Cancer innebär att celler i kroppen har förändrats, delar sig okontrollerat och inte dör när de ska. Det finns flera behandlingar, och vården kan anpassa behandlingen efter cancersjukdomen och hur långt den har utvecklats.
Om cancer
Vad cancer är
Cancer är en sjukdom där celler någonstans i kroppen har förändrats så att de inte längre fungerar som de ska. Cancerceller delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Därför kan det bildas allt fler förändrade celler. Cancerceller kan också tränga in i vävnader och organ som finns nära, eller sprida sig till andra delar av kroppen.1
Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar sig för att bilda nya celler, så att kroppen kan växa, fungera och ersätta celler som behöver bytas ut. När celler åldras eller skadas ska de dö och ersättas av nya celler. Vid cancer fungerar den ordningen inte som den ska.
Cancerceller bildar oftast en knöl som kallas cancertumör. Det gäller däremot inte alla cancersjukdomar. Blodcancer, till exempel leukemi, bildar vanligtvis inte solida tumörer. Det finns också godartade tumörer. De är inte cancer och sprider sig inte in i närliggande vävnader.1
Hur cancer utvecklas
I cellens kärna finns generna. Generna är en del av arvsmassan, som också kallas DNA. Vissa gener styr bland annat när cellen ska dela sig, laga en skada eller dö.1 På så sätt hjälper de till att hålla ordning på cellens funktioner.
Ibland uppstår en skada när en cell delar sig. Cellen kan oftast laga skadan själv. Om den inte klarar det ska cellen dö, så att felet inte sprids när cellen delar sig igen. Cancer kan utvecklas när skador i generna gör att generna inte längre kan styra över cellen.1
Utvecklingen kan gå genom flera faser. Först kan cellerna bli fler, sedan kan de förändras och till slut kan cancerceller bildas. Ibland stannar utvecklingen innan det hinner bli cancer. Hur lång tid utvecklingen tar varierar mellan olika cancersjukdomar.
Om cancerceller sprider sig kan de färdas med blodet eller genom lymfkärlen. Då kan de bilda cancertumörer i andra delar av kroppen.1 Sådana tumörer kallas metastaser eller dottertumörer.
Olika cancersjukdomar och förlopp
Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar.2 Cancer kan börja nästan var som helst i kroppen, eftersom kroppen består av många olika slags celler och vävnader.3 Cancersjukdomar kan därför skilja sig åt beroende på var de börjar och vilka celler som har förändrats.
Utvecklingen från vanliga celler till cancer kan ta flera år eller gå fortare.1 Tiden skiljer sig mellan olika cancersjukdomar. Ibland stannar utvecklingen av innan det hinner bli cancer.
Cancer börjar med förändringar i generna. Generna styr bland annat hur cellerna fungerar, växer och delar sig. När gener som styr detta skadas kan cellen börja fungera annorlunda och cancer kan utvecklas.1
Genförändringar kan uppstå genom fel när celler delar sig.1 Cellen kan oftast laga skadan själv. Om den inte kan laga skadan ska den dö, så att felet inte förs vidare när cellen delar sig igen. Ibland fungerar inte dessa skydd, och förändrade celler kan fortsätta att bildas.
Kroppens förmåga att ta bort celler med skadat DNA minskar med åldern. Skador i generna kan också samlas över tid. Därför blir cancer vanligare med åldern, även om barn också kan få cancer.3
Livsstil och omgivning
Det finns sällan en enda förklaring till att cancer uppstår. Olika saker kan skada generna i cellerna eller öka risken för vissa cancersjukdomar. Exempel är:
Ultraviolett strålning från solen kan skada DNA och bidra till cancer.
Symtom vid cancer
Vanliga och varierande symtom
Det finns cirka 200 cancersjukdomar, och symtomen beror på vilken cancersjukdom det gäller.2 Vissa cancersjukdomar har tidiga och tydliga symtom. Andra upptäcks inte förrän sjukdomen har hunnit utvecklas och sprida sig i kroppen.
Cancer kan ibland finnas utan att ge tydliga symtom i ett tidigt skede.2 Det finns också symtom som oftast beror på något annat än cancer, men som ändå kan förekomma vid cancer. Därför går det inte att avgöra orsaken enbart utifrån ett symtom. Cancer orsakar ofta inte smärta.5
En ny knöl någonstans på kroppen, till exempel en knöl i bröstet, kan vara ett symtom som behöver bedömas. Oförklarad viktnedgång kan förekomma som symtom vid cancer.2 Det kan också innebära att du går ner i vikt fast du inte vill.
