Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa ut så mycket blod som kroppen behöver. Det betyder inte att hjärtat har slutat arbeta. Det finns behandling som kan lindra symtom och hjälpa dig att leva längre, men tillståndet går vanligtvis inte att bota helt och behandlingen behöver ofta fortsätta livet ut.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa ut så mycket blod som kroppen behöver.1 Det betyder att hjärtat inte klarar att pumpa runt den mängd blod som kroppen behöver på ett tillräckligt bra sätt. Hjärtsvikt betyder däremot inte att hjärtat har slutat arbeta eller håller på att sluta slå.2 Hjärtat arbetar fortfarande, även om pumpförmågan inte räcker till för kroppens behov.
Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som beror på en strukturell eller funktionell störning i hjärtat. Med kliniskt syndrom menas här ett sjukdomstillstånd som bedöms utifrån hur hjärtat fungerar och hur tillståndet påverkar kroppen. Störningen kan alltså handla om hjärtats uppbyggnad eller om dess funktion. Hjärtsvikt kan därför se olika ut hos olika personer. Tillståndet kan börja plötsligt eller utvecklas långsamt.3 Hjärtsvikt kan påverka den ena eller båda sidorna av hjärtat.4
När hjärtat inte pumpar ut tillräckligt med blod stiger trycket i blodkärlen. Blodet kommer då inte vidare på normalt sätt, vilket gör att trycket ökar. Det högre trycket kan pressa ut vätska i kroppen.1 Vätskan kan samlas i kroppens vävnader när blodcirkulationen inte fungerar tillräckligt bra.
Vätska i kroppen kan göra det svårare att andas och orsaka svullnad i exempelvis magen eller benen.1 Det är alltså inte bara hjärtat som påverkas, utan också vätskans fördelning i kroppen. Mer om vilka besvär hjärtsvikt kan ge finns i avsnittet om symtom.
Hjärtsvikt drabbar cirka 250 000 personer i Sverige.5 Det är därför ett vanligt sjukdomstillstånd i Sverige. Frekvensen av hjärtsvikt i befolkningen beräknas till cirka två procent. Hos personer över 80 år beräknas frekvensen till tio procent.3 Hjärtsvikt blir alltså vanligare med högre ålder.
Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd, men det betyder inte att hjärtat har slutat fungera. Hur hjärtsvikten påverkar dig kan skilja sig åt, och tillståndet kan innebära olika grader av nedsatt pumpförmåga. Det finns bra kunskap om hur hjärtsvikt kan bedömas och följas över tid. I andra delar av artikeln kan du läsa mer om symtom, undersökningar och behandling.
Hjärtsvikt kan ha flera orsaker samtidigt.3 Orsaken finns ofta i en sjukdom eller skada i hjärtat, men även sjukdomar och tillstånd utanför hjärtat kan påverka hjärtat och bidra till hjärtsvikt.
Hjärtsvikt kan märkas på flera olika sätt. Det är också vanligt att symtomen liknar besvär vid andra sjukdomar, vilket kan göra dem svåra att tolka.
Trötthet och minskad ork kan märkas särskilt när du rör på dig eller gör sådant som tidigare gick lätt. Andfåddheten kan komma vid fysisk ansträngning, till exempel när du går i trappor eller utför vardagliga aktiviteter.3
En utredning vid misstänkt hjärtsvikt har flera delar. Målet är att ta reda på om hjärtsvikt finns, hur allvarligt tillståndet är, vilken typ av hjärtsvikt det handlar om och vad som ligger bakom besvären.3 Det är viktigt att samla informationen för att kunna anpassa vården och behandlingen.
För att ställa diagnosen behöver det finnas typiska symtom eller tecken vid undersökningen.3 Det behöver också finnas tecken på att hjärtats funktion är nedsatt på ett sätt som kan förklara symtomen. Symtomen kan likna besvär vid andra sjukdomar, och därför behövs ofta flera olika undersökningar.
Vid besöket får du berätta om dina besvär och din sjukdomshistoria.4 Du kan också få frågor om andra sjukdomar och om hjärtsjukdomar i familjen. Läkaren gör dessutom en kroppsundersökning för att leta efter tecken på hjärtsvikt och andra tillstånd som kan påverka hjärtat.
