Förkylning innebär att du fått en infektion i halsen, svalget eller näsan. Här kan du läsa mer om förkylning och vad du kan göra för att lindra symtomen.
Förkylning är den vanligaste formen av luftvägsinfektion och har sitt namn till trots ingenting med kyla att göra. Infektioner orsakas antingen av virus eller bakterier, och vid förkylning är det vanligast att ett virus ligger bakom. Det är med andra ord en myt att du kan bli förkyld av kyla – däremot är det vanligt att många blir förkylda under vinterhalvåret eftersom alla vistas inomhus i större utsträckning och då lättare smittar varandra. Barn kan bli förkylda cirka tio gånger varje år medan vuxna oftast drabbas mellan en till två gånger årligen.
De flesta som drabbas av en förkylning har oftast bara symtom under ett fåtal dagar. Det är dock väldigt individuellt och beror bland annat på graden av smitta. Somliga blir lättare förkylda än andra, och vissa kan drabbas hårdare av luftvägsinfektioner och till exempel få hög feber eller långdragna symtom. Det kan bero på att du har ett nedsatt immunförsvar, en kronisk lungsjukdom eller att du är astmatiker. Om du upplever att du har en förkylning som inte går över eller att du är förkyld ofta så kan du även ha drabbats av flera infektioner efter varandra – du är nämligen extra infektionskänslig precis efter en förkylning.
När du är förkyld så påverkas de övre luftvägarna, främst näsan. På grund av viruset blir dina slemhinnor infekterade och svullna samtidigt som de bildar mer snor och slem än vanligt. En förkylning har faser som är ganska lätta att känna igen – i början brukar snoret rinna mycket och efter någon dag blir det tjockare. Det kan även bli gult eller grönt till färgen. Under en förkylning är det vanligt att ha ett eller flera av följande symtom:
Förkylningar är framförallt väldigt smittsamma under de första dagarna när symtomen är riktigt påtagliga. Det finns dock även viss risk för smitta redan några dagar innan du fått symtom, och du är i regel smittsam ända tills symtomen försvinner helt och hållet.
Förkylningssmitta sprids främst via nysningar och hosta. Då bildas små droppar i luften som innehåller viruset, vilket andra kan få i sig när de andas. En förkylning kan också smitta genom kroppskontakt – exempelvis om du tar i hand med någon som är sjuk och sedan kliar dig i ögonen. Smittspridning kan också ske via kontaktytor som dörrhandtag eller liknande.
Det finns hundratals olika virus som kan orsaka en förkylning. Dessa kategoriseras i olika grupper – rhinovirus, parainfluensavirus och coronavirus. En vanlig förkylning beror oftast på rhinovirus. När du väl blivit smittad av viruset så dröjer det oftast bara något dygn innan du börjar märka av typiska förkylningssymtom. Man brukar säga att inkubationstiden är mellan en till fem dagar lång. Efter att du blivit frisk har du i sin tur oftast ett extra skydd mot att drabbas av en ny infektion från samma virustyp. Ibland kan en förkylning leda till andra infektioner i exempelvis öron, lungor eller bihålor som i sin tur kan bero på bakterier.
Det finns flera saker du själv kan göra för att lindra dina besvär under en förkylning. Det finns tyvärr ingen mirakelmedicin för att bli frisk snabbt eller direkt, men vissa saker kan snabba på tillfrisknandet något. Nedan följer några goda råd kring vad du själv kan göra.
Du kan förebygga att drabbas av en förkylning genom att tänka på följande:
Vanliga förkylningar beror i de flesta fall på virus, och då hjälper det inte att behandla med antibiotika. Kroppens immunförsvar tar hand om infektionen och vanligtvis försvinner symtomen inom en vecka. Ibland kan det ta uppemot två veckor innan du mår helt bra. Ibland kan hostan stanna kvar en tid efter att du blivit frisk, och det beror på att dina slemhinnor är fortsatt känsliga efter infektion. Inom fyra veckor brukar även hostan gå över.
Väldigt få personer behöver söka vård när de är förkylda. Då handlar det om kraftiga förkylningar med långdragna symtom eller följdsjukdomar som kan kräva behandling. Det rekommenderas att du söker vård om
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!