Nya symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till kan behöva bedömas. Exempel på andra symtom som kan förekomma är att känna sig sjuk utan att veta varför, att vara mycket trött, att ha minskad lust att äta, långvarig feber eller ont under en längre tid.
Symtom från olika delar av kroppen
Symtom kan komma från olika delar av kroppen. Följande förändringar kan förekomma vid cancer:
Diagnos vid cancer
Första bedömningen
En cancerutredning börjar ofta med att vårdgivaren frågar om din sjukdomshistoria och om vilka besvär du har haft.5 Frågorna hjälper vårdgivaren att bedöma vilka undersökningar som kan behövas.
Vårdgivaren kan fråga om sjukdomar och cancer som har funnits i din familj.5
Det finns inget enskilt test som kan ställa alla cancerdiagnoser.5
Vilka undersökningar som behövs beror bland annat på dina besvär. Utredningen kan också innehålla screening, till exempel mammografi, koloskopi eller gynekologisk provtagning, men det är inte samma undersökning för alla.
Prover och undersökningar
Blodprover kan vara en del av en cancerutredning.5 De kan till exempel användas tillsammans med andra undersökningar när vårdgivaren försöker ta reda på om cancer finns.
Behandling vid cancer
Vanliga behandlingar
Det är vanligt att få en eller flera behandlingar mot cancer.1
Operation kan användas för att ta bort en cancertumör som inte har spridit sig.4
Immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret mot cancern.1
Det finns även andra läkemedel mot cancer, till exempel målriktade läkemedel. Målriktade läkemedel blockerar cancercellerna på olika sätt.1 Vilka behandlingar som är aktuella beror på din cancersjukdom och hur långt den har utvecklats. Målriktade läkemedel kan användas när cancercellerna har förändringar som behandlingen riktar sig mot.3
Anpassad behandling
Personer med samma cancersjukdom kan behöva olika behandlingar. Förändringarna i cancercellerna kan vara olika mellan personer. Behandlingen anpassas för att bli så effektiv som möjligt och för att ge färre biverkningar.
Egenvård vid cancer
Levnadsvanor som kan minska risken
Det går inte alltid att förebygga cancer, men det finns saker du kan göra för att minska risken för vissa cancersjukdomar.7 Det är inte möjligt att helt skydda sig mot cancer, och levnadsvanor kan inte förutsäga om en person får cancer.
Att dricka måttligt eller avstå från alkohol kan minska risken för cancer.2
Fysisk aktivitet ingår bland åtgärder som kan minska risken för cancer.2
Att äta mycket frukt och grönt är ett råd för att minska risken för cancer.2
Du kan också sola försiktigt och undvika att sola solarium.2
Vem kan hjälpa dig vid cancer?
Första kontakt och rådgivning
En vårdcentral är en viktig första kontakt om du har fått nya symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till. Det kan till exempel handla om att du känner dig sjuk utan att veta varför, är mycket trött, har minskad lust att äta, går ner i vikt fast du inte vill, har långvarig feber eller har ont under en längre tid.2
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.2
Utredning och specialistvård
En cancerutredning kan göras på den klinik där du får behandling mot cancer eller vid en cancergenetisk mottagning. Det gäller när en ärftligt ökad risk för cancer utreds. Först bedömer vårdpersonalen om en utredning behövs. Du kan få svara på frågor eller fylla i ett formulär, till exempel om vilka släktingar som har haft cancer.8
Om utredningen tyder på en ärftligt ökad risk kan en eller flera gener undersökas. Du eller en släkting som har cancer eller har haft cancer kan erbjudas att lämna ett blodprov eller ett vävnadsprov. Vid en sådan utredning får du råd och stöd, bland annat om vad utredningen innebär och vilken hjälp du kan få.
