Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Cancerbehandling?
Cancerbehandling omfattar behandlingar som används för att behandla cancersjukdom. Vilken behandling du får beror bland annat på vilken cancersjukdom du har och hur långt den har utvecklats. Vissa personer får bara en behandling, medan de flesta får en kombination av behandlingar. En vanlig kombination är operation tillsammans med cytostatika och strålbehandling.1
Behandlingen kan därför se olika ut beroende på din cancersjukdom. Vilka behandlingar du får påverkas också av om cancern har spridit sig, var den finns och om du har andra hälsoproblem.2 Din ålder och tidigare sjukdomshistoria kan också ha betydelse när behandlingen väljs.3 För vissa cancersjukdomar kan ett test av biologiska markörer hjälpa dig och läkaren att välja behandling.1
Ibland används en behandling före en annan för att göra den senare behandlingen lättare eller mer verksam. Cytostatika kan till exempel göra en tumör mindre före operation eller strålbehandling. Behandling efter operation eller strålbehandling kan användas för att ta bort cancerceller som kan finnas kvar.2
Sök efter vårdgivare som erbjuder Cancerbehandling på några av våra populära platser.
För vissa personer är en enda behandlingsform tillräcklig. För andra behövs flera behandlingar för att påverka cancern på olika sätt. Vilka behandlingar som behövs beror på vilken cancersjukdom du har, hur långt den har utvecklats och vilka andra hälsoproblem du har.2 Även om cancern har spridit sig och var den finns i kroppen kan påverka vilken behandling som behövs.
Cancerbehandling kan bestå av olika metoder:
Strålbehandling kan vara yttre eller inre. Vid yttre strålbehandling kommer strålningen från en apparat som riktas mot cancern. Vid inre strålbehandling placeras en strålkälla i kroppen. En form av inre strålbehandling kallas brachyterapi.3
Immunterapi kan ges på olika sätt, till exempel direkt i en ven, som tabletter eller som behandling i urinblåsan.4 Målsökande behandling är en annan läkemedelsbehandling som riktas mot särskilda förändringar i cancerceller.
Cytostatika är en läkemedelsbehandling som kan användas tillsammans med andra behandlingar. Strålbehandling kan också kombineras med operation, cytostatika eller immunterapi. Vilka behandlingar som passar beror på cancersjukdomen och andra förhållanden som vården bedömer.
Behandling kan ha som mål att bota cancer. Den kan också ha som mål att minska risken för att cancern kommer tillbaka. Ett annat mål kan vara att bromsa cancerns tillväxt.3 När målet är att bota försöker behandlingen få bort cancern.5 När målet är att minska risken för återkomst ges behandlingen för att cancern inte ska komma tillbaka.6 Om målet är att bromsa tillväxten kan behandlingen stoppa eller sakta ner hur cancern växer. Behandling som lindrar symtom kan minska en tumör som orsakar smärta eller andra problem.3
Samma behandlingsform kan därför användas med olika mål. Cytostatika kan användas för att bota cancer, minska risken för att den kommer tillbaka eller stoppa eller bromsa dess tillväxt.5 Strålbehandling kan användas för att bota cancer, hindra att den kommer tillbaka eller stoppa eller bromsa dess tillväxt.3
Vilket mål som gäller i just din situation hänger ihop med cancersjukdomen och hur långt den har utvecklats. I informationen om din behandling kan du få veta om målet är att bota, minska risken för återkomst, bromsa tillväxten eller lindra symtom. Behandling kan dessutom användas för att lindra symtom när en tumör orsakar smärta eller andra problem.3
Cytostatika och strålbehandling kan användas för flera av dessa mål. Strålbehandling kan till exempel användas för att bota cancer, hindra den från att komma tillbaka eller stoppa eller bromsa dess tillväxt. När en behandling används för att lindra symtom kan den minska en tumör som orsakar smärta eller andra besvär.
