Artros

Introduktion

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna och drabbar ofta knän, höfter, fingrar eller andra viktbärande leder. Sjukdomen beror på förändringar i ledbrosket, som långsamt bryts ned och förlorar sin stötdämpande funktion. Det kan leda till smärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Även om artros ofta förknippas med högre ålder kan den i själva verket uppstå hos människor i olika åldrar, särskilt om en led utsatts för långvarig belastning eller tidigare skador.

När artros uppstår kan det kännas oroande och väcka många frågor. Du kanske undrar varför du får ont vid rörelse, om tillståndet går att bromsa eller hur du kan hitta rätt behandling. Det kan också finnas en oro för att vardagen blir svårare att hantera i takt med att ledbrosket försämras.

Det finns många faktorer som ökar risken för artros, till exempel övervikt, upprepade ledskador och ärftlighet. Samtidigt finns det flera insatser du själv kan göra för att lindra symtomen och behålla en god rörlighet så länge som möjligt. I den här texten får du en grundlig genomgång av vad artros är, varför den uppstår, hur den yttrar sig och vilka behandlingsalternativ som finns. Målet är att du ska känna dig informerad, hoppfull och trygg i att veta när du eventuellt bör söka vård.

Bra att veta om artros

Vid artros skadas ledbrosket, vilket kan leda till smärta och stelhet i leden.
Regelbunden och anpassad träning är ofta en av de mest effektiva åtgärderna för att hantera och bromsa besvär.
Övervikt och tidigare ledskador ökar risken för artros, men rätt stöd och behandling kan förbättra livskvaliteten även om du redan utvecklat sjukdomen.

“Kan artros påverka flera leder samtidigt?”

Svar: Ja, artros kan uppstå i flera leder samtidigt, särskilt om samma riskfaktorer påverkar dem.

Vad är artros?

Artros är en kronisk ledsjukdom där det skyddande brosket i leden gradvis bryts ned. Broskets huvudsakliga uppgift är att fungera som en stötdämpare som underlättar smidiga rörelser. När brosket blir tunnare eller ojämnt kan ledytorna börja nöta mot varandra, vilket ofta leder till smärta, inflammation och stelhet.

I de tidigaste stadierna kan artros ibland gå obemärkt förbi eller ge milda symtom, som en viss stelhet på morgonen. Allteftersom brosket förändras kan smärtan tillta, särskilt vid belastning eller när du börjar röra på dig efter stillasittande. Även ledens rörlighet kan försämras med tiden. Ibland ses också förändringar på skelettet runt leden, som benpålagringar (osteofyter), vilka är kroppens sätt att försöka stabilisera den drabbade leden.

Historiskt sett har artros ofta kallats “ledförslitning” eller “förslitningsskada”, men forskningen idag betonar att det inte enbart är en passiv nedbrytning av brosket. Kroppens reaktion med inflammation och nybildning av ben spelar också roll. För vissa människor kan sjukdomen utvecklas långsamt och förbli lindrig i många år, medan andra kan drabbas snabbare och få mer omfattande symtom. Artros är dock inte detsamma som reumatisk ledsjukdom, även om smärtan och stelheten kan påminna om varandra.

Även om artros inte kan botas helt i dagsläget finns det många behandlingar och livsstilsförändringar som kan hjälpa dig att hålla leden så funktionell som möjligt. Genom att tidigt uppmärksamma symtom och söka råd hos vården kan du få en bättre chans att bromsa utvecklingen och hantera smärtan på ett konstruktivt sätt.

Orsaker till artros

Artros har ofta flera samverkande orsaker. Det handlar sällan om en enskild faktor, utan snarare om en kombination av ledens belastning och kroppens egna förutsättningar. Här är några vanliga orsaker och riskfaktorer:

