Prostatacancer innebär att det bildas en elakartad tumör i prostatan. Vanliga symtom kan är täta urinträngningar och svag stråle.
Prostatacancer är en cancerform som uppstår i prostatan, en körtel som personer med penis har runt urinröret och under urinblåsan. Körteln producerar bland annat den vätska som transporterar ut spermier genom penis vid en utlösning. Prostatan behöver hormonet testosteron för att fungera, men testosteron hjälper tyvärr även cancern att växa.
Oftast börjar cancertumören växa längst bort från urinröret, vilket i många fall inte ger några symtom. Många upptäcker därför inte prostatacancern förrän i ett senare skede, och då kan den ha spridit sig till exempelvis lymfkörtlar, skelett, lungor och lever.
Prostatacancer drabbar ungefär 100 000 personer årligen och är den vanligaste cancerformen i Sverige. Vissa som söker vård för misstanke om prostatacancer visar sig dock bara ha en godartad prostataförstoring. Symtomen är nämligen snarlika varandra.
Prostatacancer kan ge upphov till följande symtom:
Om cancern bildat metastaser och spridit sig kan du även få följande symtom:
Oftast finns det ingen klar orsak till varför man drabbas av prostatacancer. Risken att få prostatacancer ökar med åldern och är ovanlig hos personer under 50 år. Du löper också större risk att drabbas av cancer generellt om du har ohälsosamma levnadsvanor.
Ärftlighet ligger bakom uppkomsten av prostatacancer hos cirka var tjugonde person som får diagnosen. Ärftligheten förekommer i vissa gener, men det är inte alla som ärver dessa gener som får prostatacancer.
För att förebygga prostatacancer kan du följa råden nedan:
Om du har drabbats av prostatacancer är det viktigt att:
Om det finns misstanke om prostatacancer kan läkaren göra olika sorters undersökningar:
PSA är ett slags protein inuti prostatan som kan mätas genom ett blodprov, och förhöjda värden kan vara ett tecken på prostatacancer.
Läkaren kan fysiskt känna på prostatan genom en undersökning i ändtarmen. Det gör inte ont och brukar gå fort. Det kan handla om prostatacancer om prostatan är knöligare, hårdare eller större än vanligt.
Om PSA-värdet är högt kan läkaren även undersöka prostatan med magnetkamera.
Om förändringar finns undersöks dessa med ultraljud och vävnadsprov, även kallat biopsi. Då kan läkaren säga säkert om förändringarna beror på prostatacancer, och hur snabbt cancern växer.
Om det visar sig att du har prostatacancer kan det behövas en undersökning som visar om cancern har spridit sig vidare till skelettet. Då sprutas en dos radioaktivt ämne in i blodet, som i sin tur söker sig till skelettdelar där skador kan finnas, exempelvis på grund av prostatacancer.
Om du har prostatacancer finns det behandling att få i form av:
Antingen får du en typ av behandling eller så kombineras flera av dem. Vilken behandling som ges beror på cancertumörens storlek, ditt mående, cancerns spridning och hur fort cancern växer. Det går att vänta med behandling om risken för spridning är liten. Om du genomgår prostatacancerbehandling är biverkningar som påverkar bland annat sexualiteten vanligt.
Patienter med spridda cancertumörer överlever generellt längre idag än för 5–10 år sedan. Det som anses ligga bakom detta är bättre behandlingsformer och nya läkemedel. Det är svårt att säga på rak arm hur länge man kan leva med spridd prostatacancer, men medianöverlevnaden ökade i alla fall från 1 år till 3 år under 2012–2017.
Vid misstanke om prostatacancer är det viktigt att söka vård för att få en diagnos. De flesta som diagnostiseras med prostatacancer idag blir botade eller kan leva med cancern under kontroll.
Om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede är chansen till överlevnad mellan 85–90 %. Om prostatacancern spridit sig är prognosen tyvärr sämre. Över 10 000 personer får prostatacancer i Sverige varje år, och cirka 2 500 personer dör av sjukdomen årligen.
En nätläkare kan ofta bedöma symtom och ge råd vid misstanke om prostatacancer, och hänvisa dig vidare för undersökning och eventuell behandling.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!