Män söker vård för sent – så påverkar det hälsa och livslängd

2025-05-20 | Allmän hälsa, Hud, Psykisk hälsa, Rehabilitering, Så funkar vården, Sexuell hälsa, Tandvård

Att ta hand om sin hälsa borde vara självklart för alla. Ändå visar statistik att män söker vård mer sällan än kvinnor – och ofta i ett senare skede av sjukdomsförloppet. Det påverkar inte bara livskvaliteten utan också livslängden.

I den här texten går vi igenom varför män undviker vården, vilka sjukdomar som är vanligast och varför det kan vara avgörande att söka hjälp i tid.

Män söker vård mer sällan och oftare för sent

Män i Sverige har färre vårdkontakter än kvinnor. Det bekräftas i flera rapporter från bland annat Socialstyrelsen, som visar att kvinnor i genomsnitt söker vård oftare och tidigare i sjukdomsförloppet. Män tenderar i högre grad att vänta tills symtomen blir allvarliga – något som ökar risken för att sjukdomar hinner utvecklas innan de upptäcks.

Särskilt tydligt är detta när det gäller psykisk ohälsa. Många män lever med nedstämdhet, ångest eller utmattning utan att söka hjälp. Samtidigt är självmord en av de vanligaste dödsorsakerna bland män under 45 år – en tydlig signal om att hjälp ofta uteblir eller kommer för sent.

Kvinnor söker ofta vård åt sina män

En del av förklaringen till männens lägre vårdsökande ligger i vem som tar initiativ till vårdkontakt. Forskning från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att kvinnor inte bara ansvarar för sin egen vård i högre grad, de tar också ofta ansvar för sina närståendes vård, särskilt sin partners.

Det är vanligt att det är kvinnan i relationen som bokar läkartid, följer med till mottagningen eller ser till att uppföljningar blir av. Detta innebär att många män får vård först när någon annan uppmärksammar deras symtom och tar initiativet. Män som lever ensamma löper därför större risk att dröja med att söka hjälp, eller att inte söka alls.

Män lever kortare liv – särskilt om de lever ensamma

Att män generellt sett lever kortare än kvinnor är väl belagt i statistiken. I Sverige är skillnaden omkring fyra år. Det finns flera bakomliggande orsaker: högre förekomst av hjärt-kärlsjukdom, vissa cancerformer, olyckor, alkoholrelaterade sjukdomar och självmord. Men även livsstil och vårdbeteende spelar en avgörande roll.

Studier visar att män som lever i en stabil parrelation i genomsnitt har bättre hälsa och längre livslängd än män som lever ensamma. Det kan delvis förklaras av det praktiska och emotionella stöd som en partner kan ge och inte minst när det gäller att uppmärksamma symtom och söka vård i tid.

Att ta emot hjälp, eller våga be om den är inte ett svaghetstecken utan en nödvändighet för att bryta den negativa hälsospiral som många män annars riskerar att hamna i.

Vanliga sjukdomar hos män

Det finns flera sjukdomar som är vanligare hos män än hos kvinnor. Flera av dem kan ha ett smygande förlopp vilket gör det extra viktigt att vara uppmärksam på symtomen.

Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige. Cirka 1 av 8 män får diagnosen någon gång i livet. Sjukdomen är vanligast efter 60 års ålder men kan förekomma tidigare.

Hjärt-kärlsjukdom

Hjärtinfarkt och stroke är vanligare bland män än kvinnor. Cirka 1 av 4 män dör av hjärt-kärlsjukdom. Riskfaktorer som högt blodtryck, rökning, bukfetma och låg fysisk aktivitet är vanliga.

Depression och självmord

Även om kvinnor får diagnosen depression oftare, är det män som i högre grad dör i självmord. Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland män under 45 år. Många män söker aldrig hjälp för sina psykiska besvär.

Alkoholrelaterade sjukdomar

Män har i snitt högre alkoholkonsumtion än kvinnor och drabbas oftare av alkoholrelaterade sjukdomar, som leverskador, hjärnskador och psykosocial ohälsa.

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes är vanligt bland män, särskilt efter 60 års ålder. Många lever med sjukdomen utan att veta om det, eftersom symtomen kan vara diffusa i början.

Därför söker inte män hjälp

Trots att många sjukdomar kan behandlas effektivt om de upptäcks i tid, drar sig många män för att söka hjälp. Forskning och vårderfarenhet pekar på flera återkommande orsaker till detta beteende.

Normer kring manlighet

En djupt rotad förklaring handlar om sociala normer och föreställningar om vad det innebär att vara man. Många växer upp med budskap som att man ska vara stark, självständig och inte visa svaghet. Att prata om känslor, smärta eller oro kopplas ofta till sårbarhet – något som fortfarande kan upplevas som tabu i vissa mansgrupper.

