Andningsbesvär är en subjektivt upplevd känsla av att andningen inte räcker till eller att det är svårt att andas in eller ut. Det kan uppstå vid fysisk ansträngning eller dålig kondition, och stress, oro eller ångest kan orsaka dysfunktionell andning.
Andningsbesvär är en subjektivt upplevd känsla av otillräcklig andning. Det kan kännas som om luften inte räcker till.1 Du kan alltså uppleva andningsbesvär även när du främst märker en obehaglig känsla i andningen.
Andningsbesvär är ett symtom eller tecken och inte en sjukdom i sig.2 Besväret beskriver hur andningen upplevs eller märks, medan orsaken kan vara något annat.
Andningsbesvär kan innebära att det är svårt att andas in eller ut.3 Ibland är det svårt att själv uppfatta om problemet främst gäller inandningen eller utandningen, och det kan i stället upplevas som att det är svårt att få luft.
Andningen kan bli ytlig och snabb. Det kan pipa, väsa eller låta mycket när du andas.3 Ljuden kan ibland höras mest när du andas in eller mest när du andas ut.
Andningsbesvär kan förekomma tillsammans med hosta.
Ansträngning kan ge fysiologisk andfåddhet. Dålig kondition kan bidra till andfåddhet.1
Dysfunktionell andning kan ge andfåddhet och en känsla av att inte kunna andas djupt. Vid dysfunktionell andning andas du mer med bröstkorgens muskler än med mellangärdet. Andningen kan då beskrivas som ”för hög”. Dysfunktionell andning kan också märkas som tryck eller smärta i bröstet. En klumpkänsla i halsen kan förekomma. Harklingar, rethosta, suckar eller gäspningar kan också höra ihop med dysfunktionell andning.4
Hos barn kan andningsbesvär också synas på kroppen.2 Det kan synas att barnet anstränger sig för att andas, och fler muskler än vanligt kan behöva hjälpa till vid andningen.
Indragningar innebär att huden dras in när barnet andas in.3 Det kan synas mellan revbenen, vid nyckelbenen eller i halsgropen. Även näsvingarna kan dras in och ut eller fladdra när barnet andas.
Hos barn kan andningsbesvär höras på andetagen. Det kan låta pipigt, tungt eller väsande, och ljudet kan komma vid inandning eller utandning.
Barnet kan ha svårt att andas in eller ut.3 Andetagen kan vara ytliga och snabba, och det är vanligt att barnet också har hosta.
Hud, läppar eller naglar kan bli bleka eller blå när ett barn har svårt att andas.3 Barnet kan också bli svagt i kroppen, mycket trött eller svårt att få kontakt med.
Om du behöver hjälp att bedöma andningsbesvär eller vill veta när du ska söka vård kan du läsa avsnittet om när du ska söka vård.
Andningsbesvär kan ha många olika orsaker.5 En förkylning orsakas oftast av virus. Hostan kan finnas kvar i några veckor efter att de andra förkylningsbesvären har försvunnit.
Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. Astma kan börja i alla åldrar. Vid astma blir luftrören känsligare, drar ihop sig och får svullna slemhinnor. Det kan också bildas mer slem i luftrören. Förkylningar och andra infektioner i luftvägarna är vanliga orsaker till att astmabesvär blir större.7 Fysisk ansträngning kan också ge mer besvär vid astma. Hos barn är allergi mot till exempel pälsdjur eller vissa livsmedel en möjlig utlösare av andningsbesvär vid astma.3
Hos barn kan även en infektion göra luftvägarna trånga. En förkylning eller annan virusinfektion kan orsaka luftrörskatarr eller astma. Då svullnar slemhinnorna och de små luftrören kan dra ihop sig, vilket gör det svårare för luften att passera.
Stress, oro och ångest kan vara orsaker till dysfunktionell andning. Dysfunktionell andning innebär att du andas mer med bröstkorgsmusklerna än med diafragma.4 Astma kan också vara en orsak till dysfunktionell andning.
