Körtelfeber är en virusinfektion som smittar via saliv. Det är en mycket vanlig sjukdom. Nästan alla vuxna har antikroppar.
Körtelfeber är en vanlig sjukdom som orsakas av viruset Epstein-Barr, ur herpes-familjen. Uppemot 95 % av befolkningen har antikroppar mot viruset. Har du blivit sjuk en gång så är du immun mot sjukdomsutbrott, även om viruset finns kvar latent. Inkubationstiden kan variera mellan fyra och tio veckor så det brukar vara svårt att veta när någon har blivit smittad.
Det finns inget vaccin som skyddar mot körtelfeber. Personer som blir ordentligt sjuka är ofta i åldersspannet 15–25 år. Körtelfeber är sällan allvarligt men kan öka risken för andra sjukdomar, till exempel streptokocker och problem med njurarna. Personer med nedsatt immunförsvar kan bli riktigt dåliga i samband med körtelfeber.
Vilka symtom körtelfeber ger beror mycket på om det är ett barn eller en vuxen som är sjuk. För barn blir det sällan värre än vanliga förkylningssymtom. Därför kan det vara svårt att veta att det är körtelfeber. Vuxna och ungdomar som drabbas av körtelfeber kan få betydligt kraftigare symtom, ofta påminner det om svår halsfluss.
Vanliga symtom på körtelfeber för vuxna och ungdomar är:
Körtelfeber kan även ge andra symtom, som utslag och illamående. Det är alltså ganska svårt att själv komma fram till att det verkligen är körtelfeber, utan man behöver göra en undersökning.
Körtelfeber kan göra så att levern och mjälten svullnar. Det finns viss risk för att mjälten brister om du har körtelfeber och samtidigt får en stöt mot mjälten. Symtom på att det har hänt är att du får ont i magen, blir blek och trött och att du får hjärtklappning.
Körtelfeber smittar framförallt genom kontakt med saliv från någon som har sjukdomen. Hudkontakt kan också föra över viruset, men i mindre grad. På engelska kallas körtelfeber för “kissing disease” den smittar alltså ofta genom salivutbyte vid pussar.
Det är svårt att fastställa hur länge du är smittsam med körtelfeber. Man brukar säga att du kan smitta i några veckor efter att du har blivit sjuk i körtelfeber. Sjukskrivning i 2–3 veckor kan vara nödvändigt. Det finns anmälningsplikt enligt smittskyddslagen. Om du umgås med någon som har körtelfeber är det viktigt att vara medveten om att det smittar via saliv, så användning av munskydd är att rekommendera.
Körtelfeber kan ha ett långdraget förlopp. Symtomen vid körtelfeber brukar vara kvar i 2–3 veckor. Du kan dock känna dig trött längre än så, ibland i ett par månader efter att övriga symtom har försvunnit.
Om du har körtelfeber ska du se till att få vila så att kroppen kan återhämta sig. Receptfria läkemedel mot symtomen, till exempel febernedsättande och smärtstillande läkemedel kan användas. Om du har svårt att äta och dricka på grund av halsont kan det hjälpa med kalla eller varma drycker.
Det finns tyvärr inte mycket du kan göra för att förebygga körtelfeber, förutom att vara försiktig om du inte har haft sjukdomen och umgås med någon som har den.
Eftersom körtelfeber är ett virus kan man inte behandla med antibiotika. Receptbelagda läkemedel mot symtomen kan skrivas ut, om inget annat hjälper. Det är sällan någon behöver sjukhusvård på grund av körtelfeber. Om det går så långt kan det vara för att personen har så svårt att dricka att det krävs dropp eller för att svullnaden i halsen är så kraftig att andningen påverkas.
För att kunna fastställa att du har körtelfeber tas ett blodprov. Om du inte är allvarligt sjuk räcker det att behandla symtomen, på samma sätt som om du hade halsfluss. Du bör söka vård akut om du har så svårt att svälja att du inte får i dig tillräckligt med vätska eller om du har feber som kommer och går. Sök även vård akut om du har nedsatt immunförsvar och misstänker körtelfeber.
En nätläkare kan inte diagnostisera körtelfeber men kan skriva ut remisser och recept på läkemedel om du inte får hjälp av receptfria läkemedel.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!