre på två veckor bör du söka hjälp. För att ställa diagnos kan man behöva undersöka ryggen med ultraljud eller göra en röntgenundersökning.
Även om du har mycket ont är ryggbesvär sällan symtom på något farligt. Om du har ont i ryggen och samtidigt svårt att känna när du är kissnödig, eller upplever domningar vid könsorganen eller ändtarmen, ska du söka hjälp eftersom det kan tyda på diskbråck. Samma sak gäller om du har domningar eller känner dig svag i benen.
Att ha ont i ländryggen kan vara ett tecken på en sjukdom eller tryck mot en nerv och det är bra att kolla upp vad det beror på.
En nätläkare kan ge råd om hur du bör gå vidare vid ryggbesvär och även ge dig en remiss till en specialist eller skriva ut läkemedel.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!