Cancer

Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Cancer är inte en enda sjukdom, utan ett samlingsnamn för många olika sjukdomar där kroppens celler börjar dela sig okontrollerat och kan bilda tumörer eller sprida sig till andra delar av kroppen. Eftersom det finns så många olika typer av cancer, varierar också symtomen kraftigt beroende på var i kroppen cancern sitter och hur den utvecklas.

Bra att veta om symtom vid cancer:

• Symtomen är ofta ospecifika: Många tidiga symtom på cancer, som trötthet eller smärta, kan ha många andra orsaker. Det är kombinationen av symtom, deras varaktighet och att de är nya för dig som är viktig att uppmärksamma.
• Var cancern sitter spelar stor roll: En cancertumör i lungorna ger ofta symtom som hosta eller andfåddhet, medan en tumör i tarmen kan ge ändrade avföringsvanor. Symtomen ger därför ledtrådar om var problemet kan finnas.
• Tidig upptäckt är avgörande: Även om många symtom är ofarliga, är det viktigt att inte ignorera ihållande eller oroande förändringar. Att söka vård tidigt ger de bästa förutsättningarna om det skulle visa sig vara cancer.

Kan cancer utvecklas helt utan symtom?

Svar: Ja, vissa cancerformer kan växa under lång tid utan att ge några tydliga symtom, vilket är en anledning till att screeningprogram är viktiga för vissa cancerformer.

Vad är cancer?

Många symtom som kan kopplas till cancer är ospecifika, vilket betyder att de lika gärna – och oftast – beror på helt ofarliga och vanliga tillstånd. Trötthet, smärta eller viktnedgång kan ha många förklaringar. Det viktiga är att vara uppmärksam på nya, kvarstående eller oförklarliga förändringar i din kropp och att söka vård för att få en korrekt diagnos. Tidig upptäckt av cancer ökar markant chanserna för framgångsrik behandling och tillfrisknande. Denna artikel ger en översikt över vanliga symtom som kan vara tecken på cancer, när du bör söka vård, och vad som händer sedan. Kom ihåg att informationen här inte ersätter en läkares bedömning. Symtom vid cancer uppstår när den okontrollerade celltillväxten påverkar kroppens normala funktioner. Det kan ske på flera sätt:

• Lokal påverkan: En växande tumör kan trycka på närliggande organ, nerver eller blodkärl. Detta kan orsaka smärta, svullnad, funktionsbortfall (som svårigheter att svälja om tumören sitter i matstrupen) eller synliga förändringar (som en knöl under huden).
• Hormonella förändringar: Vissa cancerceller kan producera hormoner som påverkar hela kroppen och ger upphov till symtom som viktuppgång, viktnedgång, humörsvängningar eller förändringar i blodsockernivån.
• Metabola effekter: Cancer kan förändra kroppens ämnesomsättning (metabolism), vilket kan leda till generell sjukdomskänsla, extrem trötthet (fatigue), aptitlöshet och oförklarlig viktnedgång. Detta kallas ibland för kakexi i sena stadier.
• Blödningar: Cancertumörer kan vara sköra och blöda lätt. Blod i avföringen, urinen, upphostningar eller onormala vaginala blödningar kan vara symtom.
• Immunsystemets reaktion: Kroppens immunsystem kan reagera på cancercellerna, vilket ibland kan orsaka symtom som feber, nattliga svettningar eller hudförändringar.
• Spridning (Metastaser): Om cancern sprider sig till andra delar av kroppen kan nya symtom uppstå beroende på var metastaserna sitter. Till exempel kan skelettmetastaser orsaka smärta eller ökad risk för frakturer, medan hjärnmetastaser kan ge huvudvärk, yrsel eller neurologiska symtom.

Man skiljer ibland på generella symtom, som kan förekomma vid många olika cancerformer (t.ex. trötthet, viktnedgång), och specifika symtom, som är mer direkt kopplade till var cancern sitter (t.ex. ändrade avföringsvanor vid tjocktarmscancer).