Informationen om strålbehandling vid cancer gäller både vuxna och barn.7 Cytostatika vid cancer används som behandling för både vuxna och barn.6 Strålbehandling och cytostatika är alltså behandlingsformer som kan användas i olika åldrar. Vilken behandlingsform som kan vara aktuell för ett barn eller en vuxen beror på cancersjukdomen och andra omständigheter som påverkar behandlingsvalet.1
Cancerbehandlingen planeras utifrån den cancersjukdom du har och vad som behöver behandlas. I planeringen kan läkaren väga in om cancern har spridit sig, var den finns och vilka andra hälsoproblem du har. Behandlingen kan bestå av en eller flera behandlingar.
Test av biologiska markörer kan hjälpa dig och läkaren att välja cancerbehandling.1 Sådana markörer kan visa förändringar i cancerceller som behandlingen kan riktas mot. Vilka behandlingar som behövs beror också på hur långt cancersjukdomen har utvecklats.
Vilken strålbehandling som väljs påverkas bland annat av cancertyp, tumörens storlek och var tumören sitter.3 Även hur nära tumören ligger friska vävnader som är känsliga för strålning kan ha betydelse. Din allmänna hälsa, sjukdomshistoria och ålder kan också vägas in.
Strålbehandling kan vara yttre eller inre. Vid yttre strålbehandling kommer strålningen från en apparat som riktas mot cancern. Vid inre strålbehandling placeras en strålkälla i kroppen.
Vilka cytostatikaläkemedel som används beror framför allt på vilken cancersjukdom du har.6 Läkaren kan också ta hänsyn till hur långt sjukdomen har utvecklats, om du har fått cytostatika tidigare och om du har andra hälsoproblem. Cytostatika kan göra en tumör mindre före operation eller strålbehandling.
Läkaren kan planera strålbehandling före, under eller efter andra behandlingar.3 Strålbehandling kan till exempel ges före operation för att göra tumören mindre, under operation eller efter operation för att behandla cancerceller som finns kvar.
Inför yttre strålbehandling får du komma till sjukhuset för förberedelser. Du kan få prova ut ett stöd som hjälper dig att ligga bra och på samma sätt vid varje behandlingstillfälle.7 Det är viktigt att kroppen kan placeras så lika som möjligt varje gång.
Du undersöks med datortomografi inför strålbehandlingen.7 Datortomografin används för att beräkna din stråldos och riktningen på strålarna. Du kan också bli scannad eller få små markeringsprickar på huden, så att vårdpersonalen kan placera dig i samma läge vid varje behandlingstillfälle.
Inför varje ny cytostatikakur tas blodprov. Blodprovet visar hur cytostatikan har påverkat olika blodvärden och exempelvis njurarna.6 Inför en ny kur kan du också behöva vägas, och barn eller ungdomar kan behöva mäta längden.
Resultaten från undersökningarna visar om du kan börja med en ny cytostatikakur eller om kroppen behöver mer tid för att återhämta sig. Dosen kan behöva ändras om kroppen behöver återhämta sig längre.6 Tidpunkten för den nya kuren kan också flyttas fram.
Vid yttre strålbehandling ligger du på en brits medan vårdpersonalen ser till att du ligger rätt.7 Du tar av dig kläderna på den del av kroppen som ska behandlas. Strålapparaten står en bit ifrån dig och rör inte vid kroppen.
Själva strålbehandlingen tar oftast två till fem minuter per gång.7 Under tiden lämnas du ensam i behandlingsrummet, medan vårdpersonalen kontrollerar strålapparaten från ett rum intill. Personalen kan se vad som händer hos dig på en tv-skärm.
Hela besöket för strålbehandling tar cirka tio till tjugo minuter per gång.7 Det första besöket tar längre tid eftersom personalen behöver göra förberedelser. Du kan få instruktioner om hur du ska andas om behandlingen kräver en särskild andningsteknik.
Strålapparaten kan rotera runt kroppen och skicka strålning från flera riktningar.7 Det är viktigt att du ligger stilla under behandlingen. Själva strålningen känns eller syns inte.
Yttre strålbehandling ges ofta fem dagar i veckan under två till sju veckor.7 Upplägget kan variera, och en del behöver behandling två gånger om dagen eller behandlingsfria dagar under veckan. Om strålbehandlingen ges för att lindra symtom brukar det räcka med behandling en eller några gånger.