Var tredje person i Sverige kommer att få någon cancersjukdom. Cancer har blivit vanligare, framför allt eftersom vi blir allt äldre. Varje år får fler än 60 000 personer i Sverige cancer. Av dem är 300 barn. Alla kan få cancer. Barn kan också få cancer även om det är ovanligt. De flesta som får cancer är över 65 år. Det beror dels på att själva åldrandet påverkar cellerna, dels på att det tar lång tid för en cellförändring att utvecklas till cancer.2 För det mesta går det inte att förutsäga om en person kommer att få cancer.1
När kan man säga att man är färdigbehandlad?
Sjukvårdspersonalen använder ofta ordet färdigbehandlad i stället för frisk eller botad. Det betyder att vårdpersonalen beskriver situationen med ett annat ord än frisk eller botad. Det kan ta tid innan du känner dig frisk, även om behandlingen har gått bra och sjukdomen är borta. Kroppen kan behöva återhämta sig efter det du har varit med om. Du kan också känna dig sårbar efter behandlingen.2
Det är också möjligt att känna sig frisk så snart behandlingen är klar. Livet kanske ändå inte blir exakt som det var före cancerbeskedet. Så småningom känns det oftast bättre.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Cancer – symtom, orsaker och behandling
Cancer innebär att celler i kroppen har förändrats, delar sig okontrollerat och inte dör när de ska. Det finns flera behandlingar, och vården kan anpassa behandlingen efter cancersjukdomen och hur långt den har utvecklats.
Om cancer
Vad cancer är
Cancer är en sjukdom där celler någonstans i kroppen har förändrats så att de inte längre fungerar som de ska. Cancerceller delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Därför kan det bildas allt fler förändrade celler. Cancerceller kan också tränga in i vävnader och organ som finns nära, eller sprida sig till andra delar av kroppen.1
Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar sig för att bilda nya celler, så att kroppen kan växa, fungera och ersätta celler som behöver bytas ut. När celler åldras eller skadas ska de dö och ersättas av nya celler. Vid cancer fungerar den ordningen inte som den ska.
Cancerceller bildar oftast en knöl som kallas cancertumör. Det gäller däremot inte alla cancersjukdomar. Blodcancer, till exempel leukemi, bildar vanligtvis inte solida tumörer. Det finns också godartade tumörer. De är inte cancer och sprider sig inte in i närliggande vävnader.1
Hur cancer utvecklas
I cellens kärna finns generna. Generna är en del av arvsmassan, som också kallas DNA. Vissa gener styr bland annat när cellen ska dela sig, laga en skada eller dö.1 På så sätt hjälper de till att hålla ordning på cellens funktioner.
Ibland uppstår en skada när en cell delar sig. Cellen kan oftast laga skadan själv. Om den inte klarar det ska cellen dö, så att felet inte sprids när cellen delar sig igen. Cancer kan utvecklas när skador i generna gör att generna inte längre kan styra över cellen.1
Utvecklingen kan gå genom flera faser. Först kan cellerna bli fler, sedan kan de förändras och till slut kan cancerceller bildas. Ibland stannar utvecklingen innan det hinner bli cancer. Hur lång tid utvecklingen tar varierar mellan olika cancersjukdomar.
Om cancerceller sprider sig kan de färdas med blodet eller genom lymfkärlen. Då kan de bilda cancertumörer i andra delar av kroppen.1 Sådana tumörer kallas metastaser eller dottertumörer.
Olika cancersjukdomar och förlopp
Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar.2 Cancer kan börja nästan var som helst i kroppen, eftersom kroppen består av många olika slags celler och vävnader.3 Cancersjukdomar kan därför skilja sig åt beroende på var de börjar och vilka celler som har förändrats.
Utvecklingen från vanliga celler till cancer kan ta flera år eller gå fortare.1 Tiden skiljer sig mellan olika cancersjukdomar. Ibland stannar utvecklingen av innan det hinner bli cancer.
Cancer börjar med förändringar i generna. Generna styr bland annat hur cellerna fungerar, växer och delar sig. När gener som styr detta skadas kan cellen börja fungera annorlunda och cancer kan utvecklas.1
Genförändringar kan uppstå genom fel när celler delar sig.1 Cellen kan oftast laga skadan själv. Om den inte kan laga skadan ska den dö, så att felet inte förs vidare när cellen delar sig igen. Ibland fungerar inte dessa skydd, och förändrade celler kan fortsätta att bildas.
