Håravfall drabbar många. Här har vi sammanställt allt du behöver veta om håravfall gällande orsak och behandling.
Det är normalt att tappa lite hår kontinuerligt, och de flesta tappar cirka 100 hårstrån om dagen. När vi blir äldre växer det inte heller ut nya hårstrån, och håret blir tunnare. När man talar om håravfall brukar det handla om en större mängd hår som tappas dagligen.
Vissa märker håravfall genom att det fläckvis faller av, medan det för andra kan handla om en jämn uttunning av håret. Om du har kraftigt håravfall är det ofta ett symtom på att något inte är som det ska i kroppen, även om det är ofarligt i sig. Förlorat hår kan växa ut igen men förlusten kan också vara permanent. Det gäller särskilt vid ärftligt håravfall.
Du märker ofta att du drabbats av håravfall genom att det fastnar mycket hår när du kammar eller borstar det. Du kan också märka det genom att det faller mycket hår när du duschar och tvättar håret.
Alopecia är en medicinsk term för håravfall. Alopecia areata är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna och som leder till fläckvis håravfall. Fläckarna är kala och kan uppkomma både på huvudet, benen eller i skägget. Hos de flesta växer håret ut igen inom ett par år, men hos vissa blir fläckarna permanenta.
Olika typer av håravfall har olika symtom.
Det finns många många olika orsaker till att man tappar hår.
Hormonella förändringar är en vanlig orsak till håravfall. Allt som kan orsaka hormonella förändringar, som till exempel bantning, klimakteriet och graviditet kan leda till håravfall.
Flera sjukdomar kan också ge håravfall. Det kan röra sig om allt från svårare infektioner och anemi till eksem i hårbotten. Att cytostatika, alltså behandling mot cancerceller, kan ge håravfall känner de flesta till. Även många andra mediciner kan leda till håravfall, det gäller till exempel blodförtunnande läkemedel, p-piller och läkemedel mot depression.
Håravfall kan också förekomma som ett resultat av stress. Hårets tillväxt går i cykler och stress kan förlänga hårets “viloperiod”, under vilken du tappar hår utan att det växer ut nytt hår. Stress kan också göra så att fler hårstrån än vanligt släpper.
Håravfall kan även bero på vitaminbrist eller brist på viktiga mineraler som järn, magnesium och zink.
Att behandla håret med starka kemiska medel eller värme, såsom locktång, plattång eller fön, kan också leda till att håret tunnas ut eller får sämre kvalitet.
Vid tillfälligt håravfall behöver du inte göra något utan håret kommer att växa ut igen. På apoteket finns flera receptfria produkter som ibland kan hjälpa mot håravfall. Det effektivaste sättet att stoppa håravfall är att gå till botten med problemet. Du kan till exempel se till att vila mer och äta bättre om orsaken till håravfall är stress och vitaminbrist. Om du fortsätter att tappa hår kan det vara bra att kontakta en läkare för att reda ut vad vad håravfallet beror på.
Behandling mot håravfall kan handla om att ersätta förlorat hår, minska och förebygga håravfallet eller sätta in behandling mot det som orsakar håravfall.
Lokal steroidbehandling kan stimulera hårväxt på kala fläckar. PRP-behandling är en metod som innebär att man injicerar tillväxthormoner i hjässan. Dessa har framställts ur patientens eget blod. För att få effekt kan flera PRP-behandlingar behövas.
En del som tappat mycket hår kan välja att bota håravfall genom att transplantera hår. Då flyttar man fram hårlinjen eller täcker en kal fläck. Även skägg och ögonbryn kan transplanteras. Bra att veta är att en hårtransplantation är ett större kirurgiskt ingrepp och kostar mycket pengar.
Det är inget farligt i sig att tappa kroppshår, men det kan vara viktigt att få svar på varför du tappar hår. Ibland är det en underliggande sjukdom eller vitaminbrist som orsakar håravfall och det kan vara bra att få reda på. Då kan du göra något åt det och slipper bekymra dig för att du tappar mer hår än vanligt.
Faktagranskad av:
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!