Som gravid erbjuds du barnmorskebesök med jämna mellanrum. Här kan du läsa allt om hur ett besök hos barnmorskan går till!
Som gravid erbjuds du barnmorskebesök med jämna mellanrum. Det är vanligt att besöka barnmorskan ungefär 6–10 gånger under en graviditet. Som förstföderska är det dock inte ovanligt att du erbjuds ännu fler besök än så.
Om du tagit ett graviditetstest som visar positivt kan du direkt kontakta en barnmorskemottagning för inskrivning.
Det är vanligt att bli erbjuden ett första besök hos barnmorskan tidigt i graviditeten, och då får du allmän information om livsstil och hälsa som gravid. Det kan till exempel handla om hur alkohol, rökning, droger och vissa läkemedel kan påverka fostret. Om du önskar kan du även få information om fosterdiagnostik redan vid första besöket.
Efter första besöket är det dags för ännu ett barnmorskebesök mellan graviditetsvecka nio och tolv. Då får du berätta för barnmorskan hur du mår, vilka tankar du har om graviditeten och lämna information om eventuella sjukdomar. Runt vecka 20 lämnar barnmorskan ett intyg om graviditet som anger datum för beräknad förlossning. Detta ska du skicka till Försäkringskassan som ger besked om föräldrapenning. Tills ungefär vecka 30 brukar besöken ske en gång i månaden, och därefter bokas du in med några veckors mellanrum. Om det finns komplikationer, eller om du är i behov av extra stöd, erbjuds du fler besök.
Alla blivande föräldrar – det vill säga både gravida och medföräldrar – som är anställda inom regioner och kommuner har rätt att ta ledigt med full lön vid två tillfällen för att besöka barnmorskan. Som anställd inom privat sektor gäller i sin tur föräldraledighetslagen som säger att du har rätt till ledighet för att besöka barnmorskan, dock endast de 60 sista dagarna innan beräknad förlossning. Under den tidigare delen av graviditeten är det oftast upp till arbetsgivare och arbetstagare att komma överens om hur ledigheten kan lösas, till exempel genom tjänstledighet eller byte av pass.
Syftet med barnmorskebesöken är att kontrollera att både du och barnet i magen mår bra och att barnet växer som det ska.
Under dina besök hos barnmorskan får du tips kring bra mat och fysisk aktivitet. Andra ämnen som kan komma upp är dina känslor inför att bli förälder och om det finns några ärftliga sjukdomar i släkten. Om du exempelvis har diabetes eller högt blodtryck får du en remiss till specialistmödravården. Om du är orolig inför förlossningen får du stöd av barnmorskan, som även kan hjälpa dig att få kontakt med en psykolog. Allt kring graviditeten dokumenteras i en journal där barnmorskan lämnar uppgifter om ditt mående, vikt och olika provsvar. Uppgifter om läkemedel och sjukdomar hamnar också i journalen.
Vissa prover tas enbart vid inskrivningen på barnmorskemottagningen medan andra tas flera gånger under graviditeten. Vilka kontroller och prover som genomförs kan variera beroende på var du bor. Några exempel på kontroller som sker under barnmorskebesök följer nedan.
Genom stick i fingret eller armvecket tas prover för att kontrollera blodvärdet, sockerhalt i blodet och om du har sjukdomar eller infektioner som syfilis, HIV eller hepatit B. Om du har någon av sjukdomarna får du behandling för att skydda fostret.
Vid varje barnmorskebesök så mäter barnmorskan ditt blodtryck för att kontrollera att det inte är för högt. Högt blodtryck kan vara ett tecken på havandeskapsförgiftning.
Du får lämna urinprov för att kontrollera om det finns så kallad äggvita i urinen. Det kan nämligen vara ett tecken på nedsatt njurfunktion, urinvägsinfektion eller havandeskapsförgiftning.
Barnmorskan följer din vikt under graviditeten för att se till att du mår så bra som möjligt. För de flesta är det lagom att öka cirka 13 kilo i vikt under graviditeten.
Från vecka 17 är det vanligt att börja känna fosterrörelser. Barnmorskan brukar runt den här tiden fråga om du känner rörelser i magen. Från mitten av graviditeten börjar barnmorskan också lyssna på fostrets hjärtslag vid varje besök.
Efter vecka 25 mäter barnmorskan regelbundet hur livmodern växer. Detta mäts med ett måttband mellan livmoderns topp och blygdbenet.
Ungefär efter vecka 33 känner barnmorskan regelbundet på magen med sina händer. Detta är för att kontrollera barnets position i magen. Mot slutet av graviditeten ligger de flesta barn med huvudet nedåt. Ibland lägger sig barn istället med stjärten nedåt, och då kan det bli aktuellt att vända barnet på sjukhuset innan förlossningen.
Fosterdiagnostik innefattar undersökningar och tester som ger information om ditt foster. Med hjälp av KUB, ultraljud, NIPT, moderkaksprov och fostervattenprov kan du ta reda på om barnet har vissa sjukdomar eller avvikelser. Du som är gravid bestämmer själv om du vill genomföra fosterdiagnostik eller inte.
Strax innan förlossningen skriver barnmorskan en sammanfattning om din graviditet. Dina personliga önskemål gällande förlossning och amning skrivs ner, så att vårdgivarna på förlossningen och BB kan ta del av dem senare. Det är inte ovanligt att gå över tiden som gravid, och då får du en tid för kontroll på den plats där du ska föda.
Efter att barnet är fött kan du boka en tid hos barnmorskan för efterkontroll. Det brukar vanligtvis ske mellan 1–12 veckor efter att barnet kommit. Vid besöket kontrollerar barnmorskan blodtryck, blodvärde och vikt och frågar dig om du vill ha något preventivmedel framöver. Ibland sker även en gynekologisk undersökning.
Under besöken hos barnmorskan är det viktigt att våga ställa frågor om du har några. Det är också en god idé att vid inskrivningen som gravid ta med sin partner eller någon annan närstående. Det kan nämligen kännas som mycket information på en gång och då är det bra att få hjälp att komma ihåg. Som medförälder är det bra att fortsätta följa med till barnmorskan vid resterande besök för att ha full insyn i fostrets utveckling och den gravidas mående.
Det finns inte något särskilt du behöver göra efter ett barnmorskebesök. Tänk igenom eventuell ny information du fått, och fundera på om du har några frågor inför nästa besök.
Barnmorskebesöken är helt kostnadsfria. Om du fått remiss är även fosterdiagnostik som NIPT och KUB gratis, men det kan kosta upp till några tusen kronor om du inte fått remiss.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!