Kroppens förmåga att ta bort celler med skadat DNA minskar med åldern. Skador i generna kan också samlas över tid. Därför blir cancer vanligare med åldern, även om barn också kan få cancer.3
Livsstil och omgivning
Det finns sällan en enda förklaring till att cancer uppstår. Olika saker kan skada generna i cellerna eller öka risken för vissa cancersjukdomar. Exempel är:
Ultraviolett strålning från solen kan skada DNA och bidra till cancer.
Symtom vid cancer
Vanliga och varierande symtom
Det finns cirka 200 cancersjukdomar, och symtomen beror på vilken cancersjukdom det gäller.2 Vissa cancersjukdomar har tidiga och tydliga symtom. Andra upptäcks inte förrän sjukdomen har hunnit utvecklas och sprida sig i kroppen.
Cancer kan ibland finnas utan att ge tydliga symtom i ett tidigt skede.2 Det finns också symtom som oftast beror på något annat än cancer, men som ändå kan förekomma vid cancer. Därför går det inte att avgöra orsaken enbart utifrån ett symtom. Cancer orsakar ofta inte smärta.5
En ny knöl någonstans på kroppen, till exempel en knöl i bröstet, kan vara ett symtom som behöver bedömas. Oförklarad viktnedgång kan förekomma som symtom vid cancer.2 Det kan också innebära att du går ner i vikt fast du inte vill.
Nya symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till kan behöva bedömas. Exempel på andra symtom som kan förekomma är att känna sig sjuk utan att veta varför, att vara mycket trött, att ha minskad lust att äta, långvarig feber eller ont under en längre tid.
Symtom från olika delar av kroppen
Symtom kan komma från olika delar av kroppen. Följande förändringar kan förekomma vid cancer:
Diagnos vid cancer
Första bedömningen
En cancerutredning börjar ofta med att vårdgivaren frågar om din sjukdomshistoria och om vilka besvär du har haft.5 Frågorna hjälper vårdgivaren att bedöma vilka undersökningar som kan behövas.
Vårdgivaren kan fråga om sjukdomar och cancer som har funnits i din familj.5
Det finns inget enskilt test som kan ställa alla cancerdiagnoser.5
Vilka undersökningar som behövs beror bland annat på dina besvär. Utredningen kan också innehålla screening, till exempel mammografi, koloskopi eller gynekologisk provtagning, men det är inte samma undersökning för alla.
Prover och undersökningar
Blodprover kan vara en del av en cancerutredning.5 De kan till exempel användas tillsammans med andra undersökningar när vårdgivaren försöker ta reda på om cancer finns.
Behandling vid cancer
Vanliga behandlingar
Det är vanligt att få en eller flera behandlingar mot cancer.1
Operation kan användas för att ta bort en cancertumör som inte har spridit sig.4
Immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret mot cancern.1
Det finns även andra läkemedel mot cancer, till exempel målriktade läkemedel. Målriktade läkemedel blockerar cancercellerna på olika sätt.1 Vilka behandlingar som är aktuella beror på din cancersjukdom och hur långt den har utvecklats. Målriktade läkemedel kan användas när cancercellerna har förändringar som behandlingen riktar sig mot.3
Anpassad behandling
Personer med samma cancersjukdom kan behöva olika behandlingar. Förändringarna i cancercellerna kan vara olika mellan personer. Behandlingen anpassas för att bli så effektiv som möjligt och för att ge färre biverkningar.
Egenvård vid cancer
Levnadsvanor som kan minska risken
Det går inte alltid att förebygga cancer, men det finns saker du kan göra för att minska risken för vissa cancersjukdomar.7 Det är inte möjligt att helt skydda sig mot cancer, och levnadsvanor kan inte förutsäga om en person får cancer.
Att dricka måttligt eller avstå från alkohol kan minska risken för cancer.2
Fysisk aktivitet ingår bland åtgärder som kan minska risken för cancer.2
Att äta mycket frukt och grönt är ett råd för att minska risken för cancer.2
Du kan också sola försiktigt och undvika att sola solarium.2
Vem kan hjälpa dig vid cancer?
