Sömnapné

Sömnapné kännetecknas av upprepade och korta andningsuppehåll i sömnen. De flesta som lider av sömnapné snarkar, men långtifrån alla. Oftast är det närstående som sover i närheten som gör dig uppmärksam på att du har sömnapné eller snarkar. Tillståndet kan drabba alla åldrar men det är vanligare att vuxna, från 50 år drabbas av sömnapné. Även personer som lider av övervikt har en ökad risk att drabbas av sömnapné.

Olika typer av sömnapné

Det finns två typer av sömnapné, obstruktiv sömnapné och central sömnapné.

• Obstruktiv sömnapné som står i fokus i denna text, är mycket vanligare. Obstruktiv sömnapné innebär att luftvägarna blockeras, vilket förhindrar luft från att flöda ordentligt in i lungorna. Detta leder sedan i sin tur till andningsuppehåll.

• Central sömnapné förekommer under något som kallas Cheyne-Stokes andning och är vanlig vid hjärtsvikt och efter en stroke. Personer som har central sömnapné snarkar inte och andningsuppehållen brukar vara längre än vid obstruktiv sömnapné.

Vid obstruktiv sömnapné är det vanligt att du:

• snarkar
• blir torr i munnen eller upplever svullnad i svalget
• får huvudvärk på morgonen
• hostar på natten
• får svettningar nattetid
• behöver kissa oftare än normalt då sömnapné ökar urinproduktionen
• känner dig trött på dagarna
• inte känner dig utvilad.
• får koncentrationssvårigheter
• känner dig lättirriterad
• drabbas av korta och upprepade andningsuppehåll under sömnen.

Andningsuppehållen brukar vara 20 till 30 sekunder långa, men detta kan variera. Ibland kan andningsuppehållen pågå i en minut eller längre. För att det ska räknas som en apné ska andningsuppehållet vara i minst tio sekunder.

Obstruktiv sömnapné uppstår när andningsmusklerna slappnar av för mycket för att möjliggöra normal andning. Det är vanligt att tungan faller bakåt och då blockerar luftvägen helt, vilket leder till andningsuppehållen. Men även fett vid slemhinnorna eller runt halsen kan medföra att det blir svårare för luften att passera när du sover. Svalget kan också blockeras av stora halsmandlar.

Det finns ett antal kända riskfaktorer för sömnapné:

• Övervikt och fetma är den främsta riskfaktorn då fett på halsen kan sätta press på luftvägarna.
• Vissa mediciner som till exempel sömntabletter och muskelavslappnande läkemedel.
• Alkoholkonsumtion kan medföra att musklerna runt andningsvägen blir mer avslappnade och kan leda till en försämrad andning under sömnen
• Rökning irriterar slemhinnorna i näsa och svalg, vilket kan leda till sjukdomar som försvårar andningen.
• Vissa sjukdomar såsom hypotyreos och diabetes typ 2.

Central sömnapné skiljer sig från obstruktiv sömnapné, då den inte uppstår till följd av att luftvägarna blockeras. Central sömnapné orsakas av att hjärnan slutar skicka signaler till andningsmusklerna under sömnen och förekommer främst hos äldre människor, vid hjärtsvikt eller efter en stroke.

Om du misstänker att du har sömnapné ska du söka vård. Men det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären vid obstruktiv sömnapné:

• gå ner i vikt om du lider av övervikt eller fetma
• minska alkoholintaget
• sluta röka 
• undvika sömntabletter
• ändra din sovställning, till exempel genom att sova på sidan eller på mage.

Det är viktigt att behandla sömnapné då tillståndet annars kan påverka din livskvalite negativt. Behandling minskar även risken för att du ska få andra sjukdomar till följd av sömnapnén, då en obehandlad sömnapné kan innebära en ökad risk för sjukdomar såsom högt blodtryck, stroke och diabetes. Idag finns det många effektiva behandlingar.

CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) är den mest effektiva behandlingen av måttlig eller svår obstruktiv sömnapné. Du sover med masken som skapar lufttryck i svalget och håller luftvägarna öppna.

En apnéskena/snarkskena fungerar som en avtagbar tandställning som drar fram underkäken medan du sover och hindrar tungan från att falla bakåt. Du kan läsa mer om detta i vår guide om snarkskena.

En operation kan i vissa fall bli aktuellt. Operationen syftar till att göra svalget mindre trångt. Man brukar då ta bort halsmandlarna och de körtlar bakom näsan som försvårar andningen under sömnen. En operation brukar oftast utföras om inga andra behandlingsalternativ har hjälpt.

Sömnapné kan skapa stora besvär i vardagen, som till exempel dagtrötthet och orolig sömn. Det är därför viktigt att få en diagnos om du har sömnapné, så att du också kan få rätt behandling. För att ställa diagnosen görs en kartläggning av dina symtom och i de flesta fall en sömnapnéutredning.

Om du misstänker att du har sömnapné eller andra andningsbesvär är det viktigt att ta kontakt med vården, du kan börja med att söka hjälp på vårdcentralen. På vårdcentralen får du träffa en läkare och berätta om  dina besvär och svara på frågor om din livsstil och sömn. Om läkaren misstänker att du har sömnapné kan du bli remitterad till en klinik som kan utföra en sömnapnéutredning. Det kan till exempel vara till en sömnutredningsmottagning eller en öron-näsa-halsmottagning.

Utredning

En sömnapnéutredning görs för att se hur din andning fungerar under sömnen. Oftast får du sova med ett mätinstrument som registrerar ditt luftflödet genom din näsa och mun, syresättningen och hur du ligger när du sover. Under sömnapnéutredningen mäts till exempel din andning, syresättning, puls och andningsarbete.

• Vårdcentral
• Sömnutredningsmottagning 
• Öron-näsa-halsläkare