Nästäppa kan göra det svårt för små barn att andas. Barn upp till cirka ett år har små och trånga gångar i näsan och andas mest genom näsan. Därför kan även en lindrig förkylning göra andningen svårare, särskilt hos barn som är yngre än sex månader.3
Obstruktiv sömnapné beror på att luftstrupen täpps till när du sover. Det kan till exempel hända om tungan faller bakåt i svalget. Övervikt ökar sannolikheten för andningsuppehåll under sömnen, eftersom fettvävnad kring luftstrupen kan göra det svårare för luften att passera. Även en liten eller tillbakadragen underkäke kan göra det trångt i halsen. Stora halsmandlar kan också göra att det blir svårare för luften att passera under sömnen. Alkohol kan göra musklerna i svalget mer avslappnade och bidra till att luftvägarna täpps till. Vissa starka smärtstillande eller lugnande läkemedel kan också göra att andningsuppehållen blir längre och fler.8
Det kan också bli trångt i halsen om underkäken är liten eller tillbakadragen, eller om halsmandlarna är stora. Hos barn kan förstorade halsmandlar göra halsen så trång att barnet snarkar kraftigt, drar efter andan eller får korta andningsuppehåll.8
KOL kan göra det jobbigare att andas och göra att du orkar mindre än förut.2 KOL beror oftast på rökning. Besvären utvecklas långsamt under flera år.
En lungkollaps kan ibland uppstå plötsligt när en del av lungan faller samman. En lunginflammation börjar ofta som en förkylning, men besvären kan sedan förvärras i stället för att bli bättre. Slemhosta och feber är vanligt vid lunginflammation.
Hjärtsvikt kan göra att du blir lätt andfådd. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Det högre trycket i blodkärlen kan pressa ut vätska i kroppen, och vätskan kan göra det svårare att andas.9
Blodproppar kan lossna och föras till lungornas blodkärl. Blodproppar bildas ofta i benen, men kan även uppstå i andra delar av kroppen. En del av en blodpropp eller hela blodproppen kan lossna och föras genom blodådrorna till lungornas blodkärl. De blodproppar som då uppstår i lungorna kallas lungembolier.10
Anemi, eller blodbrist, kan vara en blandad orsak till andningsbesvär. Förgiftning kan också vara en blandad orsak till andningsbesvär.1 Andningsbesvär kan även uppstå om luftvägarna irriteras av gas eller kemikalier. Sådan inandning kan i vissa fall leda till en kemisk lunginflammation inom några timmar.6 Andningsbesvär kan alltså bero på problem i luftvägarna eller lungorna, hjärtat, blodet eller på andra tillstånd. Flera möjliga orsaker kan ge liknande besvär, så symtomet räcker inte för att avgöra vilken orsak du har.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ditt barn har svårt att andas i samband med en infektion i luftvägarna, men mår bra i övrigt. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar. Andningsbesvär hos barn kan vara svåra att bedöma. Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtomen eller få hjälp med var barnet kan söka vård. Texten om barns andningsbesvär handlar framför allt om barn som är yngre än 12 år.3
Ring genast 112 om något av följande stämmer:3
Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om du har astma och plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.7
Ring genast 112 om du får mycket svårt att andas, trots att du har använt dina läkemedel. Astma kan ge anfall där det snabbt blir mycket svårare att andas. Besvären vid astma kommer i perioder, så du kan ibland känna dig helt frisk och ibland ha stora besvär.7
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har symtom eller om du mår sämre trots behandling.9 Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring genast 112 om du får något eller några av följande symtom:9
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har ett eller flera av följande besvär:6
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.6
Ring 112 om något av följande stämmer: Om något har fastnat i luftvägarna kan det ge plötslig hosta, plötsligt ansträngd andning eller väsande andning. Om luftvägarna är helt blockerade kan personen kämpa för att få luft, bli blå om läpparna och varken kunna hosta eller prata.11
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.3 Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har astma.7 Kontakta en vårdcentral om du vet att du snarkar och är trött på dagarna. Kontakta en vårdcentral om någon i din närhet berättar att du har andningsuppehåll när du sover.8
Det finns flera saker du kan göra själv för att andas lättare och bli mindre andfådd.12 Anpassa råden efter vad som känns möjligt för dig.