Första kontakt och rådgivning
En vårdcentral är en viktig första kontakt om du har fått nya symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till. Det kan till exempel handla om att du känner dig sjuk utan att veta varför, är mycket trött, har minskad lust att äta, går ner i vikt fast du inte vill, har långvarig feber eller har ont under en längre tid.2
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.2
Utredning och specialistvård
En cancerutredning kan göras på den klinik där du får behandling mot cancer eller vid en cancergenetisk mottagning. Det gäller när en ärftligt ökad risk för cancer utreds. Först bedömer vårdpersonalen om en utredning behövs. Du kan få svara på frågor eller fylla i ett formulär, till exempel om vilka släktingar som har haft cancer.8
Om utredningen tyder på en ärftligt ökad risk kan en eller flera gener undersökas. Du eller en släkting som har cancer eller har haft cancer kan erbjudas att lämna ett blodprov eller ett vävnadsprov. Vid en sådan utredning får du råd och stöd, bland annat om vad utredningen innebär och vilken hjälp du kan få.
Var tredje person i Sverige kommer att få någon cancersjukdom. Cancer har blivit vanligare, framför allt eftersom vi blir allt äldre. Varje år får fler än 60 000 personer i Sverige cancer. Av dem är 300 barn. Alla kan få cancer. Barn kan också få cancer även om det är ovanligt. De flesta som får cancer är över 65 år. Det beror dels på att själva åldrandet påverkar cellerna, dels på att det tar lång tid för en cellförändring att utvecklas till cancer.2 För det mesta går det inte att förutsäga om en person kommer att få cancer.1
När kan man säga att man är färdigbehandlad?
Sjukvårdspersonalen använder ofta ordet färdigbehandlad i stället för frisk eller botad. Det betyder att vårdpersonalen beskriver situationen med ett annat ord än frisk eller botad. Det kan ta tid innan du känner dig frisk, även om behandlingen har gått bra och sjukdomen är borta. Kroppen kan behöva återhämta sig efter det du har varit med om. Du kan också känna dig sårbar efter behandlingen.2
Det är också möjligt att känna sig frisk så snart behandlingen är klar. Livet kanske ändå inte blir exakt som det var före cancerbeskedet. Så småningom känns det oftast bättre.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Vissa virus och bakterier kan bidra till cancer, till exempel HPV-virus.1
Exponering för asbest, bekämpningsmedel eller radon kan öka risken för cancer.4
Även andra delar av livsstilen kan påverka risken för vissa cancersjukdomar, till exempel alkohol, matvanor och fysisk aktivitet. Det går ändå oftast inte att förutsäga om en viss person kommer att få cancer. Människor är olika känsliga för sådant som kan skada generna.
Ärftlighet och risk
En del genförändringar finns från födseln eftersom de har ärvts från en genetisk förälder. Fem till tio procent av alla personer med cancer har blivit sjuka på grund av ärftlighet. En ärftligt ökad risk för cancer innebär att en genförändring har ärvts från en genetisk förälder.2
Att ha en ärftlig genförändring innebär inte säkert att cancer uppstår.2 Risken för en viss cancersjukdom kan däremot vara högre. En sådan genförändring kan föras vidare från förälder till barn, men det är inte säkert att förändringen förs vidare.
En utredning kan visa om en person har en ärftligt ökad risk för cancer.2 Utredningen kan bland annat ta hänsyn till vilka släktingar som har haft cancer och kan innebära att en eller flera gener undersöks. Om utredningen visar en ärftligt ökad risk kan du få råd och stöd om vad det innebär för dig och din släkt.
Förändringar i ett födelsemärke kan vara ett symtom som behöver bedömas.6
Symtom från lungor och andning kan också vara hosta som inte blir bättre eller blir värre. De här symtomen kan bero på något annat än cancer.
När du ska söka vård
Kontakta genast en vårdcentral om du har blodiga upphostningar.2
Kontakta genast en vårdcentral om du har blödningar från underlivet efter klimakteriet.2
Kontakta genast en vårdcentral om du har blodbrist.2
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.2
Bilddiagnostik kan visa förändringar inne i kroppen. Vid en utredning kan det bland annat användas datortomografi, magnetkamera eller ultraljud.4
En biopsi innebär att vävnad, celler eller vätska tas bort från kroppen och undersöks.5
En biopsi kan tas med en nål eller genom en operation.4
Ett vävnadsprov kan alltså ge information om de celler som finns i ett förändrat område. Vilken typ av prov som behövs beror på var förändringen finns och vilken cancer som misstänks.
