Astma – symtom, orsaker och behandling

Orsaker till astma

Orsaker och mekanismer

Den exakta orsaken till astma är okänd.¹ Det betyder att det oftast inte går att peka ut en enda händelse eller ett enda ämne som förklarar varför en person får astma. Flera olika faktorer kan ha betydelse, och sambandet kan därför se olika ut från person till person.

Både arv och omgivning kan påverka vem som får astma. Genetiska faktorer handlar om sådant som förs vidare i familjen, medan omgivningsfaktorer kan vara sådant du utsätts för under livet.¹ Det går inte att påverka alla riskfaktorer, och det är inte ditt fel om du får astma.

Astma kan vara allergisk eller icke-allergisk.⁴ Vid allergisk astma är allergener sådant som kan sätta igång en allergisk reaktion och bidra till astmabesvär. Vid icke-allergisk astma är det andra faktorer än allergener som kan sätta igång besvären.

Ärftlighet och allergi

Astma är vanligare om en nära släkting har astma, särskilt om det gäller en förälder eller ett syskon.² Ärftlighet betyder dock inte att du säkert får astma. På samma sätt kan astma förekomma även om ingen annan i familjen har sjukdomen.

Astma är också vanligare hos personer som har andra allergiska sjukdomar.² Exempel på sådana sjukdomar är eksem och hösnuva. Allergiska sjukdomar kan alltså förekomma tillsammans med astma, men en allergisk sjukdom innebär inte automatiskt att du har allergisk astma.

Vid allergisk astma kan olika allergener utlösa besvär.¹ Det kan till exempel vara:

• kvalster
• mögel
• pälsdjur
• pollen från gräs, träd och ogräs.

Vilka allergener som har betydelse kan skilja sig åt mellan personer. Allergener kan finnas både inomhus och utomhus. Det är därför inte alltid uppenbart vilket ämne som har betydelse för just dig.

Miljö och andra riskfaktorer

Miljön tidigt i livet kan påverka risken att senare få astma. Exponering för tobaksrök under graviditeten eller när du är ett litet barn kan öka risken för astma.¹ Även andra luftföroreningar tidigt i livet har kopplats till ökad risk.²

För tidig födsel och låg födelsevikt är andra faktorer som kan öka risken för astma.² De här omständigheterna går inte att ändra i efterhand, men de kan vara en del av förklaringen till varför risken skiljer sig mellan olika personer.

Övervikt eller obesitas är kopplat till ökad risk för astma.² Det betyder inte att alla som har övervikt eller obesitas får astma, eller att alla med astma har övervikt eller obesitas.

Arbetsmiljön kan också ha betydelse. Om du andas in kemikalier, ångor eller damm på arbetet kan det bidra till arbetsrelaterad astma. Sådan exponering kan förekomma i olika yrken och på olika arbetsplatser.² Om du misstänker att arbetet har samband med astman kan du ta upp det med vården eller företagshälsovården.

Symtom vid astma

Vanliga symtom

Astma kan märkas på flera olika sätt.

• pipande eller väsande andning
• hosta
• andfåddhet eller svårt att andas
• tryck över bröstet⁵

Hostan kan vara långvarig och komma utan någon tydlig förklaring.⁴ Den kommer ofta på natten. Besvären kan också märkas som tung andning och hosta när du anstränger dig fysiskt, till exempel när du motionerar.

Astmasymtom kan vara både milda och svåra. Ett eller flera symtom kan finnas samtidigt, och besvären kan påverka dig olika från gång till gång.⁶ Symtomen är ofta värre på natten och tidigt på morgonen.⁵ Ibland kan det vara svårt att andas även när du vilar.⁶

Variationer och utlösande situationer

Astmasymtom kan komma och gå över tid.⁵ Ibland kan du känna dig helt frisk, medan du under andra perioder har stora besvär. Det betyder att symtomen inte alltid finns när du söker vård eller när du känner efter hur du mår.