EKG är en undersökning där hjärtats elektriska signaler registreras.1
Behandlingen vid hjärtsvikt anpassas efter vilken typ av hjärtsvikt du har, hur svår den är och hur din övriga hälsa ser ut. Målet är att lindra symtom, minska risken för att hjärtsvikten försämras, minska behovet av sjukhusvård och förlänga livet.2 Vilken behandling som rekommenderas påverkas också av hur hjärtats pumpförmåga är nedsatt.3 Vid vissa former av hjärtsvikt kan samma läkemedelsgrupper användas, men kunskapsläget och nyttan kan skilja sig mellan olika typer.
Det är viktigt att behandla den bakomliggande orsaken, till exempel en sjukdom i kranskärlen, ett klaffel eller en hjärtrytmrubbning. Den behandlingen kombineras med läkemedel och annan behandling mot själva hjärtsvikten. Vid kronisk hjärtsvikt behövs vanligtvis behandling under lång tid och regelbundna återbesök.3 Då kan vårdpersonalen följa hur du mår och anpassa behandlingen.
Du kan behöva flera olika läkemedel. Vilka läkemedel som passar dig beror bland annat på typen av hjärtsvikt, hur du mår och om du har andra sjukdomar. Många får en kombination av läkemedel som avlastar hjärtat, påverkar blodtrycket eller pulsen och minskar vätskeansamling. Fyra läkemedelsgrupper anges som förstahandsbehandling vid hjärtsvikt med nedsatt pumpförmåga: SGLT2-hämmare, betablockerare, ACE-hämmare eller ARNI samt MRA. Behandlingen kan behöva byggas upp med flera läkemedel i låg dos, i stället för att en enda behandling höjs så mycket som möjligt. Uppföljning behövs när behandlingen startas och ändras, så att vårdpersonalen kan kontrollera hur du mår och om läkemedlen tolereras.
Hjärtsviktsläkemedel är en viktig del av behandlingen. Ta de ordinerade medicinerna regelbundet och i rätt dos. Även om du känner dig bättre ska du inte själv avsluta behandlingen eller ändra dosen.5 Prata med läkare eller sjuksköterska innan du vill sluta med något läkemedel eller göra en förändring.
Vätskedrivande läkemedel kan hjälpa kroppen att göra sig av med överskottsvatten och salt genom att öka mängden urin.5 Kontakta din läkare om du har besvärliga biverkningar.
Väg dig varje dag, helst på morgonen efter att du har kissat, utan kläder och före frukost. Ökad vikt kan betyda att kroppen samlar på sig vätska.1 En plötslig viktuppgång på ett till två kilo under en vecka kan vara en tidig varning för att du samlar på dig vätska.5 Skriv gärna upp vikten så att förändringar blir lättare att upptäcka.
Rörelse kan vara en del av vardagen även när du har hjärtsvikt. Daglig fysisk aktivitet kan bidra till att du mår bättre.1
Om du har symtom som kan bero på hjärtsvikt kan du börja på en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Där kan du få en första bedömning och hjälp att komma vidare i vården.
1177 kan ge råd om hälsa och information om vilka mottagningar du kan kontakta. Du kan också hitta vård på 1177.se och logga in för att göra vissa vårdärenden.
På många sjukhus finns en särskild hjärtsviktsmottagning.1 Där kan du få behandling, rehabilitering och information om hjärtsvikt. På mottagningen kan flera yrkesgrupper samarbeta kring din vård:
Går hjärtsvikt att bota?
Hjärtsvikt har vanligtvis ingen behandling som botar tillståndet helt.10 Behandling kan däremot lindra symtom och hjälpa dig att leva längre med hjärtsvikt.2
Behöver behandling mot hjärtsvikt pågå länge?
Hjärtsvikt är vanligtvis ett livslångt tillstånd.3 Därför behöver behandlingen ofta fortsätta resten av livet och följas upp med regelbundna återbesök.7 Även om ejektionsfraktionen förbättras behöver långtidsbehandlingen fortsätta.3
Finns det olika typer av hjärtsvikt?