Genetiska tester kan användas för att diagnostisera ärftliga cancerformer och för att planera behandling.4 Vid misstanke om en ärftligt ökad risk kan en eller flera gener undersökas. Provet kan vara ett blodprov eller ett vävnadsprov.
Om en cancerutredning gäller ärftlighet kan du få frågor om vilka släktingar som har haft cancer. Utredaren kan också behöva ta del av släktingars journaler. Det är frivilligt att delta i en sådan utredning eller att lämna prov om du erbjuds det.
Stadium och cancerutredning
När cancer har bekräftats används cancerstadium för att planera behandling och bedöma det förväntade resultatet.4 Vilket stadium cancern har bestäms bland annat utifrån tumörens storlek och var den finns.
Stadium I till III beskriver vanligen cancer som har vuxit in i vävnad i närheten eller spridit sig till närliggande lymfkörtlar. Stadium IV innebär att cancerceller har spridit sig till avlägsna delar av kroppen genom blodet eller lymfsystemet.4
Flera prover kan behövas för att undersöka vilka förändringar cancercellerna har.1 Varje cancersjukdom har en egen kombination av genetiska förändringar, och även celler i samma cancertumör kan ha olika genetiska förändringar.3 Resultaten från utredningen används för att få en så tydlig bild som möjligt av cancersjukdomen och dess stadium.
När behandlingen har som mål att ta bort cancern kan det ta tid innan du känner dig frisk, även om behandlingen har gått bra och sjukdomen är borta. Kroppen kan behöva återhämta sig efter behandlingen.2 Vilken behandling som passar beror på både cancersjukdomen och hur långt den har utvecklats.5 För vissa behandlingar kan det vara viktigt vilka förändringar som finns i cancercellerna, eftersom sådana förändringar kan påverka hur väl sjukdomen svarar på en behandling.3
Behandling över tid och biverkningar
Cancerbehandling kan bestå av flera olika behandlingar i kombination. Vanliga behandlingar kan kombineras utifrån din situation.4 Behandlingen kan också förändras över tid beroende på hur sjukdomen utvecklas och hur du svarar på behandlingen.
Biverkningar varierar beroende på vilken behandling du får och hur kroppen tolererar den. Om du får biverkningar under cancerbehandlingen kan vårdgivaren ibland ge råd eller läkemedel som hjälper.4
Ibland finns det ingen behandling som gör att du kan bli av med cancern. Då kan du i stället få palliativ vård, som kan lindra sjukdomen och göra att den utvecklas långsammare. Många som har kronisk cancer kan leva ett bra liv länge med sådan vård.2
Efter att behandlingen är klar är det vanligt att behöva följas upp under de första åren. Uppföljningen kan göra det möjligt att tidigt upptäcka om cancern är på väg tillbaka. Vid uppföljningarna brukar du bli undersökt och få berätta hur du mår. Vilka undersökningar som behövs varierar. Efter behandlingen kan uppföljningen därför se olika ut för olika personer. Sjukdomen kan komma tillbaka ibland efter lång tid, och uppföljning kan då göra det möjligt att upptäcka detta tidigt.2
Risken för att cancern kommer tillbaka minskar kraftigt efter fem till tio år, men det kan vara olika för olika cancersjukdomar. Risken beror också på cancerns egenskaper hos den som är sjuk.2
Det rekommenderas även att hålla vikten och att äta mindre eller inget av rött kött och charkuterier. Sådana råd handlar om att minska risken, inte om att helt förhindra cancer.
Screening och vaccination
Screening innebär regelbundna undersökningar av personer som erbjuds detta. Screening kan upptäcka vissa cancersjukdomar innan du själv märker att du är sjuk.7
Mammografi används i screening för att upptäcka bröstcancer.2
Regelbunden gynekologisk provtagning kan upptäcka HPV eller cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer.2
Regelbundna avföringsprov kan upptäcka cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.2
Om du får en kallelse till screening kan det gå att upptäcka cancer innan du själv märker symtom. Vaccination mot HPV skyddar mot några cancersjukdomar.2 Vaccinet ger bäst skydd om du vaccineras innan du har haft sex med andra för första gången, men det kan ge ett visst skydd även om du har haft sex.