Vissa situationer kan göra att besvären ökar. Exempel är:

• förkylningar och andra luftvägsinfektioner
• fysisk ansträngning, som kan ge tung andning och hosta
• kall luft
• luftföroreningar
• rök
• pollen

Även damm, mögel, djur och starka dofter kan utlösa astmasymtom.⁵ Vad som påverkar dig kan skilja sig från vad som påverkar någon annan. Utlösande faktorer kan också förändras över tid.¹

Vid fysisk ansträngning kan du få tung andning och hosta.⁴ Besvären kan komma under träning eller annan aktivitet som kräver mer av andningen. Kall luft kan också göra det svårare att andas.

Förkylningar och andra infektioner i luftvägarna kan göra att du får mer astmabesvär.⁴ Rök och luftföroreningar kan på samma sätt förvärra symtomen. Pollen kan utlösa besvär, särskilt under perioder då det finns mycket pollen i luften.

När är det akut?

Ett astmaanfall innebär att du får svåra symtom och påtagliga andningssvårigheter.⁵ Besvären kan komma plötsligt eller gradvis.¹ Ett astmaanfall kan vara livshotande.

Sök akut hjälp om andningen plötsligt blir svår och dina läkemedel inte hjälper. Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning. Om det inte går eller är stängt ska du söka vård på en akutmottagning.⁴

Ring 112 om du får mycket svårt att andas trots att du har använt dina läkemedel. Vänta inte med att ringa om andningen är mycket svår.⁴

Om du har återkommande symtom eller märker att astman hindrar dig i vardagen är det klokt att kontakta en vårdcentral. Där kan du få hjälp att bedöma besvären och vad du behöver göra om de blir värre.

Diagnos vid astma

Samtal och undersökning

Utredningen börjar vanligtvis med ett samtal på vårdcentralen eller hos en annan vårdgivare. Vid läkarbesöket får du berätta om dina besvär och när du brukar märka dem.⁴ Försök gärna beskriva när andningen påverkas och om besvären kommer i vissa situationer. Det hjälper läkaren att förstå hur dina besvär ser ut över tid.

Frågor om andnöd, hosta, pip och vad som utlöser besvären ingår i sjukdomshistorien.³ Läkaren kan också fråga om besvär i samband med infektioner, ansträngning, allergi, kyla eller andra möjliga utlösare. Vilka frågor som ställs beror på vad du berättar och på vad läkaren behöver undersöka vidare.

Läkaren gör en kroppsundersökning.⁴ Det kan bland annat innebära att läkaren lyssnar på din andning och bedömer hur du andas när du sitter stilla eller anstränger dig. Ett normalt undersökningsfynd utesluter inte astma eftersom symtomen är episodiska.³ Det betyder att undersökningen kan se normal ut när du inte har besvär.

Lungfunktionstester

För att undersöka hur lungorna fungerar används lungfunktionstester. Spirometri och PEF-mätning används för att undersöka hur lungorna fungerar.⁴ Vid spirometri blåser du i en mätare som registrerar hur luften strömmar ut ur lungorna. PEF-mätning visar hur snabbt du kan blåsa ut luft med maximal kraft.¹

Spirometri ska alltid utföras vid misstänkt astma. En normal spirometri utesluter inte astma. Om resultatet inte visar någon tydlig förändring kan läkaren därför behöva väga ihop testsvaret med dina besvär och göra fler undersökningar.³

Lungfunktionen mäts då före och efter läkemedlet.¹ Testet kan visa om luftflödet förändras efter att luftrören har vidgats.⁴

PEF kan mätas hemma under två till tre veckor, morgon och kväll. Vården kan använda mätningarna för att se om lungfunktionen varierar mellan olika tider på dygnet. Ett sådant upplägg kan bli aktuellt när andra test inte räcker för att klargöra om besvären beror på astma.³

Kompletterande tester

Ibland behövs fler undersökningar för att komma närmare en diagnos eller för att bedöma vilken typ av astma det kan vara. Här är exempel på kompletterande tester.

