PTSD är en reaktion på ett trauma, antingen en enskild händelse eller ett längre skeende, som ger symtom som påverkar din vardag.
Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) är ett tillstånd som du kan drabbas av efter att ha varit med om något livshotande eller väldigt påfrestande. Det kan gälla under ett tillfälle eller under en längre tid. Rent fysiskt tror man att PTSD beror på att det uppstått en obalans mellan olika signalsystem i hjärnan. PTSD innebär alltså en förändring av hjärnans funktion. Obehandlad PTSD kan ha eller få mycket allvarliga konsekvenser för dig som drabbats, men det kan också vara av lindrigare karaktär och gå över av sig själv.
Posttraumatisk stress i någon form är väldigt vanligt men räcker inte som PTSD-definition. Att man på något sätt upplever obehag efter att ha varit med om något hemskt är snarare regel än undantag. För att det ska klassas som PTSD behöver symtomen vara i sådan omfattning att det påverkar dig i din vardag och blir handikappande. Man brukar säga att minst 10 % av alla som råkar ut för ett allvarligt trauma skulle kunna få diagnosen PTSD.
PTSD kan uppstå direkt efter att du varit med om något men också långt senare. Komplex PTSD (C-PTSD) är en term som används för att beskriva allvarlig PTSD, med symtom som i hög grad påverkar den drabbades vardag och självbild.
PTSD påverkar hur du känner dig, vad du tänker på och hur du reagerar rent kroppsligt. Detta sker i olika hög grad beroende på hur svår PTSD du lider av.
Ibland talar man om fyra olika typer av symtom på PTSD, och att du har PTSD om du uppvisar symtom från alla fyra grupper. Dessa är jobbiga minnesbilder, beteenden som handlar om att du undviker traumat, allmän påverkan på ditt känsloliv och att du får kroppsliga reaktioner som bygger på att du är överspänd.
Rent konkret kan PTSD yttra sig på olika sätt hos olika personer. Här är en lista med vanliga PTSD-symtom:
PTSD kan uppstå på många olika sätt och situationer. Dessa har inte så mycket gemensamt, förutom att det handlar om farliga eller på något annat sätt mycket negativa upplevelser. Här är exempel på situationer som kan trigga PTSD:
Du kan lära dig att leva med PTSD och symtomen kan avta med tiden. Att söka någon form av stöd är ett viktigt led i att kunna må bra igen. Ibland kan samtal med en närstående du har förtroende för hjälpa för stunden. Det är också viktigt att hitta rätt balans mellan att undvika allt som triggar din PTSD, och att långsamt normalisera sådant du har svårt för som behöver ingå i livet för att du ska få en normal vardag. Att leva sunt med tydliga rutiner och att sova bra kan minska PTSD. Alkohol, droger och stress kan förvärra den.
En PTSD-behandling kan se olika ut beroende på hur allvarliga besvär du har och vad som orsakat dem. Det finns psykologer som är experter på trauma- och PTSD-behandling. De har de verktyg som krävs för att många ska kunna börja leva normalt igen.
Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) har visat sig ha god effekt för många. Ögonrörelseterapi är en metod som bygger på att lära sig känna igen de känslor som är kopplade till traumat. Det görs bland annat genom att växelvis stimulera de båda hjärnhalvorna. Många andra terapi- och behandlingsformer kan ha effekt vid PTSD och ibland får du prova dig fram för att hitta vad som fungerar bäst för dig.
I vissa lägen kan det vara aktuellt med läkemedel mot till exempel sömnsvårigheter, ångest eller depression för dig som lider av PTSD.
Det finns flera olika metoder för traumabehandling som kan vara aktuella när man vet vad PTSD beror på. Människor bearbetar trauman på olika sätt och ofta går det att få en remiss till en psykolog som kan hjälpa just dig.
PTSD kan diagnostiseras inom primärvården efter att man konstaterat att du har besvär som motsvarar fastställda PTSD-kriterier. Det görs ofta genom ett PTSD-test, som är en del i en utredning. Det finns även enklare självtest online som du kan göra för att få en bild av ifall du kommer att kunna få diagnosen. De förändringar i hjärnan som orsakar PTSD syns ofta i PET-scanner men dessa används sällan vid diagnostisering.
En nätläkare kan ge dig en remiss till en expert eller förnya eventuella recept.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!