Diabetes
En diabetiker tar en insulinspruta i magen.

Diabetes

Diabetes gör så att blodet tar upp för mycket socker. Att få diabetes är jobbigt, och kan leda till svåra komplikationer.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med diabetes på en plats som passar dig.

Boka tid direkt

Göteborgskliniken - Hälsokontroller
Hälsokontroll
Haga, Göteborg
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Funmed
Introduktionssamtal hos Funmed
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin

Snabba fakta om Diabetes

Viktiga länkar

Information om graviditet och diabetes (1177)

Samlat informationsmaterial (Svenska Diabetesförbundet)

Mat och recept för diabetiker (Svenska Diabetesförbundet)

Vad är diabetes?

Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som innebär att man har problem att reglera sitt blodsocker. Det kan ge svåra besvär. Läs mer.

Vad är diabetes?

Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som påverkar mängden socker blodet tar upp. Kroppens reglering av blodsocker sköts med hjälp av ett ämne som heter insulin, som kroppen skapar på egen hand. Insulin är mycket viktigt eftersom du kan må mycket dåligt om ditt blodsocker når för höga eller för låga nivåer. Det kan till och med bli livshotande. Vid diabetes så har kroppen helt slutat producera insulin, eller så har den brist på insulin. Om du är drabbad av diabetes så är det därför viktigt att få rätt behandling. Om du behandlar din diabetes kan du leva ett gott liv, trots sjukdomen.

Vad är skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2?

Det pratas ofta om två typer av diabetes – diabetes typ 1 och diabetes typ 2. 

Diabetes typ 1

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret ger sig på kroppens egna celler. I det här fallet handlar det om de celler som producerar insulin. Kroppen slutar därmed att producera insulin, vilket leder till att du får för mycket socker i blodet. Man kan födas med diabetes typ 1 eller utveckla den senare i livet, men det är vanligt att den visar sig redan i barndomen.

Diabetes typ 2

Diabetes typ 2 innebär att din kropp fortfarande producerar insulin, men i en för liten mängd. Därför blir ditt blodsocker lätt för högt. Diabetes typ 2 uppstår oftast i vuxen ålder, och det är den vanligaste typen av diabetes.

Vad är graviddiabetes?

Det finns också en tredje typ av diabetes som kallas för graviditetsdiabetes. Graviddiabetes kan drabba den som är gravid, men försvinner för det mesta när barnet har fötts.

Hur vet man att man har diabetes?

Det finns många symtom som diabetiker upplever. Eftersom diabetes har med förhöjda blodsockernivåer att göra, så är de flesta symtom också kopplade till dessa.

Vanliga symtom vid diabetes är bland annat dessa:

  • Du blir mer törstig än vad du normalt är.
  • Du kan uppleva att du blir trött och tappar orken.
  • Du känner ett behov av att kissa mer, och att när du kissar så kommer det stora mängder urin.
  • Du kan uppleva synrubbningar och huvudvärk.

Bland de mer ovanliga symtomen finns bland annat

  • återkommande infektioner
  • mörka fläckar på huden
  • bestående synförändringar
  • klåda på olika platser på kroppen.

Om du har upplevt ett eller ett par av dessa symtom så kan det handla om diabetes. Kontakta sjukvården för att få hjälp att utreda det.

Varför får man diabetes?

Orsaken till att en person föds med eller utvecklar diabetes typ 1 finns det än idag inga säkra svar på. Sannolikt får man typ 1-diabetes genom vissa virusinfektioner. Man anser också att diabetes typ 1 till viss del är ärftlig.

Man vet inte heller de exakta orsakerna till att någon utvecklar diabetes typ 2, men dessa är några faktorer som kan ha påverkan:

  • Det finns en ärftlig faktor vilken betyder att du kan ha ärvt anlagen för sjukdomen från dina föräldrar.
  • Både kost och motion spelar stor roll. Om du äter hälsosamt och får mycket motion minskar riskerna.
  • Stress kan också vara en bidragande orsak.

Egenvård vid diabetes

Om du har diabetes så finns det mycket du kan göra själv, utöver att ta medicinen din läkare skrivit ut. Att ha koll på vad man äter och hur mycket man rör sig mår alla bra av, men det är extra viktigt för dig som har diabetes. En stillasittande livsstil med en kost som inte är balanserad kan påverka din diabetes negativt.

Så sätts en diabetesdiagnos

En diabetesdiagnos sätts efter att man tagit blodprov där en läkare tittar på ditt p-glukosvärde. Detta värde visar hur din blodsockernivå ligger vid just det tillfället. Man tittar även på hur blodsockret legat över tid och läkaren tittar på dina blodkärl i ögonen. Genom blodproven får läkaren även viktig information om du har antikroppar som påverkar dina insulinnivåer.

Läkaren kan även titta på blodtryck och dina nivåer av blodfetter. Dessa undersökningar ger läkaren en bild som berättar om du har diabetes och vilken typ du har.

Graviddiabetes är något man regelbundet testar blivande mammor för, men det är ändå viktigt att du berättar för vårdpersonalen du har kontakt med om du känner av några symtom.

Behandling vid diabetes

Om du är drabbad av diabetes så behöver du i de flesta fall behandlas. Mest grundläggande är att du har koll på ditt blodsocker, och du kan mäta dina blodsockernivåer själv. Genom ett stick i fingret får du fram en bloddroppe, som du med hjälp av en speciell mätare kan testa och få reda på hur dina nivåer ser ut. Det finns även sätt att göra detta automatiskt.

De behandlingsformer som är vanligast är:

  • Injektion av insulin med hjälp av en insulinpenna som har en nål längst fram. Denna sticker du genom huden på exempelvis magen.
  • Insulin som sprutas ut i kroppen av en pump som en läkare har placerat på magen.
  • Tabletter som gör att det insulin man har i kroppen fungerar bättre.
  • Ordinerade livsstilsförändringar, som till exempel ändrad kost och ökad motion.

Vem kan hjälpa dig vid diabetes?

En nätläkare inte ställa diagnos eller ta prover för diabetes, men de har möjlighet att svara på diabetesrelaterade frågor och ge råd om vissa relaterade besvär.

Publicerad:
25 januari 2023 kl 11:12
Uppdaterad:
11 oktober 2023 kl 15:42
Författare:
Faktagranskad av:

Dr. Ulla Pripp, Spec. Allmänmedicin, MD Kardiovaskulär medicin, Medicinskt ansvarig läkare, Läkarintyg Direkt