• AKT är ett frågeformulär som hjälper läkaren att bedöma hur svåra besvär du har.⁴
• En allergiutredning kan innebära olika allergitester.⁴
• Blodprov kan användas för att se vilken sorts astma du har.⁴
• FeNO-test mäter halten kväveoxid i utandningsluften.¹
• Metakolintest kan användas för att mäta hur luftvägarna reagerar på stimulering.³

Vid ett metakolintest får luftvägarna reagera på metakolin medan lungfunktionen undersöks. Metakolintest utförs på specialistklinik.³ Andra undersökningar kan också behövas om läkaren misstänker att andningsbesvären har en annan orsak än astma.

Efter utredningen

Därför kan du behöva mer än ett läkarbesök eller flera olika test innan läkaren kan bedöma vad besvären beror på.

Efter undersökningarna får du veta när och hur du får resultatet.⁴ Fråga gärna vem du ska kontakta om du inte får svar inom den tid ni har kommit överens om, eller om besvären förändras medan utredningen pågår.

Behandling vid astma

Mål och behandlingsplan

Målet med astmabehandlingen är att du ska få kontroll över sjukdomen.⁴ Med rätt behandling minskar eller försvinner oftast besvären, och möjligheten ökar att du kan leva som vanligt och märka så lite som möjligt av astman.

Behandlingen består bland annat av läkemedel, utbildning, en behandlingsplan och regelbundna uppföljningar.⁴ Du kan få lära dig mer om astma och om hur du använder dina läkemedel på en astmamottagning, antingen individuellt eller i en astmaskola. Där kan du också få råd om hur du kan leva med astma.

Behandlingen anpassas efter hur ofta symtomen kommer, hur mycket astma du har och vilka inhalatorer som finns tillgängliga.² Besvär som bara kommer ibland kan behandlas på ett annat sätt än återkommande besvär. Öka eller minska inte dina läkemedel utan att först prata med din läkare.

Gör behandlingsplanen tillsammans med läkare eller astmasjuksköterska. Vårdteamet kan justera behandlingen tills astmasymtomen är under kontroll.¹ Ta med behandlingsplanen till dina besök och fråga om något är oklart.

Inhalerade läkemedel

Den vanligaste behandlingen är en inhalator som levererar läkemedel direkt till lungorna.² Astmaläkemedel används framför allt som sprej eller pulver som du andas in.⁷ De olika läkemedlen verkar på olika sätt och kombineras ofta.

• Inhalationskortison dämpar inflammationen i luftvägarna.⁷ För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet.
• Luftrörsvidgande läkemedel får musklerna i luftrören att slappna av så att luftrören vidgas och det blir lättare att andas.⁷
• Kombinationsinhalatorer innehåller både luftrörsvidgande läkemedel och kortison.⁷ Du får då i dig flera läkemedel samtidigt.
• Antileukotriener används förebyggande varje dag och hjälper inte vid akuta astmabesvär.⁷

Luftrörsvidgande läkemedel påverkar inte inflammationen i luftvägarna.

Vilket läkemedel som passar dig beror på dina besvär och bedöms av vården. Du ska följa den behandlingsplan som du har fått.

Fortsätt med behandlingen även om du mår bra, om det är så behandlingen är ordinerad. Annars kan inflammationen i luftvägarna och astmabesvären komma tillbaka.

Användning och hjälpmedel

Det är viktigt att använda inhalatorn på rätt sätt för att få i sig läkemedlet och för att läkemedlet ska fungera som det är tänkt.⁷ Olika inhalatorer används på olika sätt. Du kan träna tillsammans med en astmasjuksköterska eller läkare om du är osäker, och du kan också fråga på ett apotek.

En andningsbehållare kan användas tillsammans med läkemedel i sprejform.⁷ I rörets andra ände sätts en sprejbehållare med läkemedlet.

En nebulisator finfördelar flytande läkemedel till ånga som kan andas in.⁷ En läkare eller astmasjuksköterska kan skriva ut andningsbehållare eller nebulisator som hjälpmedel.

Oavsett om barnet använder inhalator, andningsbehållare eller nebulisator behöver både barnet och den eller de vuxna som hjälper barnet lära sig att hantera läkemedlen, så att barnet får i sig läkemedlen. Vårdpersonal kan visa hur hjälpmedlen ska användas.

