Hjärta & kärl

Bröstsmärta – ring 112

Bröstsmärta kan bero på flera saker. Ibland beror den på musklerna i bröstkorgen eller psykisk spänning, men den kan också vara tecken på kärlkramp eller hjärtinfarkt. Därför ska du ringa 112 när bröstsmärtan stämmer med något av följande:³

• Du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom 15 minuter.³
• Du har en obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på.³
• Du har ont i bröstet och känner dig samtidigt andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.³

Bröstsmärta kan kännas som tryck, tyngdkänsla eller obehag mitt bakom bröstbenet.⁸ Smärtan kan också stråla ut mot till exempel ryggen, armarna eller halsen. En huggande smärta kan vara kopplad till andning eller kroppsläge. En tryckande smärta kan kännas som en tyngd på bröstet.³

Om du är osäker på vad som orsakar bröstsmärtan kan du kontakta en vårdcentral. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen.³

Kärlkramp – ring 112

Kärlkramp kan ge tryck eller smärta i bröstet, särskilt när du anstränger dig. Besvären brukar vara i några minuter och släpper ofta efter vila. Vid kärlkramp kan trycket eller smärtan komma särskilt när du anstränger dig. Du kan också bli mer andfådd än tidigare när du anstränger dig. Ibland kan symtomen börja när du vilar, till exempel att du vaknar av kärlkramp. Stark kyla, värme, blåst och stress kan utlösa kärlkramp eller göra den värre. Kärlkramp beror oftast på att ett eller flera av hjärtats kranskärl har blivit trängre, så att hjärtat inte får tillräckligt med syre. Kärlkramp ökar risken för hjärtinfarkt. Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har något av följande:¹

• Du har en tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över.¹
• Du har en oklar och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på.¹
• Du har ont i bröstet och är samtidigt andfådd och kallsvettig.¹
• Du har ont i bröstet samtidigt som hjärtat slår oregelbundet.¹
• Någon har svimmat och är avsvimmad längre än en minut.¹

Rytmrubbning – vårdcentral eller jouröppen mottagning

En rytmrubbning kan göra att hjärtat slår för fort, för långsamt eller oregelbundet. Hjärtklappning kan komma i attacker eller finnas hela tiden. Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har hjärtklappning som inte går över inom 15 minuter.²

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.²

Rytmrubbning – ring 112

Ring genast 112 om ett spädbarn har symtom på rytmrubbning.² Hos barn från 0 till 1 år kan tecken vara att barnet ofta tar pauser vid matning, har jobbigt att andas även i vila, svettas utan att vara varmt eller sover mycket och är svårt att väcka.

Ring också 112 om något av följande gäller:²

• du eller någon annan mår illa, är blek och samtidigt har ont, tryck eller obehag i bröstet.²
• du eller någon annan har svårt att andas.²
• du eller någon annan svimmar.²

Högt blodtryck – vårdcentral eller jouröppen mottagning

Högt blodtryck ger ofta inga symtom. Vid mycket högt blodtryck kan du till exempel få svår huvudvärk och svårt att andas. Många som har högt blodtryck känner ingenting alls, och det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är för högt är att mäta det. Högt blodtryck kan öka risken för hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Under graviditet kan högt blodtryck bland annat bero på havandeskapsförgiftning.⁴ Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning i följande situationer:

• Du är gravid och har ett blodtryck på 140/90 eller högre vid upprepade blodtrycksmätningar. Det är viktigt att du har vilat mellan mätningarna.⁴
• Du har ett blodtryck på 180/110 eller mer och mår dåligt, har huvudvärk eller andra symtom.⁴

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.⁴ Vid rytmrubbning kan hjärtat slå för fort, för långsamt eller oregelbundet. Symtomen kan komma i attacker och försvinna snabbt, eller finnas hela tiden. Du kan bli yr, blek, illamående, svettig eller svimma när blodtrycket påverkas. Hos barn från 0 till 1 år kan tecken vara att barnet tar pauser vid matning, inte äter klart, har svårt att andas även i vila, svettas fast det inte är varmt eller sover mycket och är svårt att väcka.²

Hjärtsvikt – ring 112

Vid hjärtsvikt kan du bli tröttare och lättare andfådd än tidigare. Du kan också få svullna anklar och ben, svårt att sova när du ligger ner eller hjärtklappning. Vid akut hjärtsvikt kan besvären komma snabbt och vara allvarliga. Akut hjärtsvikt innebär ett akut insjuknande, oftast med kraftig andnöd som antingen utvecklas över tid eller uppstår plötsligt. Vid akut hjärtsvikt kan det samlas vätska i lungorna. Kraftig andnöd, rosslande andning, kallsvettning, kraftig blekhet, svår hjärtklappning och ångest är vanliga symtom vid akut hjärtsvikt. Det kan ibland också komma rosaskummig vätska i munnen från lungorna.⁹