Att leva med cancer
Egenvård kan se olika ut när du lever med cancer. Det kan handla om stöd för känslor, gemenskap med andra eller hjälp med mat och näring.
En stödgrupp kan ge möjlighet att prata med andra som har liknande erfarenheter.4
Samtal med terapeut eller rådgivare kan ge stöd vid sjukdomens känslomässiga påverkan.4
En dietist kan hjälpa till att ta fram en individuellt anpassad kostplan.4
Du kan också skriva ner dina tankar, vila när du behöver och ägna dig åt sådant som ger glädje och tillfredsställelse.4
Återfall betyder att cancersjukdomen kommer tillbaka efter behandling. Det kan finnas en risk att några cancerceller blir kvar trots behandlingen. Sjukdomen kan komma tillbaka ibland efter lång tid. Det är vanligt att behöva följas upp under de första åren efter att behandlingen är klar.2
Risken för återfall minskar kraftigt efter fem till tio år. Risken kan vara olika för olika cancersjukdomar. Den beror också på cancerns egenskaper hos den som är sjuk.2
Vissa virus och bakterier kan bidra till cancer, till exempel HPV-virus.1
Exponering för asbest, bekämpningsmedel eller radon kan öka risken för cancer.4
Även andra delar av livsstilen kan påverka risken för vissa cancersjukdomar, till exempel alkohol, matvanor och fysisk aktivitet. Det går ändå oftast inte att förutsäga om en viss person kommer att få cancer. Människor är olika känsliga för sådant som kan skada generna.
Ärftlighet och risk
En del genförändringar finns från födseln eftersom de har ärvts från en genetisk förälder. Fem till tio procent av alla personer med cancer har blivit sjuka på grund av ärftlighet. En ärftligt ökad risk för cancer innebär att en genförändring har ärvts från en genetisk förälder.2
Att ha en ärftlig genförändring innebär inte säkert att cancer uppstår.2 Risken för en viss cancersjukdom kan däremot vara högre. En sådan genförändring kan föras vidare från förälder till barn, men det är inte säkert att förändringen förs vidare.
En utredning kan visa om en person har en ärftligt ökad risk för cancer.2 Utredningen kan bland annat ta hänsyn till vilka släktingar som har haft cancer och kan innebära att en eller flera gener undersöks. Om utredningen visar en ärftligt ökad risk kan du få råd och stöd om vad det innebär för dig och din släkt.
Förändringar i ett födelsemärke kan vara ett symtom som behöver bedömas.6
Symtom från lungor och andning kan också vara hosta som inte blir bättre eller blir värre. De här symtomen kan bero på något annat än cancer.
När du ska söka vård
Kontakta genast en vårdcentral om du har blodiga upphostningar.2
Kontakta genast en vårdcentral om du har blödningar från underlivet efter klimakteriet.2
Kontakta genast en vårdcentral om du har blodbrist.2
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.2
Bilddiagnostik kan visa förändringar inne i kroppen. Vid en utredning kan det bland annat användas datortomografi, magnetkamera eller ultraljud.4
En biopsi innebär att vävnad, celler eller vätska tas bort från kroppen och undersöks.5
En biopsi kan tas med en nål eller genom en operation.4
Ett vävnadsprov kan alltså ge information om de celler som finns i ett förändrat område. Vilken typ av prov som behövs beror på var förändringen finns och vilken cancer som misstänks.
Genetiska tester kan användas för att diagnostisera ärftliga cancerformer och för att planera behandling.4 Vid misstanke om en ärftligt ökad risk kan en eller flera gener undersökas. Provet kan vara ett blodprov eller ett vävnadsprov.
Om en cancerutredning gäller ärftlighet kan du få frågor om vilka släktingar som har haft cancer. Utredaren kan också behöva ta del av släktingars journaler. Det är frivilligt att delta i en sådan utredning eller att lämna prov om du erbjuds det.
Stadium och cancerutredning
När cancer har bekräftats används cancerstadium för att planera behandling och bedöma det förväntade resultatet.4 Vilket stadium cancern har bestäms bland annat utifrån tumörens storlek och var den finns.
