Ont i hälen

Hälen fungerar som en stötdämpare för kroppen. Hälbenet binds samman med vadbenet, skenbenet och lårbenet och har fjädrande vävnader som dämpar trycket när du springer och går. På så vis hjälper hälen till att sänka belastningen på kroppens stora leder. I hålfoten sitter i sin tur en tjock och bred sena – plantarfascian – som sitter fast i hälbenet och ger ett oerhört viktigt stöd för fötterna. Hälens senor och leder är också omringade av så kallade slemsäckar. Dessa skyddar senorna och lederna genom att bilda ett slags smörjmedel.

Det är vanligt att ha ont i hälen oavsett om du är ung eller äldre. Smärtan kan ha flera olika orsaker, men också dyka upp utan någon klar anledning. Oftast beror hälbesvär på överbelastning, men det kan också handla om en skada eller inflammation. I sällsynta fall kan en sjukdom ligga bakom besvären.

När du har hälbesvär kan smärtan kännas på olika sätt. Du kan till exempel:

• ha ont på undersidan av hälen
• ha ont bak på hälen vid hälsenan
• ha ont inuti hälen.

Hälen klarar en hel del belastning, men den kan ändå ta skada om du exempelvis trampar snett, får ett slag eller ramlar. Hälbesvär beror ofta på överbelastning eller att du använder dåliga skor. Ibland finns det ingen klar orsak till att du har ont i hälen.

Hur vet man att det är hälsporre?

En av de vanligaste orsakerna till smärta i hälen är att en särskilt sena under foten har blivit överbelastad. Då är det vanligt att ha ont i senfästet på undersidan av hälen, och det kan även bildas en kalkpåbyggnad som kallas hälsporre. Ett typiskt symtom för hälsporre är att smärtan känns som mest efter vila, och att det känns bättre efter att du gått runt en stund.

Vad är hälkuddesyndrom?

Om du känner av djupt liggande smärta i mitten av hälen kan du ha så kallat hälkuddesyndrom. Det innebär att du fått en skada på hälens fettkudde, vilket ofta beror på en kraftig stötskada till följd av exempelvis löpning eller fotbollsspel med dåliga skor.

Hur känns hälseneinflammation?

Smärta vid hälsenan kan uppstå om du tränat hårdare än vanligt. Detta brukar kallas hälseneinflammation trots att det inte handlar om en verklig inflammation i hälen. Smärtan beror egentligen på upprepade, mindre skador på hälsenan. Ibland kallas denna typ av hälbesvär för “falsk hälsporre”.

Vad innebär slemsäcksinflammation?

Om slemsäckarna i hälen blir utsatta för överbelastning eller långvarigt tryck kan de bli irriterade. Då är det vanligt att hälen känns svullen, att det ömmar när du trycker på den och att det gör ont när du går eller springer.

Vad är symtomen vid hälsenebristning?

Hälsenan kan gå av – antingen helt eller delvis – ifall den plötsligt utsätts för mer belastning än vanligt. Detta är extra vanligt vid sporter som fotboll, tennis eller badminton då du förflyttar dig snabbt i sidled och framåt. Du kan höra ett knäpp eller en smäll om hälsenan brister, och det kan kännas som att någon sparkar dig på vaden. Ofta behöver man gå på kryckor under några veckor eller månader.

I många fall går hälbesvär över av sig själv, även om det i vissa fall kan ta lång tid. Det finns en hel del saker du själv kan göra om du ofta har ont i hälen.

• Bra skor – Dåliga skor ger ofta hälproblem, och även om skorna inte är orsaken så kan de ofta göra besvären värre. Använd skor som är stabila, rymliga, stötdämpande och utan klack.
• Avlasta smärtområdet – Du kan använda avlastande eller stötdämpande inlägg i skorna för att avlasta smärtområdet. Dessa går att hitta i skobutiker eller få personligt utformade hos en ortopedingenjör. Rådfråga din fysioterapeut eller läkare.
• Minska belastningen – Du kan behöva minska eller ändra dina fysiska aktiviteter ett tag för att hjälpa besvären att läka.
• Receptfria läkemedel – Om smärtan i hälen beror på en inflammation kan du testa att köpa antiinflammatoriska läkemedel receptfritt på apoteket.

Vilken behandling du kan behöva för hälbesvär beror på vad det är som orsakar smärtan. Om det inte räcker med att ändra på din träning, byta skor eller använda skoinlägg kan du behöva fysioterapi. I vissa fall behövs en operation för att slippa besvären, framförallt vid hälsenebristning och hälseneinflammation. Vid exempelvis slemsäcksinflammation kan det i sin tur bli aktuellt att läkaren skriver ut antiinflammatoriska läkemedel.

Om din smärta beror på en bakomliggande sjukdom får du i första hand behandling för denna. Det kan till exempel vara att du har en reumatisk sjukdom eller ledsjukdom.

Om du har ont i hälen kan du först testa att behandla dig själv, och om problemet är kvar efter ett par veckor rekommenderas det att du kontaktar en vårdcentral. Du kan även kontakta en kiropraktor, naprapat eller fysioterapeut om smärtan dyker upp när du idrottar.

Du ska omedelbart kontakta en vårdcentral, jouröppen mottagning eller akutmottagning om du har mycket ont eller svårigheter att gå efter en olycka.

• Vårdcentral
• Fysioterapeut/Sjukgymnast
• Naprapat
• Kiropraktor

Kan smärta i hälen behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan hjälpa till att reda ut vad hälbesvär beror på, och även skicka dig vidare till en specialist om du behöver behandling.