Cytostatika ges oftast som dropp direkt i blodet genom en slang eller dosa. En tunn slang eller en liten dosa kan placeras i ett blodkärl för att du ska slippa få ett stick varje gång du ska få läkemedel. Slangen eller dosan tas bort när behandlingen eller uppföljningen är färdig.6
Cytostatika kan också ges som spruta eller tablett.6 Vid sådan behandling behövs ibland inga sjukhusbesök. Hur behandlingen ges beror på vilket läkemedel du ska få och vilken cancersjukdom som behandlas.
En cytostatikakur kan pågå flera dagar och följs av ett uppehåll.6 En kur kan innebära att du får cytostatika en till flera gånger om dagen under några dagar. Uppehållet ger kroppens friska celler tid att återhämta sig.
Det är vanligt att det går en till tre veckor mellan cytostatikakurerna. En cytostatikabehandling består ofta av fyra till sex kurer och pågår ungefär tre till sex månader.6 Vid vissa cancersjukdomar kan behandlingen vara intensivare och pågå längre.
Ett behandlingstillfälle med cytostatika kan ta en till två timmar, men det kan vara både kortare och längre. De flesta kan lämna sjukhuset direkt efter behandlingen. En del behöver stanna över natten om någon ytterligare undersökning eller behandling behövs.
Efter strålbehandling görs uppföljningar där du undersöks för att se om behandlingen hjälper.7 Uppföljningarna kan ge vården information om hur behandlingen har fungerat och om du behöver fortsatt kontroll.
Efter cytostatikabehandling kan röntgen eller magnetkamera användas för att bedöma effekten.6 Du kan också undersökas på andra sätt, beroende på vilken cancersjukdom du har och vilken behandling du har fått.
Du kan få byta cytostatika eller få någon annan behandling om undersökningarna visar att det behövs. Uppföljningen fortsätter enligt den plan som gäller för din behandling.
Det finns inget enda pris för cancerbehandling. Kostnaden för strålbehandling kan variera beroende på var du får vården, vilken typ av strålbehandling du får och hur många behandlingar du behöver.3
Kostnaden för cytostatika påverkas av flera delar av behandlingen:
Det kan därför vara svårt att ange en kostnad innan behandlingen är planerad. Fråga mottagningen vad som gäller för just din behandling och vilka avgifter som kan tillkomma.
I Sverige finansieras hälso- och sjukvården till största delen genom skatt till regioner och kommuner.8 Du betalar oftast en patientavgift när du har kontakt med vården, och avgiften är bara en liten del av den faktiska kostnaden för vården.
Patientavgifterna kan skilja sig mellan regionerna. Du betalar de patientavgifter som gäller i den region där du får vården, även om du söker vård i en annan region än den där du är folkbokförd.8
För besök i öppenvården betalar du sammanlagt högst 1 450 kronor under tolv månader enligt högkostnadsskyddet.9 En region kan besluta om ett lägre belopp.8 När du har betalat upp till regionens gräns får du ett frikort, och då betalar du inget för besök i öppenvården under resten av tolvmånadersperioden.
De flesta receptbelagda läkemedel omfattas av läkemedlens högkostnadsskydd.8 Läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet är kostnadsfria för barn under 18 år. Läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet kan du behöva betala helt själv.
En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare kan ha andra avgifter och villkor för vården när du använder dig av försäkringen.
Villkoren kan ändå skilja sig mellan olika försäkringar. Kontakta försäkringsbolaget för att ta reda på vilka vårdtjänster försäkringen betalar.3 Du kan också fråga mottagningen vilka kostnader försäkringen kan täcka.
Organisationer kan ibland hjälpa personer som behöver ekonomiskt stöd för cancerbehandling.3 Om kostnaden oroar dig kan du fråga vårdpersonalen eller en kurator vilka möjligheter till ekonomiskt stöd som finns.
Cancerbehandling kan ha som mål att få bort cancern. Strålbehandling kan ta bort cancern eller lindra symtom. För vissa cancersjukdomar kan strålbehandling alltså vara en behandling som botar.3
Cytostatika kan användas för att bli av med cancern. För vissa former av cancer kan cancern försvinna helt efter behandling med cytostatika.10 Operation kan användas för att ta bort cancer från kroppen.1 Cytostatika kan också användas för att döda cancerceller som kan finnas kvar efter operation eller strålbehandling.2 På så sätt kan behandlingen ingå i en plan där flera behandlingar kompletterar varandra.