Ja, hjärtsvikt kan delas in i fyra huvudgrupper utifrån vänsterkammarens ejektionsfraktion (EF). Grupperna är hjärtsvikt med reducerad EF, hjärtsvikt med lätt reducerad EF, hjärtsvikt med bevarad EF och hjärtsvikt med förbättrad EF. Ejektionsfraktionen mäts vanligtvis med ultraljud av hjärtat.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vid ischemisk hjärtsjukdom får hjärtmuskeln sämre blodförsörjning. En hjärtinfarkt kan dessutom skada en del av hjärtmuskeln och lämna efter sig ärr, vilket gör att den kvarvarande hjärtmuskeln får större belastning.5 Även högt blodtryck kan belasta hjärtat under lång tid. Klaffel kan öka hjärtats arbete genom att blodet läcker bakåt eller genom att det blir svårare för blodet att passera.
Det finns också orsaker som inte är lika vanliga, eller som framför allt kan belasta ett hjärta som redan är påverkat. Ibland finns mer än en bidragande orsak hos samma person.
Alkohol kan också bidra till hjärtrytmrubbningar och högt blodtryck, vilket ökar belastningen på hjärtat. Cancerbehandling med cytostatika eller strålning kan ge hjärtproblem, däribland hjärtsvikt. Infektioner och förändringar i njurfunktionen kan göra att en redan etablerad hjärtsvikt försämras. Detsamma gäller blodbrist och försämring av KOL.
Omfattande lungemboli, alltså en blodpropp i lungan, är en orsak till akut hjärtsvikt.6
Vissa förhållanden ökar risken för att utveckla hjärtsvikt, även om de inte ensamma behöver vara den direkta orsaken. Risken kan påverkas av både ålder, levnadsvanor, andra sjukdomar och ärftlighet.
En familjehistoria betyder att nära släktingar har haft hjärtsvikt. Det kan vara relevant att berätta om detta när du träffar vården, eftersom vissa sjukdomar i hjärtmuskeln kan vara genetiskt betingade. Ärftlighet innebär dock inte att du säkert kommer att få hjärtsvikt.
Rökning, låg fysisk aktivitet och mat med mycket salt och fett kan påverka hjärtats och blodkärlens hälsa. Högt blodtryck och diabetes är också viktiga sjukdomar att uppmärksamma, eftersom de hör till de vanliga orsakerna till hjärtsvikt. Ibland går det att minska risken genom behandling av sådana sjukdomar och genom förändrade levnadsvanor.
Hjärtklappning innebär att hjärtat känns som om det slår snabbt, hårt eller oregelbundet. Du kan även få andra obehag i bröstet. Vissa får ont i magen, svårt att äta, illamående eller sämre matlust. Hjärtsvikt kan också ge hosta. I början kan symtomen vara milda eller saknas helt.4
Vid kronisk hjärtsvikt kan symtomen komma smygande. Det gör att förändringar ibland kan uppfattas som normalt åldrande eller som att konditionen har blivit sämre. Symtomen kan variera från person till person och från dag till dag.5
-
Viktuppgång tillsammans med svullnad i ben eller buk kan därför vara tecken på vätskeansamling.3
Liknande besvär kan förekomma vid exempelvis KOL, kärlkramp eller kraftig övervikt. Därför behöver symtomen bedömas tillsammans med din sjukdomshistoria och andra undersökningar.
Akut hjärtsvikt kan ge kraftig andnöd, kallsvettningar och kraftig blekhet. Akut hjärtsvikt med kraftig andnöd, rosslande andning eller kallsvettningar är livshotande. Lungödem och kardiogen chock är direkt livshotande former av akut hjärtsvikt.5
Ring genast 112 om du får något eller några av följande symtom:1
EKG kan visa flera förändringar:
Blodprover används för att mäta olika ämnen i blodet.1 Sådana prover kan visa förändringar som talar för andra sjukdomar eller tillstånd som kan ge liknande besvär eller påverka hjärtsvikten.
Ett blodprov som kan användas vid bedömning av hjärtsvikt är NT-proBNP. Ämnet hör till gruppen natriuretiska peptider, som frisätts från hjärtat när trycket och uttänjningen ökar. Ett lågt NT-proBNP-värde talar starkt emot hjärtsvikt, men provsvaret behöver tolkas tillsammans med övriga undersökningar.3 Ett enskilt blodprov kan därför inte ensamt fastställa diagnosen.
