Cancer

Bröstcancer innebär en cancertumör i en mjölkkörtel eller mjölkgång i ett bröst.⁶ Det finns olika typer av bröstcancer.

Hudmelanom utgår från melanocyter, alltså celler som bildar hudens pigment.⁷ Melanom uppstår vanligen i huden, men kan även drabba ögon och slemhinnor.

Exempel på andra cancerformer är lungcancer, prostatacancer, njurcancer, levercancer, äggstockscancer och testikelcancer. Lymfom är en cancersjukdom som påverkar lymfsystemet, som är en del av immunförsvaret. Skelettcancer och mjukdelssarkom är exempel på cancersjukdomar som kan börja i skelett eller bindväv.

Vårdinsatser som kan ingå

Cancerutredningar kan omfatta kroppsundersökning, blodprov, bilddiagnostik och vävnadsprov.⁸ Vilka undersökningar som behövs beror på vilka besvär som finns och vilken cancersjukdom som misstänks.

En biopsi innebär att vävnad, celler eller vätska tas bort och undersöks.⁸ Ett vävnadsprov kan undersökas i mikroskop för att få veta om det finns cancerceller och vilken typ av cancer det handlar om.

Bilddiagnostik kan till exempel göras med datortomografi, magnetkamera, ultraljud eller PET-kamera. Sådana undersökningar kan visa var en förändring finns och hur den ser ut i kroppen.

Vårdinsatser vid cancer kan också omfatta operation, strålbehandling och läkemedel. Läkemedel kan till exempel vara cytostatika, målriktade läkemedel eller immunterapi. Behandlingar kan användas var för sig eller tillsammans.

Cancerrehabilitering kan ges före, under och efter cancerbehandling. Rehabilitering omfattar åtgärder som kan minska besvär eller problem som sjukdomen och behandlingen kan orsaka. Cancerrehabilitering är allt som kan göra att livet blir så bra som möjligt före, under och efter behandlingen av sjukdomen. Rehabilitering kan motverka, lindra eller förebygga många besvär. Olika yrkesgrupper kan samarbeta i team utifrån de behov som du har.⁹

Rehabilitering kan omfatta stöd för kroppen, känslor, livsstil och praktiska behov.⁹ Stöd för kroppen kan till exempel gälla trötthet, smärta, besvär med mat, mage eller tarm, sexualitet, fertilitet, minne och koncentration. Praktiskt stöd kan till exempel vara hjälpmedel, särskild tandvård, färdtjänst eller peruk.

Behovet av rehabilitering kan förändras med tiden. En del behöver rehabilitering en kort tid i samband med behandlingen, medan andra kan behöva den långt efter att cancerbehandlingen är avslutad.

De här besvären kan ha många andra orsaker än cancer. Om besvären fortsätter utan tydlig förklaring är det ändå klokt att boka en bedömning på vårdcentralen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral vid de här symtomen

Kontakta genast en vårdcentral om du har en knöl någonstans på kroppen, till exempel en knöl i bröstet, blod i avföringen, blod i urinen, svårt att börja kissa och behov av att gå på toaletten oftare, blodiga upphostningar, svårt att svälja, blödningar från underlivet efter klimakteriet eller blodbrist.²

Vårdcentral vid symtom från tjocktarm eller ändtarm

Kontakta en vårdcentral om du ser blod i avföringen, eller om du har något av de andra symtomen i mer än en vecka.³ Förändringar kan till exempel vara att du bajsar oftare eller mer sällan än tidigare, att avföringen ser annorlunda ut, att det finns slem i avföringen eller att det känns svårt att tömma tarmen helt. Sådana symtom beror oftast på något annat än cancer, men behöver ibland bedömas.

Synligt blod i avföringen kan bero på hemorrojder eller en spricka i ändtarmsöppningen. Det kan också bero på en inflammation i tarmen. Du bör ändå kontakta en vårdcentral om du ser blod i avföringen.

Vårdcentral vid misstanke om bröstcancer

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bröstcancer.⁶ Symtomen kan bero på många andra saker som inte är cancer, men du kan ändå behöva söka vård för dem.

