Mensvärk
Kvinna håller händerna på magen.

Mensvärk

Mensvärk är vanligt att få i samband med mens. Mensvärken kan kännas i magen, ryggen och låren. Här kan du läsa mer om mensvärk.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med mensvärk på en plats som passar dig.

Boka tid direkt

Nordic IVF - Solna Strand
Bli uppringd - Boka gynekolog
Solna
Nordic IVF - Solna Strand
Bli uppringd - Boka gynekolog
Solna
Nordic IVF - Solna Strand
Bli uppringd - Boka gynekolog
Solna
Nordic IVF - Solna Strand
Bli uppringd - Boka gynekolog
Solna
Nordic IVF - Solna Strand
Bli uppringd - Boka gynekolog
Solna
Nordic IVF - Solna Strand
Bli uppringd - Boka gynekolog
Solna

Snabba fakta om Mensvärk

Om mensvärk
  • Smärtan är vanligast innan mensen och de två första dagarna.
  • Du kan bli illamående och yr.
  • Under mensen är det vanligt att få diarré.
Vad är mensvärk?

Mensvärk är smärta som uppkommer i samband med mens. Läs mer.

Vad är mensvärk?

Mensvärk, eller dysmenorré är en smärta som uppkommer i samband med mens. De flesta fertila kvinnor upplever någon gång värk i någon grad i samband med mens. Smärtan kan kännas i olika delar av kroppen, som nedre magen, ryggen, låren och ljumskarna.

Det är vanligast att få mensvärk under de första dagarna av mensen och någon dag innan. Smärtan kan variera från månad till månad, och den kan vara molande eller ge kramper. Vissa känner knappt av någon smärta medan andra alltid har ont, vissa så pass mycket att de spyr eller svimmar.

Om mensvärken påverkar ditt liv så pass mycket att du behöver stanna hemma flera dagar rekommenderas du att göra en grundlig undersökning om vad som orsakar smärtan så att du kan få hjälp att behandla det.

Vad är normal mensvärk?

Mensvärk delas in i två typer, primär mensvärk och primär dysmenorré:

Primär mensvärk är ”vanlig” mensvärk som försvinner efter ett par dagar. Den sekundära ger svår mensvärk och kan tyda på endometrios eller annan underliggande diagnos.
Primär dysmenorré är kopplad till den höga halten av hormonliknande substanser, prostaglandiner, i livmodern. Mensvärken brukar kännas av som mest under puberteten och blir mildare ju äldre du blir. Värken blir tydlig några timmar innan och i början av mensen, men går sedan över. Denna typ av mensvärk går oftast att behandla själv.

Vad räknas som svår mensvärk?

Svår mensvärk brukar definieras som sekundär dysmenorré och uppkommer vanligtvis mellan 30 och 45 års ålder, men kan inträffa tidigare.

Typiskt för sekundär dysmenorré är att mensvärken blir värre med åren. Du kan även ha skov som gör att smärtan kommer och går, och känna intensiv smärta vid vaginalt sex.

Denna typ av mensvärk har andra underliggande orsaker, som till exempel endometrios eller cystor.

Vad är endometrios?

Vid endometrios växer livmoderslemhinnan på andra ställen än just i livmodern. Då kan du ha mensvärk innan mens, efter mens och under andra perioder i menscykeln. Vanligtvis är mensvärken som värst under mens och ägglossning. Prata med din läkare, gynekolog eller barnmorska om du upplever svår mensvärk.

Symtom på mensvärk

Orsak till mensvärk

När du har ägglossning blir livmoderslemhinnan tjockare för att förbereda för ett ägg. Blir ägget inte befruktat så gör sig kroppen av med slemhinnan från livmodern. Smärtan du känner när du har mensvärk kommer av de sammandragningar som uppstår när livmodern stöter ut livmoderslemhinnan. När livmodern drar ihop sig släpper kroppen ut prostaglandiner, det hormonliknande ämnet som finns där. Ju mer prostaglandiner som frisläpps, desto mer smärta.

Det finns även andra orsaker till att du kan ha kraftiga smärtor vid mens och rikliga blödningar, som exempelvis endometrios, spiral, myom, inflammation eller cystor.

Vad ska man göra för att få bort mensvärk?

Det finns mycket du kan göra på egen hand för att lindra mensvärk. Vissa kan tycka att det är skönt att ha en värmedyna på magen eller att ta ett varmt bad, medan andra tycker att fysisk aktivitet hjälper mot smärtan.

Vad hjälper mot mensvärk?

Här är tips på hur du kan lindra mensvärk:

  • Använd en värmedyna på magen eller ryggen när du har ont.
  • Ta ett varmt bad eller duscha varmt.
  • Ta en promenad eller träna. Om du har mycket ont kan yoga vara ett bra alternativ.
  • Få en orgasm. Det gör att musklerna slappnar av.
  • Receptfria läkemedel som innehåller ibuprofen, naproxen eller paracetamol kan lindra värken. Följ anvisningarna på förpackningen.

Behandling vid mensvärk

För de allra flesta brukar det räcka med att använda receptfria läkemedel, eller annan egenvård, för att lindra mensvärk. Men om du har svåra problem med mensvärk bör du kontakta en läkare, gynekolog eller barnmorska. De kan hjälpa dig att hitta orsak bakom din smärta, och hitta en behandling som fungerar för dig.

Preventivmedel mot mensvärk

P-piller, p-stav eller andra liknande preventivmedel kan hjälpa mot svår mensvärk, och rekommenderas ibland för att lindra smärtan. En läkare, gynekolog eller barnmorska kan hjälpa till med bedömning och rekommendation av en metod för dig. Här på Vården.se kan du läsa mer om preventivmedel.

TENS-behandling hos en fysioterapeut mot mensvärk

Ett alternativ till läkemedel är TENS-behandling, och görs av läkare eller fysioterapeut. TENS är en metod som lindrar smärta, men ger främst effekt under själva behandlingen. Vid en TENS-behandling får du plattor på området där du har ont, som sedan skickar iväg svag ström och lindrar smärtan. På Vården.se har vi samlat information om TENS.

Diagnos vid mensvärk

Om din mensvärk avtar efter ett par dagar kan du prova att använda receptfria läkemedel när du känner av mensvärken. Om mensvärken håller i sig under hela mensen och längre än så, eller om den är väldigt smärtsam, bör du söka hjälp hos vården. Det bör du även göra om du plötsligt får mensvärk men inte haft det tidigare.

Det kan vara en bakomliggande diagnos som gör att du har så ont, vilken i så fall bör undersökas närmare för att kunna behandlas korrekt.

Vem kan hjälpa dig vid mensvärk?

Publicerad:
12 september 2023 kl 09:34
Uppdaterad:
31 oktober 2023 kl 10:58
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!