Diafragmabråck

Diafragmabråck är ett vanligt förekommande problem som innebär att magsäckens övre del glider upp ovanför diafragman. Det gör att magsyra kan läcka upp i matstrupen, något som orsakar obehag som halsbränna och sura uppstötningar.

Diafragman är en muskel som sitter placerad mellan bröstkorgen och bukorganen och har som funktion att dela av hjärta och lungor från magsäck och övriga inälvor. Diafragman håller även magsäcken på plats och hindrar dess innehåll från att ta sig upp. Vid diafragmabråck har diafragmamuskeln blivit försvagad och fått försämrad funktion.

Många människor drabbas av diafragmabråck i olika hög grad, och trots att besvären kan vara obehagliga är det inte farligt.

Diafragmabråck är vanligt och många får små bråck som inte ger några symtom alls. Om bråcket är stort är risken för symtom större. Om du har diafragmabråck kan du:

• ha halsbränna och sura uppstötningar, som även kallas reflux
• känna smärta och uppleva svårigheter när du sväljer
• ha smärta i bröstet och buken
• känna dig mätt snabbare
• uppleva andningsbesvär.

Varje gång du sväljer drar din matstrupe ihop sig och på väg ner till magsäcken passerar den genom ett hål i diafragman. Vid diafragmabråck är diafragmamuskeln försvagad vilket gör att matstrupen kan dra med sig lite av magsäcken upp genom hålet så att den övre delen hamnar ovanför diafragman.

Diafragmabråck uppstår vanligtvis efter att buken under en längre tid har varit utsatt för ökat tryck, vilket kan ske efter upprepade hostningar, krystningar och nysningar. Även tunga lyft kan göra så att diafragmabråck lättare uppstår. Risken att drabbas av diafragmabråck är större ju äldre du är och om du är överviktig, gravid, förstoppad eller har prostatacancer.

För att undvika och lindra besvär vid diafragmabråck finns det mycket du själv kan göra. Mycket handlar om att upprätthålla en bra kost och inta regelbundna måltider. Du bör exempelvis äta små portioner flera gånger under dagen istället för att äta mycket vid få tillfällen. Mat som kan ge upphov halsbränna bör undvikas. Alkohol, vitlök och koffein är exempel på livsmedel som man bör undvika vid diafragmabråck.

Andra saker du kan göra för att lindra eller minska risken för diafragmabråck är att sluta röka, undvika att ofta sitta eller stå i framåtböjda ställningar och ha huvudet lite upphöjt när du sover.

Många som har diafragmabråck upplever inga symtom och behöver därför ingen behandling. Om problemen med halsbränna och sura uppstötningar är stora finns det läkemedel som kan hjälpa en att bli av med besvären, bland annat läkemedel som neutraliserar eller minskar produktionen av syra.

När opererar man diafragmabråck?

De flesta blir av med sina problem med hjälp av läkemedel, men vissa kan behöva genomgå en operation. Operation kan behövas om läkemedel inte hjälper eller om du får biverkningar av dem. Även stora bråck som trycker på lungor och hjärta behöver ofta opereras.

Vid en operation mot diafragmabråck tar man magsäckens övre del och syr fast den kring matstrupen. Magsäcken blir då som en krage som täpper igen, vilken gör att maginnehåll inte kan passera förbi och ta sig upp i matstrupen.

Vänd dig till en vårdcentral om dina besvär med halsbränna och sura uppstötningar inte går över med läkemedel, om du har svår halsbränna eller har halsbränna i samband med att du ofrivilligt går ner i vikt. Du bör även uppsöka vård om du har svårt att svälja eller är över 50 år och plötsligt får stora problem med halsbränna.

För att säkerställa diagnos blir man undersökt av en läkare och får svara på frågor om sina symtom. Ett diafragmabråck kan även upptäckas vid en gastroskopi.

• Vårdcentral

Kan diafragmabråck behandlas av nätläkare?

Du kan få hjälp av en nätläkare att bedöma dina symtom.