Ultraljud av hjärtat är en central del av utredningen. Med undersökningen kan läkaren se hur hjärtat är uppbyggt och bedöma hur bra det pumpar blod.1 Det går bland annat att bedöma hjärtrum, hjärtmuskel, klaffar och hjärtats pumpförmåga.
Ultraljud av hjärtat behövs i de flesta fall för att fastställa diagnosen och orsaken till hjärtsvikt.3 Mätningen av hjärtats pumpförmåga hjälper också till att bedöma graden och typen av hjärtsvikt.
En hjärtlungröntgen kan visa om hjärtat är förstorat.3 Den kan också visa tecken på vätska eller högt tryck i lungorna samt lungsjukdom. Därför kan undersökningen hjälpa till att skilja hjärtsvikt från sjukdomar i lungorna.
Spirometri mäter din andning.1 Den kan användas när läkaren behöver bedöma om en lungsjukdom kan förklara besvären.
Ibland behövs en undersökning med magnetkamera. Den kan ge information om förändringar i hjärtmuskeln och om hur hjärtkamrar och hjärtklaffar fungerar.3 Magnetkamera kan också ge mer detaljerad information om hjärtats pumpförmåga.
Om de första undersökningarna inte räcker kan utredningen fördjupas. Vilka undersökningar som behövs beror på vad läkaren behöver ta reda på om hjärtat och blodkärlen.
Vid en hjärtkateterisering förs en tunn kateter in till hjärtat och lungkärlen. Undersökningen kan mäta tryck och blodflöden i hjärtat och lungkärlen.5 Den kan därför ge information om hjärtats pumpförmåga och om trycket i lungornas blodkärl.
Ett arbets-EKG innebär att hjärtats elektriska aktivitet registreras medan du anstränger dig, till exempel på en testcykel eller ett löpband. Undersökningen kan visa om syrebrist uppstår vid ansträngning.5 Den kan också visa om hjärtrytmen förändras under belastningen.
Läkemedel mot hjärtsvikt kan ge biverkningar, men alla får inte besvär. Om biverkningarna blir besvärliga kan läkaren ibland ändra dosen, byta läkemedel eller välja en annan behandling.9 Läkemedelsbehandlingen behöver därför ibland justeras under återbesöken.
MRA och loopdiuretika kan påverka njurarna och mängden kalium i blodet. Därför kan du behöva lämna blodprov regelbundet under behandlingen. Även andra läkemedel kan behöva följas upp med blodprov eller blodtrycksmätning.
Flera preparat i låg dos är viktigare än att titrera upp enstaka preparat till full dos.3 Vid kronisk hjärtsvikt är det vanligt att flera läkemedelsgrupper används tillsammans, eftersom de verkar på olika sätt. Du och vårdpersonalen gör en plan för vilka läkemedel som ska användas och hur behandlingen ska följas upp.
Vissa personer med hjärtsvikt behöver behandling med en pacemaker eller ICD. Det bedöms bland annat utifrån hjärtats rytm, hur bra hjärtat pumpar och vilken effekt läkemedlen har.
En pacemaker ger små elektriska impulser till hjärtat så att det får en bra rytm. En pacemaker är en liten dosa som man oftast får inopererad under nyckelbenet.1
En ICD är en pacemaker som också fungerar som en hjärtstartare. Den kan ge en kraftig elektrisk stöt om det behövs för att återställa hjärtats rytm.1 ICD kan förbättra överlevnaden för vissa personer med hjärtsvikt.
En särskild pacemaker kan stimulera hjärtats båda kamrar samtidigt. Behandlingen kallas CRT och kan hjälpa hjärtat att pumpa ut blodet mer effektivt hos vissa personer med hjärtsvikt. För personer som passar för CRT kan behandlingen minska symtom och antalet sjukhusinläggningar.
Om hjärtsvikten beror på en förträngning i kranskärlen kan PCI eller bypass övervägas.5 PCI innebär att en liten ballong förs in i det förträngda kranskärlet och blåses upp så att kärlet vidgas. Vid bypass leds blodet förbi förträngningen med hjälp av ett annat blodkärl.