Symtom som kan förekomma vid bröstcancer är till exempel:

• En ny knöl i bröstet eller armhålan.⁶
• En ny indragning eller grop i bröstet.⁶
• Bröstet har blivit rött eller har ett sår som inte läker.⁶
• Det kommer brun, blodig eller klar vätska ur bröstvårtan.⁶

Du kan inte känna med fingrarna om en knöl är en cancertumör. Därför behöver en ny knöl bedömas av vården.

1177 för sjukvårdsrådgivning

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.² 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.

Om du är osäker på hur ett symtom ska bedömas kan du ringa 1177 innan du kontaktar en vårdcentral.

Kontakta vården efter tidigare cancer

Efter tidigare bröstcancer ska du kontakta vården om du har ont i till exempel skelettet sedan mer än två veckor. Du ska också kontakta vården om du har hosta som inte går över, eller om du känner dig ovanligt trött och inte vet vad det beror på.⁶

Vänta inte till nästa uppföljande besök om du får sådana symtom. Kontakta mottagningen. Kontakta en vårdcentral om det är länge sedan du hade bröstcancer och inte längre går på uppföljande besök. Berätta att du har haft bröstcancer.

Efter cancerbehandling ska du söka vård om du får besvär efter lång tid.⁹ Långvariga eller sena besvär kan ibland lindras. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är svårt att äta kan små portioner ofta, gärna med energirika mellanmål, göra det lättare att få i sig tillräckligt med energi.¹¹ Flytande mat kan vara lättare att få ned, till exempel yoghurt, mjölkdrinkar och soppor. Kall mat kan vara lättare att äta än varm. All mat som blir uppäten är bra mat, även om det ibland blir glass eller choklad.

En dietist kan hjälpa dig med kostråd och ordna kosttillskott om det behövs.¹¹ Om du får stora problem med maten och inte kan äta tillräckligt kan du få mat via en sond. Bantning under strålbehandling är inte lämpligt.

Levnadsvanor och behandling

Om du ska opereras för tjocktarmscancer eller ändtarmscancer kan du göra ett stopp med att röka och dricka alkohol en tid före och efter operationen.³ Det minskar risken för komplikationer, och du återhämtar dig snabbare.

Undvik att röka och dricka alkohol även om du ska få annan cancerbehandling.³ Då hjälper du immunförsvaret att klara behandlingen, och levern kan lättare bryta ner läkemedlen som du behöver.

Prata med läkaren om du tar kosttillskott och ska få behandling med läkemedel.³ Det är också viktigt att berätta för läkaren om du använder naturpreparat eller vill pröva alternativa behandlingar, eftersom vissa produkter kan påverka den behandling som läkaren har ordinerat.¹⁰

Hud, mun och biverkningar

Vid strålbehandling bör du tvätta behandlingsområdet med ljummet vatten och badda huden torr. Gnid inte huden och använd inte starkt parfymerad tvål eller deodorant på området.¹¹ Du bör inte smörja in området timmarna innan strålbehandlingen.

Skydda det behandlade hudområdet från solen.¹¹ Det kan också kännas skönt att bära löst sittande kläder över behandlingsområdet. Naturmaterial andas bäst, så att huden inte blir fuktig.

Vid strålbehandling mot huvud och hals är det viktigt att du är noga med din munhygien. Bra munhygien minskar besvär och risken att tänderna tar skada.¹¹ Strålbehandling kan påverka spottkörtlarna så att du får mindre saliv och blir torr i munnen. Muntorrhet kan lindras med till exempel saliversättningsspray eller sugtabletter som finns på apoteket.

Psykiskt och socialt stöd

Det är rimligt och ganska vanligt att bli ledsen och nedstämd under en sjukdomsperiod. Det finns inget sätt att reagera på ett cancerbesked som är rätt eller fel. Dina tankar eller känslor påverkar inte cancerbehandlingen.¹⁰

Många tycker att det känns värdefullt att ha kontakt med andra som har liknande erfarenheter, till exempel i en patientförening.¹⁰ Det finns patientföreningar för flera olika cancersjukdomar. Det kan också kännas bra att få dela sin upplevelse med andra i en rehabiliteringsgrupp.

En närstående kan följa med till läkarbesök. Den personen kan hjälpa till att ställa frågor och att komma ihåg vad läkaren säger.¹⁰ Du kan också skriva ner dina frågor i förväg och skriva ner svaren efter besöket.

Det kan vara svårt att minnas allt som sägs vid vårdbesök. Du kan be att få informationen skriftligt så att du kan ta med den hem. Du kan också be att få komma tillbaka om du vill ställa vissa frågor igen eller har nya frågor.