Ring genast 112 om du får något eller några av följande symtom:⁷

• Du är mycket trött.⁷
• Du har svårt att andas.⁷
• Det känns trångt eller gör ont i bröstet.⁷
• Du blir kallsvettig.⁷

Vid akut hjärtsvikt med kraftig andnöd, rosslande andning, kallsvettning, kraftig blekhet, svår hjärtklappning eller ångest bör ambulans genast tillkallas.⁹

Blodproppar i benens vener kan alltså höra ihop med området även när besvären uppstår utanför själva hjärtat. En blodpropp som förs till lungornas blodkärl kallas lungemboli.³ Även sjukdomar i blodkärlen som försörjer hjärnan eller benen räknas till hjärt-kärlsjukdomar.

Det kan också finnas förträngningar i blodkärl som gör det svårare för blodet att passera. Åderförfettning innebär att fett under lång tid har samlats på insidan av blodkärlen och då blir det svårare för blodet att passera.¹

Besvär som kan höra ihop med området

Bröstsmärta är ett besvär som kan ha flera olika orsaker och därför kan höra ihop med både hjärta, blodkärl, muskler eller psykisk spänning.

• Bröstsmärta kan bero på muskler, psykisk spänning, kärlkramp eller hjärtinfarkt.³
• Hjärtsjukdomar kan också påverka hjärtklaffar eller hjärtmuskeln.¹⁰
• Medfödda hjärtfel är en typ av hjärt-kärlsjukdom.⁵

Hjärtklaffar hjälper blodet att flöda åt rätt håll genom hjärtat. Sjukdomar i hjärtklaffarna och hjärtmuskeln ingår därför i området även när besvären inte främst känns som bröstsmärta.

Hjärt-kärlsjukdomar kan också omfatta medfödda förändringar i hjärtats struktur. Medfödda hjärtfel påverkar hjärtats normala utveckling och funktion från födseln.⁵ Området är därför brett och kan omfatta både tillstånd i själva hjärtat, sjukdomar i blodkärlen och besvär som behöver utredas för att orsaken ska kunna klarläggas.

Arytmi – kontakta vårdcentral

Kontakta en vårdcentral om hjärtat har slagit på ett förändrat sätt vid flera tillfällen. Förändrade hjärtslag kan innebära att hjärtat slår för fort, för långsamt eller oregelbundet.² Besvären kan komma i attacker och försvinna snabbt, eller finnas hela tiden.

Skriv gärna ner när besvären kommer, vilken puls du har när du har besvär och hur länge de pågår. Den informationen kan hjälpa läkaren att bedöma dina förändrade hjärtslag. En EKG-mätning kan visa om du har förmaksflimmer, och blodprov kan visa om du har någon annan sjukdom som påverkar hur hjärtat slår. Om fler undersökningar behövs skriver läkaren en remiss till en mottagning där personalen är specialister på hjärtsjukdomar.

Högt blodtryck – kontakta vårdcentral

Kontakta en vårdcentral om du har ett blodtryck som är 140/90 vid upprepade tillfällen.⁴ Det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är för högt är att mäta det. Du kan mäta blodtrycket på en vårdcentral eller på vissa apotek.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt.⁴ Vänta tills vårdcentralen öppnar. Många som har för högt blodtryck känner ingenting alls, även om högt blodtryck kan öka risken för hjärtinfarkt och hjärtsvikt.

Hjärtsvikt – kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har symtom eller om du mår sämre trots behandling.⁷ Vanliga symtom vid hjärtsvikt är att du blir tröttare och orkar mindre än förut, lätt blir andfådd eller får svullna anklar och ben.⁹ Du kan också ha svårt att sova när du ligger ner, behöva gå upp och kissa på natten eller få hjärtklappning.

Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.⁷ På mottagningen får du berätta om dina besvär och kan behöva undersökas med EKG, blodprov eller ultraljud av hjärtat. En undersökning med ultraljud kan visa hur hjärtat ser ut och hur det klarar att pumpa runt blodet.

Rådgivning via 1177

1177 kan hjälpa till att bedöma symtom och ge råd om var vård kan sökas. Du kan ringa 1177 om du är osäker på vilken mottagning som passar dina besvär. 1177 är öppet dygnet runt.³

Tobak, alkohol och stress

Att sluta röka är en av de viktigaste förändringarna du kan göra för hjärtat. Rökstopp minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Snusning kan också innebära risker eftersom nikotin drar samman blodkärlen. Om du behöver stöd för att förändra dina levnadsvanor kan du kontakta en vårdcentral.

