Lungcancer – symtom, orsaker och behandling

Radon och luftföroreningar kan öka risken för lungcancer.¹ Radon finns naturligt i berggrunden och kan också finnas i blåbetong, som användes som byggmaterial i bostadshus fram till 1975. Luftföroreningar, radon och joniserande strålning är andra faktorer som kan bidra till att lungcancer utvecklas.

Tidigare strålbehandling mot bröstet är en riskfaktor för lungcancer.⁵ Lungcancer kan också förekomma hos personer som aldrig har rökt.³ Orsaken är inte alltid känd, och flera olika faktorer kan ha betydelse.

Ärftlighet

Lungcancer kan till viss del vara ärftligt, men sambanden är inte helt klarlagda.¹ En nära släkting med lungcancer kan innebära en ökad risk.

Det finns inga fastställda genetiska tester eller kontrollprogram för ärftlig lungcancer.³ Ärftlighet är därför en av flera möjliga riskfaktorer, och det går inte alltid att fastställa varför en person får lungcancer.

Övriga symtom och symtomens förlopp

• Ofrivillig viktnedgång, minskad matlust och ovanlig trötthet kan förekomma.¹
• En heshet som inte går över kan vara ett mindre vanligt symtom.⁶

Symtomen kan komma långsamt och därför kan det dröja innan du uppfattar dem som tecken på att du är sjuk.¹ Lungcancer börjar ofta med allmänna symtom som viktnedgång och trötthet.³ Symtomen kan också bero på någon annan lungsjukdom.¹

Du behöver inte ha alla symtom. Besvär från luftvägarna kan vara otydliga, och den diffusa symtombilden gör att personer med lungcancer ibland söker vård flera gånger innan en utredning börjar.³ Andra möjliga symtom är svårigheter att svälja och svullnad i ansiktet eller på halsen.² Värk i skuldran och ihållande värk i skelettet är ytterligare symtom som kan förekomma.⁵

När och var du ska söka vård

Blodig hosta, bröstsmärta och smärta i övre delen av ryggen kan förekomma vid lungcancer.⁶ Vid symtom som kan bero på lungcancer ska du kontakta en vårdcentral för en första bedömning. Om du behöver sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177.¹

Lungfunktionen kan också undersökas med mätning av diffusionskapaciteten om vården planerar behandling med botande mål. En undersökning med magnetkamera eller datortomografi av hjärnan kan göras vid misstanke om spridning till hjärnan eller i vissa andra situationer under utredningen.

Cellprov och bronkoskopi

Vid bronkoskopi för läkaren ner ett böjligt rör i luftrören för att kunna se hur de ser ut och ta prover.¹ Före undersökningen får du avslappnande medel och lokalbedövning för att minska reflexerna att hosta och kräkas. De flesta kan åka hem samma dag.

Om bronkoskopin med provtagning ger otydliga resultat kan ett cellprov vara till hjälp. Ett cellprov kallas också biopsi. Läkaren för då in en nål genom bröstkorgen till den misstänkta tumören, ofta med hjälp av en röntgenbild på en bildskärm.¹ Det kan kännas obehagligt, men du får lokalbedövning om det behövs.

• Cellprovet undersöks för att fastställa rätt diagnos.¹
• Cellprovet undersöks för att du ska kunna få så effektiv behandling som möjligt.¹

Vid tumörer som ligger längre ut i lungan väljs ofta en datortomografiledd punktion för att ta vävnadsprov. Ibland tas även prover från vätska eller annan vävnad för undersökning.

Stadium och tumörens egenskaper

Stadieindelningen visar hur långt sjukdomen har utvecklats. Den bygger bland annat på sjukdomens utbredning och används när vården väljer behandling.⁵

Efter den första utredningen kan vården diskutera dina resultat på en multidisciplinär konferens. Där bedöms om det behövs fler undersökningar inför beslut om behandling.

Tumörens typ och molekylärpatologiska profil ligger till grund för behandlingsbeslutet.³ Den molekylärpatologiska profilen kan visa genetiska förändringar i tumören som påverkar vilken behandling som kan vara aktuell.

Molekylär testning kan undersöka genetiska förändringar och ombildningar i flera gener.⁵ Vid icke-småcellig lungcancer rekommenderas molekylärpatologisk profilering vid den första utredningen. Även uttrycket av PDL1 kan undersökas i tumören, eftersom det har betydelse när vården tar ställning till immunterapi.

En del personer får cytostatika, immunterapi eller målriktad behandling före eller efter operationen. Sådan behandling kan minska risken för att sjukdomen kommer tillbaka. Vilken behandling som används och när den ges beror på tumörens egenskaper och storlek.

Strålbehandling kan användas i stället för operation om tumören är för stor eller sitter så att den är svår att operera, även när tumören bara finns i lungan.¹ Då kan strålbehandling kombineras med cytostatika eller andra läkemedel. Strålbehandling använder strålning för att påverka cancercellerna.

