Hosta

Hosta är kroppens sätt att rensa och skydda luftvägarna från sådant som skapar irritation. Om något irriterar luftvägarnas slemhinnor skickar kroppen en signal till hjärnans hostcentrum. Därifrån skickas sedan signaler till muskler i mellangärdet och bukväggen vilket gör att du börjar hosta.

Hosta kan märkas av och låta olika. Du kan hosta mer i vissa stunder, till exempel på natten eller morgonen. Det är också vanligt att hosta mer när du anstränger dig fysiskt eller ligger ner. Vanliga typer av hosta är:

• torrhosta eller rethosta – en hackig hosta där det inte kommer upp slem. Det kan klia i halsen så att du känner dig tvungen att hosta. Denna typ av hosta kan hålla i sig ganska länge efter en infektion.

• slemhosta – en annan typ av hosta där det kommer upp slem som måste transporteras bort från lungor och luftvägar.

Hosta beror ofta på en förkylning, eller någon annan infektion som går över av sig själv. Förutom förkylning är det vanligt att hosta beror på:

• influensa

• lunginflammation

• covid-19

• att du är överkänslig mot dofter eller har andats in något som stör luftvägarna.

Hur länge har man hosta vid covid-19, förkylning eller influensa?

Att ha torrhosta efter corona är vanligt, och den kan hålla i sig under några veckor efter att du blivit frisk. Samma sak gäller efter en förkylningsinfektion och influensa.

Hur länge smittar hosta?

När du är förkyld och hostar så smittar du som mest under de första infektionsdagarna. Då är det viktigt att stanna hemma eftersom symtomen kan bero på covid-19. För att undvika att smitta andra ska du stanna hemma tills du känner dig frisk och är feberfri.

Vad kan långvarig hosta bero på?

I vissa, mer sällsynta fall kan hosta bero på någon annan sjukdom i lungorna eller luftvägarna. Då får du oftast även andra tydliga symtom förutom hosta, men inte alltid. Om du har hosta utan förkylning eller någon annan klar orsak under en längre period är det därför viktigt att söka vård. Andra tillstånd och sjukdomar som orsakar hosta är:

• allergi

• luftrörskatarr

• astma

• KOL

• kikhosta

• tuberkulos

• hjärtsvikt

• blodpropp i lungan

• sarkoidos.

Att hosta under en lång period kan vara påfrestande, särskilt om du har mycket hosta på natten. Det finns några saker du själv kan göra för att lindra hosta vid exempelvis en förkylning:

• drick ordentligt – genom att dricka mycket vätska gör du slemmet mindre segt och på så vis lättare att hosta upp.

• varm dryck med honung – en rethosta-huskur som kan lena svalget och lindra hostan är att exempelvis dricka varmt te med honung.

• höj sängens huvudända – om du hostar på natten kan det hjälpa att bädda med ett par extra kuddar uppe vid huvudändan.

• undvik vissa miljöer – till exempel rökiga eller dammiga miljöer kan förvärra hostan.

• sluta röka – att sluta röka kan vara en god idé om du har besvär med hosta ofta.

Läs mer om hur du kan lindra din rethosta här!

Om du söker vård för långvarig hosta kan du erbjudas olika behandlingar beroende på den underliggande orsaken. Hosta är ett symtom som uppstår till följd av någon annan åkomma eller sjukdom, och för att få rätt behandling krävs ibland en utredning. Ibland behövs det till exempel svar från ett blodprov för att kunna bedöma vad som orsakar hostan. Läkaren kan även ta prov från svalget för att se om du har en bakterieinfektion.

I vissa fall behöver lungorna röntgas för att avgöra varför du hostar, och om det finns misstanke om KOL eller astma görs ett så kallat lungfunktionstest. Om en allergiutredning blir aktuell brukar det oftast räcka med att du svarar på frågor för att få en diagnos. Om du haft besvär under en längre tid utan att läkaren funnit orsaken kan det behöva göras en bronkoskopi, vilket betyder att läkaren undersöker lungor och luftrör med ett instrument.

Hosta går oftast över inom ett par veckor, och de allra flesta behöver inte uppsöka vård. Om hostan däremot inte går över på fyra veckor är det en god idé att söka fysisk vård och göra en utredning. Sök vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om:

• du har haft feber och hostat i över fyra dygn

• du har hemoptys (blod när du hostar)

• du misstänker att du har kikhosta och har umgåtts med barn yngre än ett år

• du misstänker att du har kikhosta vid en graviditet efter vecka 27.

Du ska söka vård direkt på en vårdcentral, jouröppen mottagning eller akutmottagning om:

• du hostar och har svårt att andas

• du hostar och får smärta i bröstkorgen när du tar djupa andetag.

Ring 112 om:

• du inte kan hosta upp något som hamnat i luftstrupen.

• du hostar och samtidigt har väldigt svårt att andas.

• Vårdcentral

• Akutmottagning

Kan hosta behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan ofta bedöma symtom och ge rådgivning vid hosta, och ibland skriva ut receptbelagda läkemedel.