Stadium I till III beskriver vanligen cancer som har vuxit in i vävnad i närheten eller spridit sig till närliggande lymfkörtlar. Stadium IV innebär att cancerceller har spridit sig till avlägsna delar av kroppen genom blodet eller lymfsystemet.4
Flera prover kan behövas för att undersöka vilka förändringar cancercellerna har.1 Varje cancersjukdom har en egen kombination av genetiska förändringar, och även celler i samma cancertumör kan ha olika genetiska förändringar.3 Resultaten från utredningen används för att få en så tydlig bild som möjligt av cancersjukdomen och dess stadium.
När behandlingen har som mål att ta bort cancern kan det ta tid innan du känner dig frisk, även om behandlingen har gått bra och sjukdomen är borta. Kroppen kan behöva återhämta sig efter behandlingen.2 Vilken behandling som passar beror på både cancersjukdomen och hur långt den har utvecklats.5 För vissa behandlingar kan det vara viktigt vilka förändringar som finns i cancercellerna, eftersom sådana förändringar kan påverka hur väl sjukdomen svarar på en behandling.3
Behandling över tid och biverkningar
Cancerbehandling kan bestå av flera olika behandlingar i kombination. Vanliga behandlingar kan kombineras utifrån din situation.4 Behandlingen kan också förändras över tid beroende på hur sjukdomen utvecklas och hur du svarar på behandlingen.
Biverkningar varierar beroende på vilken behandling du får och hur kroppen tolererar den. Om du får biverkningar under cancerbehandlingen kan vårdgivaren ibland ge råd eller läkemedel som hjälper.4
Ibland finns det ingen behandling som gör att du kan bli av med cancern. Då kan du i stället få palliativ vård, som kan lindra sjukdomen och göra att den utvecklas långsammare. Många som har kronisk cancer kan leva ett bra liv länge med sådan vård.2
Efter att behandlingen är klar är det vanligt att behöva följas upp under de första åren. Uppföljningen kan göra det möjligt att tidigt upptäcka om cancern är på väg tillbaka. Vid uppföljningarna brukar du bli undersökt och få berätta hur du mår. Vilka undersökningar som behövs varierar. Efter behandlingen kan uppföljningen därför se olika ut för olika personer. Sjukdomen kan komma tillbaka ibland efter lång tid, och uppföljning kan då göra det möjligt att upptäcka detta tidigt.2
Risken för att cancern kommer tillbaka minskar kraftigt efter fem till tio år, men det kan vara olika för olika cancersjukdomar. Risken beror också på cancerns egenskaper hos den som är sjuk.2
Det rekommenderas även att hålla vikten och att äta mindre eller inget av rött kött och charkuterier. Sådana råd handlar om att minska risken, inte om att helt förhindra cancer.
Screening och vaccination
Screening innebär regelbundna undersökningar av personer som erbjuds detta. Screening kan upptäcka vissa cancersjukdomar innan du själv märker att du är sjuk.7
Mammografi används i screening för att upptäcka bröstcancer.2
Regelbunden gynekologisk provtagning kan upptäcka HPV eller cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer.2
Regelbundna avföringsprov kan upptäcka cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.2
Om du får en kallelse till screening kan det gå att upptäcka cancer innan du själv märker symtom. Vaccination mot HPV skyddar mot några cancersjukdomar.2 Vaccinet ger bäst skydd om du vaccineras innan du har haft sex med andra för första gången, men det kan ge ett visst skydd även om du har haft sex.
Att leva med cancer
Egenvård kan se olika ut när du lever med cancer. Det kan handla om stöd för känslor, gemenskap med andra eller hjälp med mat och näring.
En stödgrupp kan ge möjlighet att prata med andra som har liknande erfarenheter.4
Samtal med terapeut eller rådgivare kan ge stöd vid sjukdomens känslomässiga påverkan.4
En dietist kan hjälpa till att ta fram en individuellt anpassad kostplan.4
Du kan också skriva ner dina tankar, vila när du behöver och ägna dig åt sådant som ger glädje och tillfredsställelse.4
Återfall betyder att cancersjukdomen kommer tillbaka efter behandling. Det kan finnas en risk att några cancerceller blir kvar trots behandlingen. Sjukdomen kan komma tillbaka ibland efter lång tid. Det är vanligt att behöva följas upp under de första åren efter att behandlingen är klar.2
Risken för återfall minskar kraftigt efter fem till tio år. Risken kan vara olika för olika cancersjukdomar. Den beror också på cancerns egenskaper hos den som är sjuk.2