Svår astma och akuta försämringar

Vid svåra astmabesvär eller akuta anfall kan sjukhusbehandling behövas.⁴ Du kan behöva stanna på sjukhuset tills anfallet har gått över och du mår bättre.

Sjukhusbehandling kan omfatta inhalerade luftrörsvidgande läkemedel, kortisontabletter och syrgas genom mask.⁷ Vid en allvarlig försämring kan du behöva akut vård även om du brukar ha god kontroll över din astma.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om du har astma och plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper. Följ samtidigt de instruktioner som står i din behandlingsplan.

Allergivaccination kan ges under flera år för att minska allergirelaterade astmabesvär.⁷ Vid svår astma som inte kontrolleras med inhalatorer och tabletter kan vårdteamet överväga biologiska läkemedel.⁵ Vaccinationen gör att du får mindre allergi mot de ämnen som du har vaccinerats mot.

Uppföljning

Astma bör följas upp regelbundet eftersom besvären kan variera.⁴ Därför är det bra med regelbundna uppföljningar hos läkaren eller astmasjuksköterskan.

Vid uppföljning kan behovet av förändrade läkemedel eller doser bedömas.⁴ Då kontrolleras bland annat inhalationstekniken och att behandlingsplanen är uppdaterad.⁵ Du kan också få svar på frågor om astman. Du blir undersökt med spirometri om det behövs.

Vårdteamet kan också bedöma hur du mår, hur ofta du har symtom och om behandlingen fungerar som avsett. PEF-mätning och frågeformuläret AKT kan användas som en del av uppföljningen.

Personer med god kontroll och regelbunden läkemedelsanvändning kan behöva uppföljning en gång om året.⁴ Hur ofta du behöver komma tillbaka beror på hur svår astman är och hur väl behandlingen fungerar.

Egenvård vid astma

Rök och andra utlösare

Rök och andra ämnen i omgivningen kan göra astmabesvär värre. Försök därför att lägga märke till vad som brukar sätta igång dina besvär och undvik det så långt det går.⁴ Utlösare kan vara olika från person till person och kan förändras över tid.¹

• Du bör inte röka om du har astma. Rökning skadar lungorna så att de fungerar sämre.⁴
• Astmaläkemedlen fungerar sämre om du röker.⁴
• Passiv rökning kan ge mer astmabesvär och skada dina lungor.⁴
• Försök därför att undvika rökiga miljöer, även när du inte röker själv.
• Du bör undvika det du är allergisk mot om du har allergi.⁴

Om du vill sluta röka, prata med en läkare. Det finns hjälp att få. Ha alltid med dig dina astmaläkemedel, så att du har tillgång till dem om du får besvär när du är hemifrån.⁴ Fråga läkare eller astmasjuksköterska vilka läkemedel du ska ta vid ett astmaanfall och hur de ska användas.⁷

PEF och uppföljning hemma

En egen PEF-mätare kan vara ett hjälpmedel när du vill följa hur lungorna fungerar. PEF-mätning innebär att du blåser i en mätare som visar hur snabbt du kan blåsa ut luft.¹ Din läkare eller astmasjuksköterska kan skriva ut en PEF-mätare som hjälpmedel.⁴

• Du kan använda en egen PEF-mätare för att regelbundet mäta lungfunktionen.⁴
• Du bör kontakta din läkare om PEF-värdena är sämre under en period.⁴

Skriv gärna ner dina värden enligt de råd du har fått. Det kan göra det lättare att se en förändring och att berätta för vården hur du har mått. Om dina PEF-värden blir sämre under en tid kan du behöva ändra doserna av dina läkemedel.⁴ Ändra inte doserna på egen hand, utan följ den plan du har fått av vården eller kontakta din läkare.

En behandlingsplan görs tillsammans med läkare eller astmasjuksköterska. I planen kan det stå hur läkemedlen ska ändras när det behövs. Behandlingsplanen ger dig kontroll över sjukdomen.⁴ Ta med planen när du träffar vården och be om en uppdaterad version om din situation ändras.