Ålder: Även om artros kan drabba yngre personer ökar risken ju äldre du blir. Broskets förmåga till reparation minskar med åren, och under en längre livstid hinner små mikroskador i lederna ackumuleras.
Övervikt: Extra kroppsvikt ökar belastningen på viktbärande leder som knän och höfter. Detta kan påskynda nedbrytningen av ledbrosket. Att gå ned i vikt vid övervikt kan därför ha en påtagligt positiv effekt på artrosbesvär.
Tidigare ledskador: Om du har skadat en led genom till exempel sport, olyckor eller upprepade mikrotrauman löper du större risk att utveckla artros. Idrottsskador i knän eller vrister kan leda till förändringar i ledbrosket som visar sig senare i livet.
Genetiska faktorer: Viss ärftlighet tycks föreligga, vilket innebär att du kan ha en ökad benägenhet att utveckla artros om nära släktingar har sjukdomen. Det gäller dock inte alla – miljöfaktorer och livsstil är också mycket betydelsefulla.
Repetitiva rörelser och belastning: Arbete eller fritidsintressen som innebär upprepad belastning på samma led kan på sikt öka risken för broskförändringar. Även ensidig arbetsställning eller tunga lyft kan bidra till snedbelastning och därmed påverka ledernas hälsa.
Nedsatt muskelstyrka: Om musklerna runt en led inte är tillräckligt starka ökar risken att leden utsätts för hög stress. Att stärka muskulaturen kan minska ledens belastning och därmed även risken för artros.

Artros är alltså sällan enbart kopplad till åldrandet. Genom att förebygga riskfaktorer och vara uppmärksam på tidiga tecken kan du i många fall skjuta upp eller dämpa sjukdomens förlopp.

Symptom vid artros

De mest framträdande symtomen på artros är smärta och stelhet i den drabbade leden. Dessa symtom kan variera från lindriga till svåra och påverkar ofta din vardag. Här är de vanligaste tecknen på artros:

Smärta vid belastning: Du kan märka av värk i leden när du står, går eller utför andra aktiviteter. Smärtan kan initialt vara mild och öka i takt med att brosket bryts ned. Efter en längre tids vila kan första stegen göra extra ont, men den skarpaste smärtan brukar minska när du kommit igång med rörelserna.
Stelhet: Många upplever stelhet på morgonen eller efter att ha suttit stilla en längre stund. Denna stelhet släpper oftast när du börjar röra på dig, men vid mer avancerad artros kan stelheten kvarstå under större delen av dagen.
Nedsatt rörlighet: Rörelseomfånget kan minska och vissa rörelser blir svåra eller omöjliga att utföra. Det kan till exempel bli besvärligt att resa sig från en låg stol, gå i trappor eller böja knäet fullt ut.
Ledsvullnad: Ibland svullnar leden upp, särskilt om det finns inflammation. Svullnaden kan göra leden varm och öm. Detta är vanligast efter långvarig belastning eller i perioder där artrosen är mer aktiv.
Ljud från leden: Du kan uppleva att det knakar eller knäpper till i leden när du rör dig. Dessa ljud uppstår när ojämna ledytor gnider mot varandra.
Trötthet och obehag: Konstant molande smärta kan påverka sömnen och leda till allmän trötthet. Ibland kan kronisk värk också gå ut över humöret och bidra till stress eller oro.

Artros utvecklas gradvis, och tidiga tecken kan vara lätta att avfärda som “vanlig stelhet” eller tillfälliga besvär. Om du märker att symtomen påverkar din vardag mer än du är bekväm med, är det bra att kontakta vården för en bedömning.

När ska du söka vård för artros?

Det kan vara svårt att avgöra när du bör ta kontakt med sjukvården vid ledbesvär, men vid följande tecken kan det vara klokt att få en medicinsk bedömning:

Ständigt återkommande smärta: Om du har smärta i en eller flera leder som inte försvinner, eller som återkommer ofta, kan det vara tecken på artros eller en annan ledsjukdom. En undersökning av en läkare kan klargöra orsaken och se till att du får rätt behandling i tid.
Nedsatt förmåga i vardagen: När värk eller stelhet börjar hindra dig i vanliga sysslor – som att resa dig ur en stol, gå en kort promenad eller utföra hushållsarbete – är det dags att söka vård. Ju tidigare du får hjälp, desto större möjlighet att bromsa förloppet.
Ledsvullnad och rodnad: Plötsliga svullnader, rodnad eller hetta i en led kan tyda på inflammation. I vissa fall kan detta röra sig om mer akuta besvär eller en annan ledsjukdom, så det är bra att låta en läkare utreda.
Ensidiga symtom efter skada: Om du har råkat ut för en ledskada och därefter får ihållande besvär kan det finnas risk att brosket tagit skada och att artros håller på att utvecklas. Tidig rehabilitering och anpassad träning kan vara avgörande för att minska framtida bekymmer.
Ingen lindring trots egenvård: Har du redan provat avlastning, receptfria smärtstillande läkemedel eller andra egenvårdsåtgärder utan förbättring? Då kan professionell hjälp behövas, exempelvis i form av sjukgymnastik, annan behandling eller uppföljning med röntgen.