Du kan också badda runt näsan och i resten av ansiktet med en sval, fuktad trasa. Om du tar läkemedel för att andas lättare är det viktigt att du tar dem på rätt sätt. Prata med din läkare om du är osäker. Om du hostar mycket kan du prova att andas så att du känner att magen höjs och sänks. Du kan också stänga munnen och svälja i stället för att hosta.12 Varm dryck kan kännas lenande i svalget, och lite vatten kan hjälpa om rethostan kommer på natten.6 Kall och torr luft kan irritera slemhinnorna om du andas genom munnen.12
Att hosta en längre tid kan göra att du hostar mer, eftersom slemhinnorna i halsen irriteras av mycket hosta. Kall och torr luft kan också irritera slemhinnorna om du andas genom munnen. Pröva följande om du hostar mycket:
Om du har svårt att hosta upp slem kan du ta några djupa andetag innan du hostar flera gånger.12 Det kan hjälpa dig att få upp slemmet.
Du kan också prova att huffa. Huffa betyder att du stöter ut luften med öppen mun, ungefär som när du immar på en spegel eller ett fönster:
När du känner att slemmet lossnar kan du försöka hosta upp det.
Att ligga ner kan göra att lungorna trycks ihop, vilket gör det svårare att andas. Därför är det bra om du kan komma upp och röra på dig så mycket som möjligt.12 Det kan hjälpa dig att må bättre om du gör någon fysisk aktivitet som känns bra.
Fortsätt göra sådant som du brukar göra, men anpassa aktiviteterna efter vad du orkar med just nu.12 Vid obstruktiv sömnapné kan regelbunden fysisk aktivitet minska andningsuppehållen.8
Vid obstruktiv sömnapné kan du också undvika att sova på rygg om besvären med snarkning och andningsuppehåll är störst då.8 Sov på sidan, på magen eller med en kudde bakom ryggen. Försök att sova tillräckligt många timmar varje natt; vuxna brukar behöva mellan sex och nio timmars sömn.
När du träffar läkaren får du berätta om dina besvär och när du brukar märka av dem.7 Det kan till exempel handla om när andningen blir svårare och om besvären kommer i vissa situationer. Läkaren gör också en kroppsundersökning och kan undersöka dig på andra sätt.
En kroppsundersökning ingår oftast när du söker sjukvård.2 Syftet är att hitta orsaken till besvären och att kunna föreslå en behandling. Vid undersökningen kan vårdpersonalen bland annat lyssna på hjärtat och lungorna.
Vid dysfunktionell andning kan vårdpersonalen undersöka ditt andningsmönster. Du kan få ligga ner medan vårdpersonalen håller händerna på magen och bröstkorgen för att känna var andningsrörelserna är störst.4
Vilka undersökningar du behöver beror på dina besvär och vad läkaren misstänker. Exempel på vanliga undersökningar är:
Vid sömnapné kan du få göra mätningarna hemma och låna utrustning. Vårdpersonalen ger dig instruktioner och kan svara på frågor om mätningen. Utredningen kan också göras på ett sömnlaboratorium, en lungmottagning eller en öron-näsa-halsmottagning.
Om läkaren misstänker hjärtsjukdom kan du behöva göra fler undersökningar. Ekokardiografi är en ultraljudsundersökning där läkaren kan se hur hjärtat ser ut och bedöma hur det pumpar blod. Blodprov kan också visa ämnen som tyder på andra sjukdomar.
Behandlingen beror på vad som orsakar andningsbesvären.5 Vid astma består behandlingen bland annat av olika läkemedel som du andas in.7 Behandlingen kan också innehålla en behandlingsplan och regelbundna uppföljningar.
Vid obstruktiv sömnapné är CPAP en behandling som kan hålla luftvägarna öppna. CPAP blåser in en svag luftström i halsen genom en mask när du andas.8 Luftströmmen gör att andningsvägarna hålls öppna.
En individuellt utprovad apnébettskena kan användas vid mild till måttligt svår sömnapné.8 Skenan drar fram underkäken och kan förhindra att tungan faller bakåt när du sover. Den ska provas ut hos en tandläkare.
Ett andningshjälpmedel som ger motstånd när du andas ut kan hjälpa till att lossa slem och göra det lättare att andas.12 Detta kallas även PEP-andning, positivt expiratoriskt tryck.
