Diskbråck

Diskbråck är ett ryggbesvär och som oftast gör ont. I ryggraden finns kotor, och mellan kotorna finns det diskar. När en disk i ryggen buktar ut mellan två kotor kallas det just för diskbråck.

Det allra vanligaste är att få diskbråck i nedre delen av ryggen, det vill säga ländryggen. Det näst vanligaste efter ländrygg är att få diskbråck i övre delen av ryggen, det vill säga halsryggen, vid nacken. Det finns även de som får diskbråck i bröstryggen, men det är mindre vanligt.

Återkommande diskbråck

Om du har återkommande diskbråck, det vill säga att diskbråcket kommer tillbaka, bör du söka vård.

Om du har fått diskbråck i ländryggen kan du uppleva ett eller flera symtom:

• Du får ont i ryggen.
• Du upplever en smärta som strålar ner i ett ben. Det kallas ischias.
• Du får stickningar och domningar i benet och foten.
• Du har svårt att kontrollera rörelserna i dina ben.
• Du får svårt att kontrollera och tömma tarm och blåsa.

Om du har fått diskbråck i halsryggen kan du ha något/några av dessa symtom:

• Du har ont i nacken.
• Du upplever en smärta som strålar ut i armarna, kanske även också i fingrarna.

Hur länge man har diskbråck kan skilja sig från person till person. Du kan uppleva att det gör ont och att de andra besvären och symtomen kommer mycket snabbt, eller gradvis under en period av dagar eller veckor. Oftast går de sedan över successivt. Vissa kan dock uppleva allvarligare symtom som behöver undersökas av en läkare.

Fortsätt rör på dig

Även om det tar emot är det viktigt att du fortsätter röra på dig. Lättare motion stärker nämligen dina rygg- och benmuskler. Om du bara vilar ryggen så kan det istället ta längre tid för kroppen att bli bättre. Fortsätt göra vardagliga saker som du klarar av och som inte gör ont. Undvik rörelser som påverkar ryggen alltför mycket, till exempel hopp. Om du arbetar så är det bra att återgå till jobbet så fort du orkar. Har du ett stillasittande jobb? Prova att stå upp och arbeta om du kan.

Vila ryggen om det gör väldigt ont

För att lindra din smärta kan du göra något av följande:

• Lägga dig på sidan i fosterställning.
• Om du har ont i din ländrygg, kan du prova att lägga en kudde under dina knän när du ligger på rygg.
• Om det behövs kan du ta värktabletter. Det är framför allt för att hjälpa dig röra på kroppen igen.

Sjukskrivning vid diskbråck

Har du ett fysiskt krävande jobb? Då kan ditt diskbråck göra så du behöver en sjukskrivning – det beror på hur ont du har. Om ditt diskbråck gör att du inte kan jobba bör du uppsöka en läkare för att undersöka om det kan bli aktuellt med en operation.

Orsaken till diskbråck kan förklaras såhär:

Mellan dina kotor i ryggraden finns diskar, något som är stötdämpande för dina kotor. När det yttre lagret i en disk i ryggen spricker kan den mjuka massan i diskens kärna läcka ut. Då buktar disken ut mellan två kotor – och det är det som kallas diskbråck. Om en nerv hamnar i kläm just där disken buktar ut, kan det göra ont och är det symtomet som gör att de flesta upptäcker att de fått diskbråck.

Det kan ibland hända att diskbråck uppkommer efter att man har lyft något, eller har böjt eller vridit ryggen. Men det finns också många fall där diskbråck uppstår utan någon uppenbar anledning.

För att säkerställa att det är diskbråck du har fått får du besöka en läkare på en vårdcentral som gör bedömningen. Det är viktigt att komma ihåg att smärta i ryggen inte behöver bero på diskbråck. Vid ditt första besök kontrollerar läkaren därför till exempel området där det smärtar, hur dina reflexer och känseln är i benen, och eventuellt känseln i underlivet. Om läkaren då bedömer att du har diskbråck, undersöks även din nacke och reflexerna och känseln i dina armar och fingrar.

Om du aldrig tidigare haft ont i ryggen, eller ischias, kan du behöva lämna prover för att utesluta allvarliga sjukdomar. Då kan man exempelvis ta din sänka, blodvärde och urinprov.

Förbättras inte besvären efter fyra till sex veckor kan du behöva bli undersökt med datortomografi, en form av röntgen, eller magnetkamera. Då får läkaren mer information om dina besvär.

Du behöver operera ditt diskbråck om du inte kan kontrollera tömningen av urinblåsan eller ändtarmen, eller om du blir förlamad i benet eller i armen. Om du känner att du har mycket ont och upplever att du inte kan leva som vanligt och du till exempel behöver sjukskriva dig, så kan läkaren bedöma att du ska operera ditt diskbråck. Men i många fall behövs inte operation, utan du kan lindra ditt diskbråck med fysioterapi. Du bokar då ett besök direkt hos en sjukgymnast/fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor som skapar ett träningsprogram för dig så att du tränar att stärka dina muskler i din takt. Om du känner att det inte räcker att bara röra på dig och ta receptfria läkemedel, kan en läkare skriva ut starkare läkemedel på recept.

När ska du söka vård för diskbråck?

I de allra flesta fallen går diskbråck över av sig själv. Det kan ta ett par veckor innan besvären blivit bättre, men ett par månader brukar de flesta inte ha ont längre.

Om dina besvär inte blivit bättre inom ett par veckor, om du får återkommande diskbråck eller om smärtstillande läkemedel inte hjälpt dig, så kan du kontakta din vårdcentral. För hjälp och råd för hur du ska hantera smärtan, kan du vända dig till en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. De kan ge dig bra tips och råd. Kontaktar du en nätläkare kan de ge dig rådgivning eller skriva ut recept vid behov.

• Vårdcentral
• Fysioterapeut/Sjukgymnast
• Naprapat
• Kiropraktor
• Ortoped