• kontaktsjuksköterska
• dietist
• fysioterapeut
• kurator
• psykolog
• olika specialistläkare

Kontaktsjuksköterskan ordnar med remiss så att du får träffa de personer som kan vara viktiga för din rehabilitering.⁹ Du kan prata med kontaktsjuksköterskan eller läkaren om egna förslag på cancerrehabilitering. Utbudet kan variera beroende på var du bor och var du får behandling.

Stödpersoner och vårdplan

Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och råd efter ett cancerbesked.¹⁰ Du kan också få stöd genom samtal med läkaren och kontaktsjuksköterskan när du behöver prata om sjukdomen och dina känslor.

Kontaktsjuksköterskan ansvarar för att du får en vårdplan som kallas Min vårdplan. Min vårdplan innehåller information om sjukdomen, din behandling, rehabilitering och vad du kan göra själv för att må så bra som möjligt.⁹

Genom Min vårdplan får du möjlighet att vara delaktig i din vård. Där kan du få svar på frågor som är viktiga för dig om utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering. Fråga kontaktsjuksköterskan om du inte vet vem du ska kontakta eller om du behöver hjälp att förstå planen.

På webbplatsen kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och Min vårdplan. Använd länkarna för att hitta information och kontaktvägar som gäller där du bor.

Symtomen beror oftast på något annat än cancer.² Det går därför inte att avgöra orsaken enbart utifrån ett symtom.

Går cancer att förebygga?

Det går inte att helt skydda sig mot cancer, eftersom det inte alltid går att veta varför cancer uppstår. Risken påverkas av flera saker, bland annat ålder, ärftlighet och sådant i vardagen som rökning, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet.² En del genförändringar som ökar risken är medfödda, men det är inte säkert att cancer uppstår om du har en sådan genförändring.

Du kan minska risken för vissa cancersjukdomar genom att:

• inte röka
• dricka måttligt eller ingen alkohol
• sola försiktigt och undvika solarium
• röra på dig
• äta mycket frukt och grönt
• äta mindre eller inget av rött kött och charkuterier
• hålla vikten

Screening innebär regelbundna undersökningar för att upptäcka vissa cancersjukdomar.² Exempel är mammografi, gynekologisk provtagning och avföringsprov för att upptäcka cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Om cancer upptäcks innan du själv märker symtom kan möjligheten att bli av med sjukdomen öka.

Hur behandlas cancer?

Vanliga behandlingar mot cancer är operation, strålbehandling och läkemedel. Läkemedel kan till exempel vara cytostatika, målriktade läkemedel eller immunterapi. Målriktade läkemedel blockerar cancerceller på olika sätt, medan immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret mot cancern.¹

Behandlingen kan ha olika mål. Den kan syfta till att bli av med cancern, bromsa utvecklingen eller lindra symtom.¹ Vilken behandling som passar beror bland annat på cancersjukdomen och på vilka förändringar som finns i cancercellerna.

Olika personer kan behöva olika behandling även om de har samma cancersjukdom.¹ Läkaren kan behöva göra flera undersökningar och ta flera prover för att anpassa behandlingen så att den blir så effektiv som möjligt och ger färre biverkningar.

Kan man leva länge med cancer?

Många människor kan leva länge med cancer, även när sjukdomen inte går att få bort. Det finns behandling som kan lindra sjukdomen och göra att den utvecklas långsammare.² Sådan vård kallas palliativ vård.

När cancersjukdomen inte går att bli av med kan palliativ vård bidra till att du kan leva ett bra liv länge med sjukdomen. Hur länge och hur bra du kan leva med cancer beror bland annat på vilken cancersjukdom du har, hur sjukdomen har utvecklats och vilken behandling som är möjlig.

Efter cancerbehandling är det vanligt att följas upp under de första åren. Vid uppföljningen kan du bli undersökt och få berätta hur du mår. Uppföljningen kan göra det möjligt att upptäcka tidigt om cancern är på väg tillbaka.²

Risken för återfall minskar kraftigt efter fem till tio år, men det kan vara olika för olika cancersjukdomar. Även efter avslutad behandling kan du behöva stöd och rehabilitering när kroppen eller vardagen påverkas av sjukdomen eller behandlingen.