Som beskrivet ovan är den direkta orsaken till symtomen själva cancersjukdomen och hur den påverkar kroppen. Det är inte symtomen i sig som är “orsakade” av något yttre, utan de är kroppens signaler på att något är fel på grund av cancerns närvaro och aktivitet. Faktorerna som avgör vilka symtom som uppstår, och när, inkluderar

• Cancertyp: Olika cancerceller har olika egenskaper och växtsätt. Leukemi (blodcancer) ger ofta symtom relaterade till blodbrist, infektioner och blödningar, medan hudcancer (som malignt melanom) oftast börjar som en synlig hudförändring.
• Tumörens placering: En tumör nära en luftväg kan ge hosta tidigt, medan en tumör djupt inne i kroppen kanske inte ger symtom förrän den blivit stor.
• Tumörens storlek och tillväxthastighet: En snabbväxande tumör ger ofta symtom tidigare och mer intensivt än en långsamväxande.
• Eventuell spridning (metastaser): När cancern sprider sig uppstår symtom från de nya platserna.
• Individuella faktorer: En persons allmänna hälsotillstånd, ålder och känslighet kan också påverka hur och när symtom upplevs.

Det är viktigt att förstå att symtomen är effekten av cancern, inte orsaken. Orsakerna till att cancer uppstår är komplexa och involverar en kombination av genetiska faktorer, miljöfaktorer och livsstil (se avsnittet om förebyggande).

Eftersom cancer kan uppstå i nästan vilken del av kroppen som helst, finns det en mängd olika symtom som kan vara förknippade med sjukdomen. Många av dessa är, som nämnts, vanliga och beror oftast på annat. Det är därför viktigt att se till helheten och söka vård om du är orolig eller om symtomen är ihållande.

Här är några av de vanligaste generella symtomen som bör utredas om de är nya, oförklarliga och inte går över

• Oförklarlig viktnedgång: Att tappa vikt utan att aktivt försöka, särskilt om det handlar om flera kilon på kort tid.
• Extrem trötthet (fatigue): En överväldigande trötthet som inte blir bättre av vila och som påverkar vardagen.
• Oförklarlig smärta: Smärta som är ny, ihållande eller återkommande och som inte har en tydlig orsak (t.ex. en skada). Det kan vara smärta var som helst i kroppen.
• Feber eller nattliga svettningar: Återkommande feber utan känd infektion, eller kraftiga svettningar på natten som gör att du behöver byta sängkläder.
• Hudförändringar: Nya födelsemärken eller vårtor, eller förändringar i befintliga (färg, form, storlek, klåda, blödning). Sår som inte läker. Gulaktig hud eller ögonvitor (gulsot). Ihållande klåda över hela kroppen.
• Knöl eller svullnad: En ny knöl eller förtjockning som känns under huden, i bröstet, testikeln, lymfkörtlarna (hals, armhålor, ljumskar) eller någon annanstans.

Utöver dessa generella symtom finns specifika symtom kopplade till var cancern kan sitta

• Ändrade avföringsvanor: Långvarig förstoppning eller diarré, blod i avföringen (ljust eller mörkt), smärta vid tarmtömning, känsla av att tarmen inte töms helt.
• Ändrade urineringsvanor: Svårigheter att börja kissa, svag stråle, behov av att kissa ofta (särskilt på natten), blod i urinen, smärta vid urinering.
• Långvarig hosta eller heshet: Hosta som inte går över på flera veckor, blodiga upphostningar, ihållande heshet.
• Sväljsvårigheter: Känsla av att mat fastnar i halsen eller bröstet, smärta vid sväljning
• Ihållande matsmältningsbesvär eller halsbränna: Besvär som inte lindras av vanliga behandlingar eller som är konstanta.
• Onormal blödning eller flytning: Vaginal blödning mellan menstruationer, efter klimakteriet, eller efter samlag. Onormala flytningar. Blödning från ändtarmen.

Att uppleva ett eller flera av dessa symtom betyder inte att du har cancer. Men om symtomen är nya för dig, varar i mer än ett par veckor, eller oroar dig, är det viktigt att boka tid hos en läkare för en undersökning.

När ska du söka vård för symtom som kan tyda på cancer?

Grundregeln är att alltid söka vård om du upplever symtom som är

• Nya och oförklarliga: Du har inte haft dem tidigare och vet inte vad de beror på.
• Ihållande: De försvinner inte av sig själva inom några veckor.
• Förvärrade: Symtomen blir gradvis värre över tid.
• Oroväckande: Du känner dig orolig över symtomen, oavsett vad de är.

Vissa symtom, så kallade alarmsymtom, bör leda till att du söker vård relativt snabbt. Dessa inkluderar

• Blod i avföringen eller urinen.
• Blodiga upphostningar.
• Onormal vaginal blödning, särskilt efter klimakteriet.
• En ny knöl eller påtaglig svullnad.
• Oförklarlig och betydande viktnedgång.
• Svårigheter att svälja.
• Förändringar i ett födelsemärke (enligt ABCDE-regeln: Asymmetri, Border/Kant, Color/Färg, Diameter, Evolution/Förändring).
• Gulsot (gulaktig hud och ögonvitor).