Ett behandlingsmål kan vara att cancern inte ska komma tillbaka. Cytostatika kan användas för att minska risken för att cancern kommer tillbaka.2 Strålbehandling kan också förebygga att cancer kommer tillbaka.3
Cytostatika kan bromsa sjukdomen när cancern inte går att få bort.6 Behandlingen kan också stoppa eller sakta ner cancerns tillväxt. Strålbehandling kan användas för att stoppa eller bromsa cancerns tillväxt.
Cancerbehandling kan användas för att lindra symtom när en tumör orsakar smärta eller andra problem. Strålbehandling kan lindra cancersymtom.7 Den kan också krympa tumörer som orsakar smärta eller andra problem, till exempel problem med andningen eller att hålla urin och avföring.3
Cytostatika kan krympa en tumör före operation eller strålbehandling. Det kan göra cancern lättare att ta bort med operation eller strålbehandling. Cytostatika kan också hjälpa andra behandlingar att fungera bättre. När cytostatika används tillsammans med andra behandlingar kan den även döda cancerceller som har kommit tillbaka eller spridit sig till andra delar av kroppen. För vissa personer kan cytostatika vara den enda cancerbehandlingen, men oftast kombineras den med andra cancerbehandlingar.2
Strålbehandling kan ges före, under eller efter andra cancerbehandlingar för att förbättra möjligheten att behandlingen fungerar.3 När strålbehandling kombineras med operation kan den ges före operation för att krympa cancern och göra den mindre sannolik att komma tillbaka. Den kan också ges efter operation för att döda cancerceller som finns kvar.
Cancerrehabilitering kan minska, lindra eller förebygga besvär som sjukdomen och behandlingen orsakar.11 Rehabiliteringen kan till exempel hjälpa vid trötthet, smärta, besvär med maten, magen eller tarmarna samt problem med minnet eller koncentrationen.
Fysisk aktivitet är viktigt vid all cancer och kan motverka, lindra eller förebygga många olika sorters besvär. Du kan också få fysisk aktivitet på recept som en del av cancerrehabiliteringen. Behoven av rehabilitering kan förändras med tiden och skilja sig mycket från vad någon annan behöver.11 Du kan få stöd med fysisk aktivitet som en del av rehabiliteringen. Kontaktsjuksköterskan kan hjälpa dig att få kontakt med andra yrkesgrupper om du behöver rehabilitering.
Vilka nyttor behandlingen kan ge beror på cancersjukdomen och på vilket mål behandlingen har. För vissa är målet att bota, medan andra får behandling för att minska risken för återfall, bromsa sjukdomen eller lindra symtom. Läs mer om hur behandlingen går till i avsnittet om cancerbehandling.
Cancerbehandlingar kan ge biverkningar när behandlingen påverkar frisk vävnad.12 Biverkningar är besvär som uppstår när behandlingen påverkar friska vävnader eller organ. Olika personer kan få olika biverkningar, även när de får samma typ av cancerbehandling. Biverkningar kan variera för samma person i olika perioder av behandlingen. De flesta biverkningar försvinner när behandlingen är klar. Sena effekter kan däremot visa sig först månader eller år efter behandlingen. Därför kan uppföljningen behöva fortsätta även efter att behandlingen har avslutats. Berätta för vårdpersonalen om biverkningar du får, så kan du få stöd och behandling för att lindra besvären.6
Cytostatika påverkar även friska celler som växer och delar sig snabbt.2 Det gäller bland annat celler i munnen och tarmarna, blodceller och celler som gör att håret växer. Därför kan cytostatika orsaka flera olika biverkningar.
Strålbehandling kan skada friska celler nära behandlingsområdet.3 Friska celler brukar kunna återhämta sig bättre än cancerceller, men när de skadas kan du ändå få biverkningar. Biverkningarna beror bland annat på var strålningen ges och hur hög stråldosen är.