Sök vårdcentral i första hand. Därifrån kan du få en remiss till exempelvis fysioterapeut, ortoped eller annan specialist om det behövs. Tveka inte att be om hjälp om du är orolig, känner stor smärta eller upplever snabb försämring. Ju tidigare du får stöd, desto bättre kan du bevara rörligheten.

Behandling vid artros

Det finns ingen behandling som helt botar artros, men det går att lindra symtomen och förbättra funktionen i den drabbade leden. Behandlingen utformas ofta i flera steg, beroende på hur omfattande besvären är:

Träning och sjukgymnastik: Regelbunden, anpassad träning är en av de viktigaste delarna i behandlingen av artros. En fysioterapeut (sjukgymnast) kan utforma ett personligt träningsprogram som syftar till att stärka musklerna runt leden och förbättra din rörlighet. Ofta handlar det om övningar som gradvis ökar i intensitet och tar hänsyn till dina individuella behov.
Smärtstillande läkemedel: Receptfria mediciner som paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan dämpa värk och stelhet under kortare perioder. Om besvären är svåra kan läkare skriva ut starkare läkemedel. Det är dock viktigt att följa ordination och vara uppmärksam på eventuella biverkningar.
Viktminskning: Om du är överviktig kan en måttlig viktnedgång minska belastningen på lederna och därmed också minska smärtan. Att gå ned i vikt kräver ofta långsiktiga livsstilsförändringar, men även små viktminskningar kan ge märkbar lindring.
Hjälpmedel och avlastning: För personer med mer uttalad artros kan hjälpmedel som käpp, ortoser eller stödbandage underlätta vardagen. Dessa kan stabilisera leden och minska smärtan vid rörelse. Ergonomiska skor eller inlägg kan också ge avlastning åt fot- och knäleder.
Intraartikulära injektioner: I vissa fall kan en läkare injicera kortison eller andra läkemedel direkt i leden för att minska inflammation och smärta. Effekten är ofta tillfällig men kan ge en viktig lindring under en period.
Operation: Vid svårare artros där andra behandlingar inte hjälper, kan kirurgi vara ett alternativ. Det kan handla om att slipa benytor, korrigera felställningar eller i de mest uttalade fallen ersätta den skadade leden med en protes. Kirurgi är dock oftast sista utvägen och kräver noggrant övervägande.

Målet med all behandling är att minska smärta, öka din rörlighet och hjälpa dig behålla en god livskvalitet. Ofta kombineras flera metoder för bästa resultat, och den exakta behandlingsplanen anpassas efter dina förutsättningar.

Vem kan hjälpa dig vid artros?

Du kan vanligtvis få remiss till rätt specialist via din vårdcentral. På så sätt kan du få en samlad vårdplan där olika professioner samarbetar för att ge dig bästa möjliga hjälp.

Vad kan du göra själv?

Att drabbas av artros behöver inte innebära att du passivt ska vänta på att sjukdomen försämras. Det finns flera åtgärder du själv kan ta för att minska symtom och förbättra rörligheten:

Fysisk aktivitet: Regelbunden motion med låg belastning är en av de mest effektiva strategierna. Promenader, cykling, simning eller vattengympa är exempel på skonsamma aktiviteter för lederna. Sikta på att röra dig minst 30 minuter om dagen, men anpassa intensiteten så att du inte överbelastar.
Styrketräning: Att stärka musklerna runt en drabbad led avlastar brosket och förbättrar ledrörligheten. Övningar med gummiband eller lätta vikter kan vara ett bra sätt att bygga upp styrka gradvis. Om du är osäker på hur du ska börja, be en fysioterapeut om ett individuellt program.
Viktbalans: Har du ett förhöjt BMI kan viktnedgång ge märkbar lindring, framför allt i knä- och höftleder. Satsa på en balanserad kost med mycket grönsaker, fullkorn och magert protein. Små förändringar i vardagen, som att gå kortare promenader oftare, kan göra stor skillnad över tid.
Bra skor: Använd skor som ger stöd och dämpning, särskilt om du har besvär i knän, höfter eller ryggrad. Skoinlägg eller ortoser kan hjälpa till att fördela belastningen bättre.
Värme och kyla: Värme i form av värmedynor eller ett varmt bad kan lindra stelhet och värk. Kyla, till exempel med en ispåse, kan vara skönt vid inflammation eller svullnad. Testa dig fram för att se vad som fungerar bäst för dig.
Töjning och rörlighetsövningar: Milda stretchövningar och rörlighetsträning kan hjälpa dig att bibehålla eller öka rörligheten i leden. Var försiktig och lyssna på kroppens signaler. Om du upplever skarp smärta, avbryt och rådgör med en fysioterapeut.
Stresshantering och vila: Kronisk smärta kan i sig vara stressande. Att hantera stress genom avslappningsövningar, meditation eller en lugn promenad i naturen kan påverka hur du upplever smärtan. Glöm inte heller att vila tillräckligt, särskilt om du haft en intensiv dag med mycket belastning på lederna.