Att bita ihop och vänta ut besvären

En annan vanlig attityd är tron på att kroppen klarar det mesta själv. I stället för att söka hjälp direkt väljer många män att “bita ihop” och hoppas att problemet går över. Det gäller både fysiska besvär som värk eller trötthet, och psykiska symtom som nedstämdhet eller ångest.

Tyvärr leder detta ofta till att symtomen förvärras innan vårdkontakt tas – och i vissa fall kommer hjälpen för sent.

Brist på kunskap om symtom

Flera studier visar att män i genomsnitt har lägre kännedom om kroppens varningssignaler – särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Det gör det svårare att tolka symtom, förstå när det är dags att söka hjälp och veta vart man ska vända sig.

Exempelvis kan utmattning, sömnproblem, ilska eller trötthet vara tecken på depression, men tolkas som något tillfälligt eller “bara stress”.

Rädsla att överdriva eller belasta vården

En annan orsak är en osäkerhet kring vad som är värt att söka hjälp för. Vissa män är rädda för att bli ifrågasatta, inte tagna på allvar eller för att slösa vårdpersonalens tid med något som inte uppfattas som “tillräckligt viktigt”.

Det kan leda till att man tystar sina egna behov, även när symtomen påverkar vardagen eller livskvaliteten.

Konsekvensen är att hjälp söks för sent

När oro, symtom eller smärta inte tas på allvar i tid riskerar sjukdomar att förvärras. Det gäller både fysiska tillstånd som hjärt-kärlproblem och cancer, men också psykisk ohälsa som ofta går obehandlad alldeles för länge. I många fall är tidig upptäckt avgörande för att behandlingen ska bli effektiv.

Att vänta för länge kan leda till längre sjukdomsförlopp, ökad risk för komplikationer och i värsta fall sämre chans till återhämtning. Det påverkar inte bara individens hälsa – utan också familj, arbetsliv och livskvalitet i stort.

Att söka vård är inte ett tecken på svaghet. Det är ett uttryck för ansvar både för sig själv och för dem man har omkring sig.

Sök vård i tid – det kan göra stor skillnad

Att gå till vårdcentralen eller boka ett hälsotest handlar inte om att vara svag. Det är ett aktivt val för att leva ett friskare, längre liv. Ju tidigare du får hjälp, desto bättre är chanserna att bromsa, behandla eller till och med förebygga sjukdom.

Det gäller både fysiska och psykiska symtom. Oavsett om du har återkommande smärtor, känner dig nedstämd, har svårt att sova eller misstänker att något inte står rätt till – sök vård. Du har allt att vinna.

Sammanfattning

Forskning från flera myndigheter och vårdorganisationer visar att män i Sverige söker vård både mer sällan och senare än kvinnor. Det gäller både fysisk och psykisk ohälsa. Kvinnor har fler vårdkontakter och uppges i högre grad ta ansvar för vårdärenden – även för sina partners. Det innebär att män som lever ensamma riskerar att inte få den vård de behöver i tid.

Livslängden är i snitt fyra år kortare för män än för kvinnor, och studier visar att män i parrelationer ofta har bättre hälsa än ensamstående män. Sjukdomar som prostatacancer, hjärt-kärlsjukdom, depression och alkoholrelaterade tillstånd är vanligare bland män, samtidigt som självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland män under 45 år.

Även om många av dessa sjukdomar kan behandlas eller förebyggas, försvåras det av att hjälp ofta söks för sent. Allt detta pekar på ett tydligt behov av att bryta normer kring manlighet och vårdsökande, och uppmuntra fler män att ta sin hälsa på allvar i tid.

Hitta rätt vård för dig

Oavsett om det handlar om fysiska symtom, psykisk ohälsa eller något du bara har gått och funderat på ett tag, det finns hjälp att få.

Du kan exempelvis gå till:

Vårdcentral – för allt från trötthet och hjärtbesvär till provtagning, samtal eller remiss vidare
Psykolog eller psykoterapeut – vid nedstämdhet, oro, stress, sömnproblem eller andra psykiska symtom
Hudmottagning – vid hudförändringar, utslag, eksem eller misstanke om hudcancer
Urolog eller specialistläkare – vid prostatabesvär, erektionsproblem eller urinvägssymtom
Digital vårdgivare – om du vill få hjälp snabbt och enkelt direkt via mobilen

På Vården.se kan du söka och jämföra mottagningar nära dig, både fysiska och digitala, och hitta den hjälp som passar just dina behov. Vänta inte att söka vård. Din hälsa förtjänar tid och uppmärksamhet.

Källor