• Sluta röka om du röker, eftersom det minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.⁴
• Minska mängden alkohol eller sluta dricka, eftersom blodtrycket kan sjunka till en bra nivå igen.
• Lär dig att hantera stressiga situationer och ilska för att minska risken för hjärtinfarkt.¹
• Minska eller sluta helt med koffein, till exempel kaffe och energidrycker, om du har rytmrubbning och besvär som påverkas av koffein.²

Stress kan vara en orsak till högt blodtryck. Fysisk aktivitet kan motverka stress, och du kan också prova övningar i mindfulness. Vid kärlkramp kan stress utlösa besvär eller göra dem värre, så stresshantering ingår i råden för att förebygga kärlkramp.

Vid rytmrubbning rekommenderas också att undvika alkohol och tobak. Försök dessutom att sova så att du blir utvilad. Om du brukar dricka alkohol och har hjärtsvikt rekommenderas att du minskar mängden alkohol.

Egen uppföljning vid hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt är det bra att följa förändringar i vikt och svullnad. Väg dig varje dag, helst på morgonen efter att du har kissat, utan kläder och före frukost. Ökad vikt kan bero på att kroppen samlar på sig vätska. Du kan också känna på benen och vristerna varje dag för att märka om de är svullna.

• Väg dig varje dag om du har hjärtsvikt, eftersom ökad vikt kan bero på att du samlar på dig vätska.⁷
• Vaccinera dig mot influensa, covid-19 och lunginflammation om du har hjärtsvikt.⁷
• Avsluta inte hjärtsviktsläkemedel på eget initiativ.⁹
• Ändra inte dosen av hjärtsviktsläkemedel på eget initiativ.⁹

Du kan placera benen i högläge för att få ner bensvullnad och minska vätskemängden. Följ de råd du har fått om läkemedel och uppföljning. Hjärtsviktsläkemedel är inte en kur som du slutar med när du mår bättre, utan behandlingen är livslång.⁹

Det finns bra hjälp att få med levnadsvanor. Små förändringar kan handla om att röra på dig mer i vardagen, äta mer frukt och grönsaker, minska salt och alkohol eller sluta röka. Se avsnittet om när du ska söka vård om du behöver läsa om vårdkontakt.

På många sjukhus finns en särskild mottagning för hjärtsvikt. Där får du behandling och rehabilitering. Du får hjälp av ett team som består av läkare, sjuksköterska och fysioterapeut.⁷ Tillsammans gör ni en plan för din vård.

Öppen specialistvård kan ibland kräva remiss.⁴ På mottagningens sida på varden.se kan du läsa om hur du tar kontakt och om remiss behövs innan du bokar. Om du redan har kontakt med en vårdcentral kan du fråga där vilken väg som är aktuell för dig.

Sök bland mottagningar inom hjärta och blodkärl på varden.se för att hitta vård nära dig. Du kan även läsa om olika vårdprofessioner och mottagningarnas kontaktvägar.

Samma symtom kan ha andra orsaker än hjärt-kärlsjukdom. Läs mer i avsnittet om symtom.

Hur undersöks hjärtat?

Först får du vanligtvis berätta om dina symtom och tidigare sjukdomar. Vårdgivaren kan sedan göra en kroppslig undersökning och undersöka hjärtat med blodtrycksmätning och EKG.¹¹ Andra vanliga undersökningar är ultraljud av hjärtat, lungröntgen och blodprover.

Vilka undersökningar som behövs beror på dina symtom. Vid en rytmrubbning kan EKG visa störningar i hjärtrytmen som kan orsaka bröstsmärtor. Blodprover kan också visa om celler i hjärtat är skadade eller har dött av syrebrist.³ Ett ultraljud kan visa hur hjärtat och hjärtklaffarna fungerar, medan blodprover kan visa om hjärtceller har skadats.¹

Vad kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom?

Du kan minska risken genom att sluta röka, äta mindre salt, äta mer frukt och grönsaker och vara regelbundet fysiskt aktiv.⁵ Det är också bra att undvika skadlig alkoholkonsumtion. Fysisk aktivitet sänker blodtrycket. Blodtrycket kan sjunka till en bra nivå igen om alkoholkonsumtionen minskas eller avslutas.⁴ Om du har andra sjukdomar, till exempel högt blodtryck eller diabetes, är det viktigt att de behandlas.

Vilka behandlingar kan användas?

Behandlingen beror på vilken hjärt-kärlsjukdom du har, hur mycket besvär du har och vilka andra sjukdomar som finns. Den kan bestå av hälsosamma levnadsvanor, läkemedel, ingrepp eller operationer och hjärtrehabilitering.¹⁰ Vid vissa sjukdomar kan även en pacemaker eller annan hjärtutrustning behövas.

Det finns flera sätt att behandla hjärt-kärlsjukdomar, och vårdgivaren väljer behandling utifrån din situation. Läs mer i avsnitten om undersökning och behandling.