Genom att vara aktiv och ta ansvar för din hälsa kan du i många fall bromsa symtomutvecklingen. Små dagliga insatser kan göra stor skillnad på lång sikt.

Hur kan du förebygga artros?

Trots att det inte går att helt garantera att du undviker artros, finns det förebyggande insatser som minskar risken eller åtminstone skjuter upp sjukdomsdebuten:

Håll en hälsosam vikt: Varje extra kilo ökar trycket på viktbärande leder. En stabil vikt minskar belastningen på framför allt höfter och knän, vilket kan bidra till att bevara ledbrosket.
Regelbunden motion: Att vara fysiskt aktiv stärker musklerna som omger lederna och hjälper till att hålla brosket i bättre skick. Variera gärna träningsformer så att du belastar kroppen på olika sätt.
Undvik ledskador: Genom rätt teknik i idrottsutövning, användning av skyddsutrustning och anpassad träning minskar du risken för akuta ledskador. Uppvärmning före fysisk aktivitet, samt stretching efter, är också viktigt.
God ergonomi: Ha bra arbetsställning och undvik långvarig ensidig belastning. Pausa ofta vid stillasittande arbete och ta korta promenader för att cirkulera blodet och avlasta lederna.
Lyssna på kroppen: Om du känner smärta eller obehag i en led, var uppmärksam och justera belastningen. Tidig vila eller lättare övningar kan hindra att smärtan utvecklas till ett långvarigt besvär.

Försök att göra små, vardagliga val som gynnar dina leder. Det kan vara allt från att gå i trappor i stället för att ta hissen, till att stå upp och jobba en stund varje timme om du har ett stillasittande arbete. Dessa små steg blir över tid en viktig investering i din ledhälsa.

Du kanske också vill läsa om…

Vanliga frågor om artros

1. Kan artros försvinna av sig själv?
Nej, artros kan inte läka ut helt på egen hand. Däremot kan symtomen ibland minska under perioder, särskilt med rätt träning och livsstilsförändringar.

2. Är artros och reumatism samma sak?
Nej, artros är en nedbrytning av ledbrosket medan reumatism (till exempel reumatoid artrit) främst är en autoimmun inflammation i lederna. De två tillstånden kan ge liknande symtom, men har olika orsaker och behandlingar.

3. Hur ställs diagnosen artros?
Ofta genom en klinisk undersökning hos läkare eller fysioterapeut, kompletterad med röntgen. I vissa fall används också magnetkameraundersökning (MR) för att bedöma broskets tillstånd och utesluta andra skador.

4. Kan unga personer få artros?
Ja, även om det är vanligare hos äldre kan unga drabbas, särskilt efter ledskador eller vid långvarig överbelastning.

5. Hur fort utvecklas artros?
Det varierar mycket från person till person. Vissa kan ha långsamt ökande symtom under många år, medan andra upplever en snabbare försämring, särskilt om det finns flera riskfaktorer samtidigt.

6. Hjälper värktabletter i längden?
Smärtstillande medel kan ge tillfällig lindring men botar inte artros. Det är bäst att kombinera läkemedel med andra behandlingar som träning, viktkontroll och fysioterapi för ett hållbart resultat.

7. Bör jag sluta träna om det gör ont i en led med artros?
Inte nödvändigtvis. Ofta är anpassad träning en viktig del i behandlingen av artros, men du bör anpassa intensiteten och typ av övningar efter din smärtnivå. Ta hjälp av en fysioterapeut om du är osäker.