Vid dysfunktionell andning kan du få andningsövningar hos en fysioterapeut. Vid behov behandlas också en bakomliggande sjukdom, till exempel astma eller ångest.4
Om andningsbesvär beror på hjärtsvikt kan behandlingen bestå av läkemedel och annan behandling som beror på orsaken.9 Vid flera lungsjukdomar kan rehabiliteringsträning, gånghjälpmedel eller andra hjälpmedel ingå i behandlingen.1
Du ska få information om behandlingsalternativ och möjlighet att ställa frågor till vårdpersonalen. Ibland krävs en remiss till den öppna specialiserade vården.
En vårdcentral kan hjälpa dig med olika sätt att andas lättare och motverka besvär. Där kan du också få ett träningsprogram med övningar för att må bättre och råd om hur orken ska räcka till sådant du vill och behöver göra.12 Du kan även få hjälp att prova ut hjälpmedel som gör det lättare att andas eller att ta dina läkemedel.
Vilken yrkesperson du träffar beror på vad du behöver hjälp med.12 På vårdcentralen kan du få träffa en fysioterapeut, en arbetsterapeut eller en läkare. Fysioterapeuten kan till exempel hjälpa dig med andningsövningar.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.2 Du kan också få hjälp med att bedöma symtom och med var du kan söka vård.3 Om du behöver mer hjälp kan du kontakta en vårdcentral.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppna specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.12 Om du inte vet vilken mottagning som passar kan 1177 hjälpa dig med var du kan söka vård.
När du träffar vårdpersonal ska du få information som går att förstå. Ställ frågor om det behövs, så att du kan vara delaktig i din vård.
Andningsbesvär kan kännas som att luften inte räcker till.1 Det är en upplevelse av att andningen inte räcker, även om känslan kan variera från person till person. Du kan uppleva besvären vid olika tillfällen, till exempel när du anstränger dig eller när du är stilla. Andningsbesvär är ett symtom och inte en sjukdom i sig.
Det kan också kännas som att du inte kan andas djupt. Den känslan kan förekomma vid dysfunktionell andning. Vid dysfunktionell andning andas du mer med bröstkorgsmusklerna än med diafragma.4 Besvären kan ibland också märkas som tryck eller smärta i bröstet, en klumpkänsla i halsen, harklingar, rethosta, suckar eller gäspningar.
Stress, oro och ångest anges som orsaker till dysfunktionell andning. Dysfunktionell andning kan ge andfåddhet och en känsla av att inte kunna andas djupt.4 Det kan också förekomma tryck eller smärta i bröstet och en klumpkänsla i halsen.
Det går inte att avgöra orsaken till andningsbesvär enbart utifrån hur det känns. Flera olika sjukdomar och besvär kan göra det svårt att andas.3 Läs mer i avsnittet om vad andningsbesvär kan bero på.
Stanna och vila om du blir andfådd.12 Det finns också andra sätt att underlätta andningen när du är andfådd.2 Du kan prova att ta lagom djupa och lugna andetag.
Böj dig framåt och ta stöd mot dina ben eller till exempel mot ett bord.12 En sådan ställning kan göra det lättare att andas. Du kan också pressa ut luften mellan läpparna, vilket ibland kallas pysandning.
Spirometri och PEF-mätning kan användas för att undersöka lungornas funktion.7 Det är lungfunktionstest där du blåser i en mätare.13 Vid astma kan du samtidigt få andas in läkemedel eller metakolin för att se hur luftrören påverkas.
Vid sömnapné kan andningen mätas hemma under en natt med lånad utrustning. Då kan luftflödet genom näsa och mun, andningsrörelser, syrenivå, sovläge och antal andningsuppehåll mätas. Vårdpersonalen ger dig instruktioner och kan svara på dina frågor om mätningen.8 Läs mer i avsnittet om utredning och behandling vid andningsbesvär.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 27 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
De allra flesta drabbas någon gång av vårtor, vanligtvis på händer eller fötter. På Vården.se kan du läsa om hur du kan få hjälp.

Pigmentfläckar är ofarliga bruna fläckar som uppstår på huden, och uppkommer ofta på områden som utsätts för mycket sol.

Blåmärken kan dyka upp på kroppen om du till exempel får ett slag eller stöter emot något hårt. Läs mer om blåmärken.