Biverkningar varierar från person till person även vid samma cancerbehandling.12 Vid cytostatika kan besvären också bero på vilken sorts cytostatika du får, hur hög dosen är, hur många kurer du får och hur känslig just du är.6 Hur besvärliga biverkningarna är säger inte hur bra behandlingen fungerar.
Vanliga biverkningar av strålbehandling är trötthet, illamående och hudirritation.7 Huden kan bli röd, torr eller börja klia där strålningen träffar huden. Sådana besvär kommer ofta efter några behandlingstillfällen.
Cytostatika kan orsaka illamående, diarré eller förstoppning.6 Illamåendet kan komma medan du får behandlingen, under det närmaste dygnet eller några dagar senare. Många blir också trötta och orkeslösa under behandlingen.
Cytostatika kan orsaka håravfall.6 Håret kan börja falla av efter någon vecka eller några veckor. När behandlingen är klar kommer håret tillbaka, men det kan ha en annan färg eller struktur när det börjar växa ut igen.
Cytostatika kan öka risken för infektioner, blåmärken och blödningar genom att minska antalet blodkroppar.6 Risken för infektioner och blödningar är oftast störst sju till tolv dagar efter en kur. Du kan också få besvär med huden, naglarna eller torra slemhinnor.
Strålbehandling mot vissa delar av kroppen kan påverka fertiliteten.7 Strålbehandling mot nedre delen av magen och nära slidan kan göra att du inte kan få barn med dina egna ägg. Strålbehandling mot prostatan kan göra det svårare att få barn med dina egna spermier.
Sena biverkningar av strålbehandling kan komma flera månader eller år efter avslutad behandling.7 Ibland tar det flera år innan besvären visar sig. Många får inga sena biverkningar, men en del får det.
Sena biverkningar av strålbehandling går ofta att lindra men brukar inte gå över helt.7 Exempel är förändringar i huden, smärta, stickningar, svaghet eller svullnad i det område som behandlats. Berätta för kontaktsjuksköterskan om du tror att du har fått en sen biverkning.
Cytostatika kan ge sena effekter som minnesproblem, hjärtproblem, nervskador eller infertilitet.10 En del får svårare att minnas och koncentrera sig, och det kan ta längre tid att få saker gjorda. Sena effekter kan också vara tidig menopaus och nervskador.
Det finns en gräns för hur mycket strålning ett kroppsområde säkert kan få under livet.3 Beroende på hur mycket strålning området redan har fått kan det därför vara omöjligt att strålbehandla samma område en andra gång. Ett annat område kan däremot ibland behandlas om avståndet mellan områdena är tillräckligt stort.
En del barn och ungdomar kan få komplikationer långt efter cytostatikabehandlingen.6 Det kan till exempel handla om hur barnet växer eller om fertiliteten eller någon annan funktion i kroppen. De flesta barn och ungdomar behöver uppföljande besök i vården länge, ibland även när de är vuxna.
Behandling kan också påverka vardagen. Sjukdomen och behandlingen kan påverka dina möjligheter att arbeta eller studera. En del kan fortsätta med arbete eller skola under strålbehandling, medan andra behöver anpassa sin vardag efter hur de mår.
Kontakta mottagningen där du får cytostatikabehandling om du har hosta eller feber över 38 grader.6
Kontakta mottagningen där du får cytostatikabehandling om du börjar blöda lättare eller får blåmärken lättare än vanligt.6
Läkemedel kan förebygga eller behandla illamående vid strålbehandling.7 Det finns också läkemedel som lindrar illamående eller gör att du slipper det helt vid cytostatika.
Fysisk aktivitet brukar hjälpa mot trötthet under strålbehandling.7 Det kan också hjälpa att ta flera korta vilopauser under dagen i stället för en längre vilopaus. De flesta tycker att det hjälper att röra på sig när tröttheten beror på cytostatika.
Biverkningar av cytostatika kan ibland lindras genom att läkaren justerar dosen eller byter läkemedel.6 Inför en ny kur kan du behöva vänta längre så att kroppen hinner återhämta sig, och ibland behöver mängden cytostatika ändras.