Kontakta din vårdcentral eller husläkare i första hand. De kan göra en första bedömning, utföra grundläggande undersökningar och tester. Vid behov remitteras du vidare till en specialist för ytterligare utredning. Vid mycket akuta symtom, som plötslig svår smärta, andnöd eller förlamningstecken, ska du söka akutvård via 112.

Det är bättre att söka vård en gång för mycket än en gång för lite. Även om orsaken oftast är ofarlig, är det viktigt att få klarhet och, om det behövs, snabbt komma under behandling.

Om utredningen visar att dina symtom beror på cancer, finns det idag många olika behandlingsalternativ. Vilken behandling som är bäst beror helt på cancertyp, stadium (hur spridd cancern är), tumörens egenskaper och ditt allmänna hälsotillstånd. Ofta kombineras flera olika metoder. Målet med behandlingen kan vara att bota cancern (kurativ behandling), att bromsa sjukdomsförloppet och förlänga livet, eller att lindra symtom och förbättra livskvaliteten (palliativ behandling).

De vanligaste behandlingsformerna är:

• Kirurgi: Att operera bort tumören och ibland närliggande lymfkörtlar. Detta är ofta förstahandsvalet om cancern är lokaliserad och kan tas bort helt.
• Strålbehandling (Radioterapi): Använder högintensiv strålning för att döda cancerceller eller krympa tumörer. Kan ges externt (utanför kroppen) eller internt (brachyterapi).
• Läkemedelsbehandling:

• • Cytostatika (Chemotherapy): Läkemedel som dödar snabbväxande celler, inklusive cancerceller. Ges ofta som dropp eller tabletter och påverkar hela kroppen.
  • Målinriktad terapi: Läkemedel som specifikt attackerar vissa molekyler eller processer som är unika för cancercellerna. Ger ofta färre biverkningar än generell cytostatika.
  • Immunterapi: Läkemedel som hjälper kroppens eget immunförsvar att känna igen och attackera cancerceller. Har revolutionerat behandlingen av vissa cancerformer.
  • Hormonbehandling (Endokrin terapi): Används vid hormonberoende cancerformer (t.ex. bröst- och prostatacancer) för att blockera hormonernas effekt på tumören.
  • Stamcellstransplantation (Benmärgstransplantation): Används främst vid blodcancerformer, där patientens sjuka benmärg ersätts med friska stamceller.

Utöver dessa finns andra metoder som till exempel värmebehandling (hypertermi) eller frysbehandling (kryoterapi).

Symtomlindrande (palliativ) vård: Oavsett om målet är bot eller inte, är lindring av symtom som smärta, illamående, trötthet och ångest en mycket viktig del av cancervården. Palliativ vård kan ges parallellt med botande behandling och fokuserar på att förbättra livskvaliteten för både patient och närstående.

Om du upplever symtom som oroar dig är det första steget oftast att kontakta din vårdcentral eller husläkare (allmänläkare). De kan göra en första bedömning och beställa grundläggande prover.

Om läkaren misstänker cancer eller om symtomen kräver vidare utredning, kommer du att remitteras till en specialist. Beroende på symtom och misstänkt cancerform kan det vara:

• Onkolog: Läkare specialiserad på cancerbehandling med läkemedel och strålning.
• Kirurg: Läkare som utför operationer. Det finns kirurger specialiserade på olika områden (t.ex. bröstkirurg, bukkirurg).
• Gynekolog: Vid misstanke om gynekologisk cancer.
• Urolog: Vid misstanke om cancer i urinvägarna eller manliga könsorgan.
• Hudläkare (Dermatolog): Vid misstanke om hudcancer.
• Öron-näsa-hals-läkare: Vid misstanke om cancer i huvud-halsregionen.
• Lungläkare: Vid misstanke om lungcancer.
• Hematolog: Vid misstanke om blodcancer.

Under en cancerutredning och behandling kommer du sannolikt att möta ett team av vårdpersonal, inklusive

• Sjuksköterskor
• Undersköterskor
• Dietist
• Fysioterapeut (Sjukgymnast)
• Kurator eller Psykolog

Vården ges oftast på sjukhus, antingen på specialiserade onkologiska kliniker, kirurgiska avdelningar eller andra relevanta specialistmottagningar.

