Det är vanligt att ha nästäppa och rinnsnuva, framförallt i samband med förkylning. Ibland har man bara nästäppa utan snuva.
Vid nästäppa har slemhinnorna inuti näsan svullnat upp, vilket gör det svårare att andas genom näsan. Oftast beror nästäppa på en vanlig förkylning och går över av sig själv, men det kan också bero på någon form av allergi eller att du använt nässpray för länge.
Somliga har känsliga slemhinnor i näsan och får därför nästäppa trots att de inte är förkylda. Små barn får många gånger nästäppa i samband med förkylning, men de kan också bli täppta i näsan utan att vara förkylda. Gravida personer kan också få besvär med nästäppa till följd av hormoner som gör att slemhinnorna svullnar.
Vanliga symtom vid nästäppa är:
Att du är täppt i näsan kan bero på flera saker.
Oftast beror nästäppa på en förkylning. Då svullnar slemhinnorna inuti näsan, och du har mer snor i näsan än vanligt. Efter några dagar är det vanligt att snoret tjocknar och får en gråare, gulare eller grönare färg.
Många allergier orsakar snuva och nästäppa – exempelvis pälsdjursallergi, pollenallergi och kvalsterallergi. Då brukar näsan rinna hela tiden och snoret är tunt och genomskinligt. Det är också vanligt att ha andra symtom än nästäppa och snuva, till exempel kliande eller rinnande ögon och nysningar.
Att vara täppt i näsan och ha rinnsnuva kan också bero på ett tillstånd som kallas vasomotorisk rinit. Det innebär att slemhinnorna är extra känsliga. Besvären kan förvärras när du dricker alkohol, äter någon speciell mat eller befinner dig i torra miljöer. Ibland kan besvären komma till följd av exempelvis parfymdoft eller tobaksrök.
Om du använder nässpray som är avsvällande under en för lång period kan du också få nästäppa. Användning av avsvällande nässpray i mer än tio dagar gör att slemhinnan i näsan vänjer sig och svullnar så fort du inte använder sprayen, vilket kan orsaka nästäppa trots att du varken är förkyld eller allergisk. Nästäppan försvinner när du slutar helt med nässpray, men det kan dröja några dagar.
Det är också vanligt att ha besvär med nästäppa när man är gravid. Vid en graviditet ökar blodmängden i hela kroppen, så även i näsans slemhinnor. Då blir slemhinnorna tjockare och kan även ha lättare för att blöda.
Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra nästäppa.
Du kan använda koksaltlösning för att rensa näsan och på så vis lindra nästäppan. På apoteket finner du både koksaltspray och färdiggjorda koksaltdroppar. Det går även att göra en egen huskur med koksaltlösning genom att blanda en deciliter ljummet vatten med ett kryddmått salt, och använda en speciell nässköljare från apoteket. Detta är en särskilt bra metod för dig som är gravid och har återkommande besvär med nästäppa.
Om nästäppan beror på förkylning kan du använda avsvällande nässpray. Kom ihåg att följa instruktionerna och inte överstiga tio dagars användning. Om du använt nässpray i mer än tio dagar ska du göra ett uppehåll på ytterligare tio dagar innan du använder nässpray igen.
Om du har torra slemhinnor i näsan kan du testa att smörja dem med olja. Det går bra med matlagningsolja av alla slag, men du kan också använda nässalva eller mjukgörande nässpray från apoteket.
Det är vanligt att få extra svårt att andas när man ligger ner i samband med nästäppa och snuva. Då kan du prova att höja huvudändan av sängen med hjälp av till exempel kuddar för att minska svullnaden i näsan.
De flesta med nästäppa behöver inte söka vård eftersom besvären försvinner av sig själv. Om nästäppan däremot inte försvinner och du har haft besvär en längre tid kan det vara aktuellt med en allergiutredning. Då kan du få receptbelagda preparat utskrivna som kan lindra besvären. Om du tror att dina besvär beror på allergi kan du även först testa receptfria preparat från apoteket.
Om du varit täppt i näsan en längre period är det en god idé att kontakta en vårdcentral och bli undersökt av en läkare.
En nätläkare kan oftast hitta orsaken till nästäppa och hjälpa dig vidare med eventuell behandling.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!