Patienten bör berätta för vårdpersonalen om biverkningar för att få stöd och behandling.12 Vårdpersonalen kan då hjälpa dig att lindra besvär eller ge behandling när det behövs. Säg till kontaktsjuksköterskan eller någon annan i vårdpersonalen om något inte känns bra.
Kontaktsjuksköterskan samordnar din vård och hjälper dig att få överblick över det som händer. Hen kan svara på frågor och ge råd och stöd under olika delar av cancervården. Kontaktsjuksköterskan kan också hjälpa dig att nå andra yrkesgrupper inom vården om du behöver det.13
I cancerrehabiliteringen kan kontaktsjuksköterskan bedöma dina behov tillsammans med dig och besluta om insatser. Hen ordnar med remiss så att du får träffa personer som kan vara viktiga för din rehabilitering.11 Om du inte erbjuds en kontaktsjuksköterska kan du säga till på mottagningen där du har fått cancerdiagnosen eller där du behandlas.
Olika yrkesgrupper kan samarbeta i team utifrån de behov som du har.11 Ett rehabiliteringsteam kan bland annat omfatta följande yrkesgrupper:
En rehabiliteringskoordinator kan bland annat hjälpa dig i kontakten med arbetsgivaren och Försäkringskassan. En kurator kan ge stöd till dig som patient och till dina närstående.11 Kontaktsjuksköterskan eller kuratorn kan berätta vilket stöd som kan passa dig och vilka möjligheter som finns.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen från vårdpersonalen, så ställ frågor om det behövs.7 Du som är vuxen och får behandling kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan.6
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.6 Genom Min vårdplan kan du få information om din sjukdom, behandling, rehabilitering och vad du kan göra själv för att må så bra som möjligt.
Cancerbehandling kan bestå av exempelvis operation, cytostatika, strålbehandling, immunterapi eller målsökande behandling. Vilka behandlingar du får beror på vilken cancersjukdom du har och hur långt den har utvecklats.1
Många personer får en kombination av behandlingar.1 Det kan till exempel vara operation tillsammans med cytostatika och strålbehandling, och strålbehandling kan ges före, under eller efter andra behandlingar.3 Vilken behandling som passar beror bland annat på vilken cancersjukdom du har, hur långt den har utvecklats och vilka andra hälsoproblem du har.14 Biologiska markörer kan ibland hjälpa dig och läkaren att välja behandling.1 Cytostatika kan till exempel göra en tumör mindre före operation eller strålbehandling.14
Efter cytostatikabehandling används ofta undersökningar som röntgen eller magnetkamera för att bedöma om behandlingen hjälper. Ibland kan cytostatikan bytas ut eller ersättas med någon annan behandling om det behövs.6
Biverkningarnas styrka visar inte hur bra cytostatikan fungerar mot cancern. Olika personer kan få olika biverkningar, och biverkningarna kan också variera för samma person under olika perioder av behandlingen.6 Uppföljningar efter strålbehandling innebär att du blir undersökt för att se om behandlingen hjälper.14
Yttre strålbehandling gör inte ont och patienten känner inte strålningen. Själva strålningen märks inte alls och varken känns eller syns.7
Vid cytostatikabehandling upplever de flesta ingen smärta under själva behandlingen.10 Det ska inte göra ont att få cytostatika som dropp, och du ska säga till sjuksköterskan om något inte känns bra. Ett behandlingstillfälle med cytostatika kan ta en till två timmar, men det kan vara både kortare och längre. En sjuksköterska ser till dig hela tiden som behandlingen pågår.6
Många kan arbeta under cytostatikabehandling om arbetstiden anpassas efter hur de mår. Om arbetet tillåter det kan deltid eller arbete hemifrån vara alternativ under dagar när du inte mår bra.2
Vissa personer kan arbeta heltid under strålbehandling, medan andra bara kan arbeta deltid eller inte alls. Hur mycket du kan arbeta beror på hur du mår, och du kan bli tröttare eller få mindre energi under behandlingens gång.3 Många kan leva som vanligt eller nästan som vanligt under strålbehandling, till exempel med arbete eller skola. Hur mycket du kan göra beror på hur du mår.7
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 21 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.