Fysisk aktivitet och vikt

Fysisk aktivitet är bra även om du har astma.⁴ Rör på dig utifrån dina förutsättningar och välj aktiviteter som känns möjliga för dig. Fysisk ansträngning kan orsaka tung andning och hosta, men det betyder inte att du behöver undvika all rörelse.

• Uppvärmning kan minska och förebygga besvär som fysisk ansträngning orsakar.⁴
• Om fysisk ansträngning brukar ge dig astmabesvär kan du få råd av läkare eller astmasjuksköterska om hur du kan träna säkert.

Var noga med uppvärmningen innan du anstränger dig. Följ de råd du har fått om dina luftrörsvidgande läkemedel inför fysisk aktivitet.

Viktnedgång kan lindra astmabesvär om du har övervikt eller obesitas.⁴ Om du behöver stöd för att minska i vikt kan du prata med vården om vilken hjälp som passar dig.

Läkemedel och vardag

Vissa läkemedel kan ge mer astmabesvär hos en del personer.⁴

• Du bör fråga läkare, astmasjuksköterska eller apotek om du är osäker på vilka läkemedel du kan ta.⁴

Berätta vilka läkemedel du redan använder när du frågar om ett nytt läkemedel. Sluta inte med ett läkemedel som du har fått ordinerat utan att först prata med läkare. Om du blir osäker på hur du ska använda din inhalator kan läkare, astmasjuksköterska eller apotek visa dig igen. Rätt användning gör det lättare att få i sig läkemedlet.

Sök vård akut om du plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper.

Vem kan hjälpa dig vid astma?

Vart kan du vända dig?

Om du misstänker astma kan du kontakta en vårdcentral för att få hjälp. Du kan också ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du kan söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.⁴

Det kan vara bra att berätta om dina besvär när du kontaktar vården och fråga hur du går vidare. Om du har många kontakter inom vården kan du be om en fast vårdkontakt, som kan hjälpa till att samordna vården.

Astmakompetens i vården

Många vårdcentraler har astmamottagningar där specialiserade sjuksköterskor arbetar.⁴ Där kan du få stöd av personal med särskild kunskap om astma.

Ett astmateam kan bestå av läkare, sjuksköterska och fysioterapeut.³ Vilka yrkespersoner du träffar beror på vilken hjälp du behöver och vilka resurser som finns där du söker vård.

Vanliga frågor om astma

Kan astma botas?

Astma kan inte botas med de behandlingar som finns i dag.² Behandlingen kan däremot hjälpa dig att få kontroll över sjukdomen och minska besvären.⁴

Målet är att du ska kunna leva så vanligt som möjligt och märka så lite som möjligt av din astma.⁴ Behandlingen kan bestå av läkemedel, utbildning, en behandlingsplan och regelbundna uppföljningar. Vilka läkemedel du behöver beror på hur mycket besvär du har.

Kan astma börja i vuxen ålder?

Ja, astma kan börja i alla åldrar.⁴ Astma börjar ofta under barndomen, men du kan få astma även som vuxen.⁵

Besvär från andningen kan ha olika orsaker, och astma kan ta tid att diagnostisera eftersom symtomen varierar över tid.⁵ Om du misstänker astma kan du kontakta en vårdcentral för bedömning.

När ska jag söka akut vård?

Sök akut om du plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper.⁴

Ring 112 om du får mycket svårt att andas trots att du har använt dina läkemedel.⁴ Vänta inte hemma när andningen är mycket svår, eftersom ett astmaanfall kan vara livshotande.

Kan jag träna med astma?

Ja, det är bra att vara fysiskt aktiv även om du har astma.⁴ Fysisk aktivitet kan ändå ge tung andning och hosta, särskilt om astman inte är tillräckligt behandlad.

Anpassa den fysiska aktiviteten efter dina förutsättningar. Uppvärmning kan minska och förebygga besvär som fysisk ansträngning orsakar, och din läkare eller astmasjuksköterska kan ge råd om hur du kan träna säkert om träning utlöser astmabesvär.⁴

Om du får mer besvär när du tränar kan din behandlingsplan hjälpa dig att veta hur du ska göra. Ändra inte läkemedel eller dos på egen hand, utan fråga vården om du är osäker.