Spänningshuvudvärk innebär att du har en pressande, tryckande och kramande smärta runt huvudet och i pannan. Läs mer här!
Spänningshuvudvärk ger symtom från tinningar, nacke och pannan. Smärtan brukar ofta beskrivas som pressande, kramande eller tryckande och drabbar 30–80 % av alla människor. Det debuterar i många fall hos personer som är mellan 20 och 40 år gamla, och är lite vanligare bland kvinnor än män.
Spänningshuvudvärk kan antingen vara återkommande (episodisk) eller konstant (kronisk). Det sistnämnda innebär att du har ont mer än 15 dagar varje månad. Kronisk spänningshuvudvärk kan på sikt ge andra besvärande symtom, men är sällan farligt.
Du kan ha spänningshuvudvärk om du upplever något av följande:
Om du har så kallad episodisk spänningshuvudvärk så kan smärtan vara mellan 30 minuter och upp till en vecka. Däremot inte oftare än 15 dagar varje månad. Om du har spänningshuvudvärk varje dag – eller åtminstone mer än 15 dagar varje månad under ett halvår – så klassas huvudvärken som kronisk. Då kan du också uppleva andra symtom som:
Kronisk spänningshuvudvärk har flera likheter med andra sorters långvariga smärtsyndrom. Det kan därför delvis förklaras av att du är överkänslig mot smärtsignaler, och att du upplever smärta starkare än andra.
Begreppet spänningshuvudvärk härstammar från att man tidigare trott att spända muskler i nacken och runt huvudet ligger bakom problemet. Så kan fallet vara, men inte för alla. En del människor får spänningshuvudvärk utan spända muskler, och orsakerna till denna typ av huvudvärk är inte ännu helt klarlagda. Troligtvis har både miljöfaktorer och ärftlighet betydelse. Även stress och andra psykiska besvär tros kunna vara utlösande faktorer.
Du kan både lindra och förebygga spänningshuvudvärk själv på olika sätt. Beroende på vad som utlöser huvudvärken så kan något av tipsen nedan hjälpa.
Om du har spänningshuvudvärk ofta är det en god idé att du lär dig känna igen de situationer som kan utlösa din huvudvärk. På så vis kan du förebygga huvudvärken på sikt. För dagbok varje gång du får spänningshuvudvärk, och skriv ner saker som:
Vid spänningshuvudvärk kan övningar i avslappning hjälpa. Om du ofta har spänningshuvudvärk så kan du nämligen ha spända muskler utan att själv veta om det, och då kan exempelvis avslappningsövningar, mindfulness eller yoga vara effektivt. Vissa blir även hjälpta av massage eller långa promenader i friska luften.
Musklerna kan även bli stela om kroppen varit spänd under en längre tid. Detta kan förebyggas genom fysisk aktivitet då det ökar blodcirkulationen och stärker musklerna i nacke och rygg. Om du har ett arbete där du ofta sitter still framför exempelvis en datorskärm är det också viktigt att variera arbetsställningen. Försök även att ha goda och regelbundna sömnvanor.
Det finns receptfria läkemedel på apoteket som kan lindra spänningshuvudvärk. Dessa läkemedel ger dock bara tillfällig hjälp, och ska inte användas mer än 2–3 gånger i veckan.
Ibland kan spänningshuvudvärk orsakas av en synnedsättning som du inte själv vet om. Om du har nedsatt syn kan du nämligen gå runt och anstränga ögonen, vilket kan ge upphov till spänningshuvudvärk. Om du misstänker att detta är fallet är det bra att besöka en optiker.
Spänningshuvudvärk går i de flesta fall över av sig själv, eller med hjälp av receptfria läkemedel. Ibland kan det däremot bli aktuellt med receptbelagda läkemedel. Andra behandlingar som kan bli aktuella när du söker vård för spänningshuvudvärk är:
Om din spänningshuvudvärk är långvarig eller kraftig är det viktigt att söka vård. Ta kontakt med en vårdcentral om du upplever något av följande:
En nätläkare kan oftast diagnostisera och behandla spänningshuvudvärk.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!