Strålbehandling kan också ges med lindrande syfte.³ Palliativ strålbehandling används framför allt mot tumörer eller metastaser som ger symtom. Målet kan då vara att minska besvär från den lokala tumören eller från en metastas, även om behandlingen inte tar bort all cancer.

Vid lokalt avancerad icke-småcellig lungcancer är en vanlig behandling en kombination av cytostatika och strålbehandling. Behandlingarna kan ges efter varandra eller samtidigt. I vissa utvalda fall kan operation övervägas även när sjukdomen är mer lokalt avancerad.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel mot lungcancer delas in i olika grupper beroende på hur de verkar. Cytostatika hämmar cancerceller på olika sätt.¹ Cytostatika kan ges som enda läkemedelsbehandling, men används också tillsammans med immunterapi eller strålbehandling.

Målriktade läkemedel riktar sig mer direkt mot cancercellerna för att hämma dem.¹ De kan ges som tabletter eller som dropp i blodet. Behandlingen kan vara aktuell när undersökningar visar en genetisk förändring i tumören som läkemedlet kan påverka.

Immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret så att det kan verka mot cancern.¹ Immunterapi ges som dropp i blodet. Den kan användas ensam eller tillsammans med cytostatika, beroende på bland annat tumörens egenskaper och ditt allmäntillstånd.

Vid metastaserad icke-småcellig lungcancer är målriktad behandling förstahandsvalet när det finns behandlingsbara mutationer eller genförändringar.³ Exempel på sådana förändringar finns i generna EGFR, ALK, ROS1, BRAF, RET och NTRK. Därför kan molekylärpatologisk profilering få stor betydelse för vilket läkemedel som väljs.

Om det inte finns en behandlingsbar genförändring kan immunterapi, cytostatika eller en kombination av dessa bli aktuellt. Immunterapi är en vanlig behandling vid metastaserad lungcancer. Cytostatika används i dag huvudsakligen tillsammans med immunterapi eller när sjukdomen har kommit tillbaka efter annan behandling.

Vid småcellig lungcancer kan cytostatika kombineras med immunterapi när sjukdomen har spridit sig. Cytostatika kan också användas som enda läkemedelsbehandling om sjukdomen senare börjar växa igen. Strålbehandling kan vara en del av behandlingen även vid metastaserad småcellig lungcancer.

Behandling vid olika sjukdomsstadier och uppföljning

Vid metastaserad lungcancer syftar behandlingen till att förlänga överlevnaden, minska symtomen och förbättra livskvaliteten.³ Behandlingen kan bestå av målriktade läkemedel, immunterapi, cytostatika eller kombinationer av dessa. Vilket alternativ som väljs beror bland annat på tumörtypen och den molekylärpatologiska profilen.

När cancern inte går att ta bort kan palliativ vård bromsa sjukdomen och lindra symtomen. Palliativ vård kan göra det möjligt att leva ett bra liv med sjukdomen, ibland under lång tid. Den kan ges samtidigt som cancerbehandling och anpassas efter hur du mår och vilka besvär du har. Om sjukdomen kommer tillbaka kan du behandlas med operation, strålning eller läkemedel.¹

Efter avslutad behandling kallas du till uppföljning. Då undersöks du av läkare och får berätta hur du mår. Lungorna undersöks med exempelvis datortomografi eller lungröntgen.¹

Hur ofta uppföljningen behövs varierar. I början är uppföljningarna vanligtvis tätare och kan senare bli mer sällsynta. De flesta kan avsluta uppföljningarna efter fem år, medan en del behöver fortsätta längre.

Vid pågående palliativ behandling följs behandlingsrespons, biverkningar och sjukdomssymtom regelbundet.³ Hur ofta uppföljningen sker anpassas efter dina behov och symtom. Läkare och kontaktsjuksköterska bedömer också om du behöver kontakt med ett specialiserat palliativmedicinskt team.

Vid målriktad behandling följs både effekten av behandlingen och eventuella biverkningar. Vid immunterapi eller cytostatika görs radiologisk och klinisk uppföljning regelbundet, särskilt i början av behandlingen. Kontrollerna kan glesas ut om behandlingen fortsätter att ha effekt.

Stöd i vardagen

Ett cancerbesked kan väcka många olika känslor. Du kan behöva gott om tid för att prata med läkaren och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

• Låt gärna en närstående följa med till vårdbesöket om det är möjligt.¹
• En närstående kan vara ett stöd och hjälpa dig att minnas vad som sades vid vårdbesöket.¹
• På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd.¹
• En kontaktsjuksköterska kan hjälpa till med olika praktiska saker.¹
• Du kan även prata med sjukhusets kurator.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller en patientförening för råd och stöd vid cancer. Om du är närstående och behöver stöd kan du också prata med kontaktsjuksköterskan.

• Vårdcentraler — jämför och boka tid
• Lungspecialister — jämför och boka tid