Ett klaffel kan i vissa fall behandlas med operation. Operationen kan innebära att klaffen repareras eller byts ut. Vilken åtgärd som är möjlig beror på klafflet och din övriga hälsa. Vid vissa hjärtrytmrubbningar kan en särskild pacemaker som stimulerar hjärtats båda kamrar samtidigt, så kallad CRT, övervägas.3
Vid svår hjärtsvikt kan en implanterad hjärtpump hjälpa blodet att cirkulera från hjärtat ut i kroppen.1 Pumpen opereras in i hjärtat och drivs via en kabel som leds ut genom ett litet hål på magen. Batterierna bär du med dig.
Hjärttransplantation kan vara ett alternativ om andra behandlingar inte hjälper och hjärtsvikten påverkar livet mycket.1 Det är ett stort ingrepp som bedöms individuellt. En transplantation förutsätter bland annat att andra organ är tillräckligt friska.
Du bör erbjudas hjärtrehabilitering om du har hjärtsvikt.2 Rehabiliteringen kan innehålla en bedömning av vilken träning som är säker för dig, ett träningsprogram och stöd kring levnadsvanor.10 Den kan också ge information om hur du kan hantera sjukdomen i vardagen.
På en hjärtsviktsmottagning kan ett team med läkare, sjuksköterska och fysioterapeut hjälpa dig att göra en plan för vården. På mottagningen kan du också få information och utbildning om hjärtsvikt, tillsammans med närstående om det behövs.3 Rehabilitering kan genomföras på sjukhus, klinik eller i samhället och kan även innehålla stöd från andra personer med hjärtsvikt.2 Hjärtrehabilitering kan ledas av fysioterapeut och förbättra rörlighet, symtom och livskvalitet. Vilken rehabilitering du erbjuds beror på ditt tillstånd och vilka insatser som finns där du bor.
Infektioner kan öka belastningen på hjärtat. Därför rekommenderas vaccination mot influensa, covid-19 och lunginflammation.1 Om du dricker alkohol är det klokt att minska mängden, eftersom försiktighet med alkohol rekommenderas vid hjärtsvikt.
Maten kan påverka hur mycket vätska kroppen samlar på sig. För de flesta är det bra att inte salta extra på maten och att minska på saltet vid matlagning.1 För mycket salt kan öka svullnaden i kroppen och belasta hjärtat.5 Var uppmärksam på salt även i färdig mat och saltrika drycker.
Vid uttalad hjärtsvikt kan matlusten vara dålig. Då kan små måltider som äts ofta och innehåller energirik mat vara lämpliga. Mellanmål kan också rekommenderas. En dietist kan hjälpa till när undernäring eller undervikt är ett problem.5
Ett traditionellt råd vid hjärtsvikt är ett vätskeintag på cirka 1,5 till 2 liter per dygn.5 För mycket vätska kan förvärra symtomen. Hur mycket du bör dricka behöver passa din situation och den behandling du får. Om du är törstig kan isbitar eller gurk- och citronskivor ibland hjälpa, och du bör undvika sötade och saltrika drycker eftersom de kan öka törsten.
Bensvullnad kan kännas tung och obehaglig. Att placera benen i högläge kan minska bensvullnaden.5 Vid svullna ben kan en sjuksköterska hjälpa dig att prova ut stödstrumpor.
Hjärtsvikt kan göra att du orkar mindre och påverka vardagen på olika sätt. Sjukdomen och behandlingen kan också påverka sexualitet, ork, lust och känslor.1 Det kan vara viktigt att prata öppet om detta med vårdpersonalen, som är vana att svara på frågor om sexualitet. Stöd från en hjärtsviktsmottagning och närstående kan göra det lättare att förstå sjukdomen och följa en plan i vardagen.
Tillsammans kan teamet göra en plan för din vård. En vårdgivare kan också remittera dig till en hjärtspecialist för vidare undersökning och vård.2 Vilken vård du behöver beror bland annat på dina symtom och resultatet av utredningen.
Kan hjärtsvikt finnas utan tydliga symtom?
Ja, onormala fynd av hjärtfunktionen kan ibland upptäckas innan tydliga symtom har uppstått. Sådana fynd kan vara ett förstadium till hjärtsvikt.3
Det betyder att avsaknad av tydliga besvär inte alltid utesluter förändringar i hjärtats funktion.