Om du har symtom som du misstänker kan vara relaterade till cancer, är det viktigaste du kan göra att söka professionell medicinsk hjälp för diagnos och behandling. Medan du väntar på läkarbesök eller utredning finns det några saker du kan tänka på:

• Observera och dokumentera: Skriv ner vilka symtom du har, när de började, hur ofta de uppkommer, vad som gör dem bättre eller sämre, och hur de påverkar din vardag. Detta är värdefull information för läkaren.
• Förbered frågor: Tänk igenom vad du vill fråga läkaren under besöket. Skriv ner frågorna så att du inte glömmer dem.
• Ta med någon: Om möjligt, ta med en närstående till läkarbesöket för stöd och som ett extra par öron.
• Undvik självdiagnostisering på nätet: Även om information kan vara till hjälp, kan det också leda till onödig oro. Förlita dig på läkarens bedömning.
• Fokusera på allmänt välmående: Försök att äta näringsriktigt, vila när du behöver, och undvika stress så gott det går. En god allmänhälsa kan göra det lättare att hantera både utredning och eventuell behandling.
• Prata med någon: Dela din oro med någon du litar på – en vän, familjemedlem eller stödlinje.

Det är viktigt att inte försöka behandla misstänkta cancersymtom på egen hand med huskurer eller alternativa metoder utan att först ha fått en korrekt diagnos och diskuterat detta med din läkare.

Här är fler artiklar på Vården.se som kan vara intressanta om du vill lära dig mer om relaterade ämnen:

• Bröstcancer – Orsaker, symtom och behandling
• Lungcancer – Orsaker, symtom och behandling
• Lungsäckscancer – Orsaker, symtom och behandling
• Prostatacancer – Orsaker, symtom och behandling
• Cancerbehandling utan väntetid hos Docrates i Finland – Nordens ledande privata cancersjukhus – Artikel

1. Jag har ett av symtomen som nämns, betyder det att jag har cancer?

Nej, absolut inte. De flesta symtom som listas här är mycket vanligare vid helt ofarliga tillstånd. Det är dock viktigt att ta nya eller ihållande symtom på allvar och låta en läkare bedöma dem för att få rätt diagnos.

2. Hur snabbt bör jag söka vård om jag misstänker något?

Om du har alarmsymtom (som blod i avföringen, ny knöl, oförklarlig viktnedgång) bör du kontakta vården relativt snabbt, inom dagar till någon vecka. För andra, mer ospecifika symtom som trötthet eller värk, kan du avvakta någon vecka för att se om det går över, men sök vård om det kvarstår eller förvärras. Lita på din magkänsla – är du orolig, sök vård.

3. Kan stress orsaka symtom som liknar cancer?

Ja, långvarig stress och ångest kan orsaka en rad fysiska symtom som trötthet, muskelvärk, magbesvär och sömnproblem, vilka ibland kan överlappa med tidiga cancersymtom. Det är dock viktigt att inte avfärda fysiska symtom som “bara stress” utan att ha blivit undersökt av läkare.

4. Vilka undersökningar görs om läkaren misstänker cancer?

Det beror helt på vilka symtom du har och var läkaren misstänker att problemet sitter. Det kan börja med blodprover och fysisk undersökning. Beroende på situation kan det bli aktuellt med bildundersökningar (röntgen, ultraljud, datortomografi, magnetkamera), endoskopi (t.ex. koloskopi för tarmen eller gastroskopi för magen) och vävnadsprov (biopsi), vilket är det säkraste sättet att fastställa en cancerdiagnos.

5. Finns det symtom som är vanligare hos män respektive kvinnor?

Vissa symtom är kopplade till könsspecifika organ, som onormal vaginal blödning hos kvinnor eller en knöl i testikeln hos män. Annars är de generella symtomen (trötthet, viktnedgång, smärta etc.) lika för båda könen. Förekomsten av olika cancerformer skiljer sig dock åt mellan könen.

6. Om jag har haft cancer tidigare, ska jag vara extra uppmärksam på nya symtom?

Ja, om du tidigare har behandlats för cancer är det viktigt att vara uppmärksam på nya eller återkommande symtom, då det kan vara tecken på återfall eller en ny primär cancer. Följ de kontroller och den uppföljningsplan du fått från din läkare och kontakta dem om du upplever nya besvär.

7. Spelar ålder någon roll för cancersymtom?

Risken för de flesta cancerformer ökar med åldern, men cancer kan drabba människor i alla åldrar. Symtomen i sig skiljer sig oftast inte åt baserat på ålder, men äldre personer kan ha fler samtidiga sjukdomar, vilket ibland kan göra symtombilden mer komplex. Det är viktigt att inte avfärda symtom hos äldre som “bara ålderstecken”.