Hjärtmuskelinflammation, även kallad myokardit, är en inflammation i hjärtmuskeln som kan försämra hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen. Tillståndet går oftast över utan behandling, och lindriga former kan läka ut av sig själva.
Hjärtmuskelinflammation är en inflammation i hjärtmuskeln. Tillståndet kallas också myokardit. När hjärtmuskeln blir inflammerad kan den bli svagare och arbeta sämre. Då kan hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen försämras.1
Hur mycket hjärtat påverkas varierar. Vid en lindrigare form fortsätter hjärtat oftast att pumpa som vanligt. Vid en kraftigare inflammation kan hjärtat däremot pumpa svagare. I vissa fall kan hjärtmuskelinflammation leda till hjärtsvikt.1 Hjärtmuskelinflammation kan förekomma utan hjärtsäcksinflammation, men ibland finns hjärtsäcksinflammation samtidigt.1,2
Hjärtmuskelinflammation kan drabba personer i alla åldrar.1 Tillståndet beskrivs som sällsynt. Forskare uppskattar att omkring 1,5 miljoner fall av hjärtmuskelinflammation förekommer i världen varje år. Det motsvarar ungefär 10 till 20 personer per 100 000 invånare. Hjärtmuskelinflammation kan ge få eller många besvär, och besvären kan vara olika allvarliga hos olika personer.3
Tillståndet kan utvecklas snabbt eller långsamt över tid.3 Det finns lindrigare former, men också former där hjärtmuskeln påverkas mer. En allvarligare hjärtmuskelinflammation kan vara livshotande.2 I sällsynta fall kan sjukdomen övergå i kronisk hjärtsjukdom eller hjärtmuskelsjukdom med förstorat och försvagat hjärta.
Hjärtmuskelinflammation går oftast över av sig själv.1 Lindrigare former kan läka ut spontant. Förloppet beror bland annat på hur kraftigt hjärtat påverkas. Vid lindrig hjärtmuskelinflammation är prognosen vanligtvis god och tillståndet läker oftast av sig självt.2
I vissa fall blir hjärtmuskeln kvarstående påverkad efter inflammationen. De inflammerade områdena ersätts då ofta med ärrvävnad, som kan försämra hjärtats funktion. En del akuta fall utvecklas till en långvarig form och eventuellt till en hjärtmuskelsjukdom med förstorat hjärta. Hur ofta det sker är osäkert. Om hjärtmuskelinflammationen läker ut kan de inflammerade områdena ofta ersättas med fibros, alltså ärrvävnad. Ett stort inslag av fibros i hjärtmuskeln kan bli bestående och försämra hjärtats funktion.2
Hjärtmuskelinflammation kan ha många orsaker. Lindriga former av sjukdomen orsakas vanligtvis av en virusinfektion.1 Det betyder att en virusinfektion är en vanlig förklaring, men inte den enda möjliga orsaken.
Virus som kan nå hjärtat och orsaka hjärtmuskelinflammation är bland annat influensavirus, coxsackievirus, parvovirus B19, cytomegalovirus och adenovirus. SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19, kan också orsaka hjärtmuskelinflammation.4
Andra infektioner kan också ligga bakom tillståndet:
Ibland beror inflammationen inte på att en infektion direkt skadar hjärtmuskeln. När kroppen bekämpar en infektion kan immunförsvarets celler ta sig in i hjärtat, och ämnen som dessa celler bildar kan också skada hjärtmuskeln.
Hjärtmuskelinflammation kan ge flera olika besvär från hjärtat och resten av kroppen. Det är vanligt att du får ett eller flera av följande symtom:
Andra symtom som kan förekomma är buksmärta, yrsel, svimning, svaghet eller svullna ben och fötter.3
Utredningen börjar med att läkaren frågar om dina besvär och gör en kroppsundersökning.1 Det hjälper läkaren att bedöma hur besvären har börjat och om det finns tecken på påverkan på hjärtat.
I samtalet kan läkaren fråga om sjukdomsförloppet har varit långdraget eller akut. Du kan också få frågor om feber, ledsmärta, muskelsmärta, halsont eller mag-tarminfektion. Nyligen genomgången infektion är en viktig del av sjukdomshistorien.2
Läkaren kan fråga om nya läkemedel, immunologisk cancerbehandling och vaccinationer.2 Frågorna kan också handla om sjukdomar som påverkar flera delar av kroppen.
Vid kroppsundersökningen undersöks hjärtat och blodcirkulationen. Undersökningen kan visa snabb puls eller en oregelbunden hjärtrytm. Läkaren kan också leta efter tecken på hjärtsvikt, till exempel svullnad eller lågt blodtryck.2
EKG används vanligtvis för att se hur hjärtat fungerar.
Behandlingen beror på hur mycket hjärtmuskeln är påverkad och på vad som har orsakat inflammationen. De flesta virusorsakade fall är godartade och kräver ingen särskild behandling.2 Hjärtmuskelinflammation går också ofta över utan behandling.1
Om du har ont kan du få smärtlindrande läkemedel. Personer med hjärtmuskelinflammation bör läggas in på en hjärtavdelning för övervakning och utredning. På sjukhuset kan hjärtats funktion och hjärtrytm följas, samtidigt som vården utreder möjliga orsaker. Vid tecken på hjärtsvikt kan hjärtkateterisering med hjärtbiopsi övervägas. Vid högriskfynd kan mer avancerad övervakning behövas.2
Behandlingen riktas mot eventuella infektioner och andra grundsjukdomar.2 Vilken behandling som behövs beror därför bland annat på om inflammationen hänger ihop med en infektion, en annan sjukdom eller en läkemedelsreaktion.
Om hjärtfunktionen är nedsatt eller om du har hjärtsvikt behandlas det som akut eller kronisk hjärtsvikt av annan orsak.
Undvik all kraftig fysisk ansträngning om du känner dig sjuk. Du kan få mer och allvarligare besvär om du tränar eller anstränger dig hårt när du har hjärtmuskelinflammation.1
Krävande fysisk aktivitet behöver ofta undvikas i upp till sex månader efter att du har blivit sjuk.1 Fysisk träning och tävlingsidrott ska undvikas under aktiv inflammation. Om du vill återuppta hög fysisk aktivitet kan ett arbets-EKG vara motiverat.2 Det kan hjälpa vårdgivaren att bedöma om det är lämpligt att börja med sådan aktivitet igen.
Återgång till intensiv fysisk aktivitet rekommenderas tidigast efter tre till sex månader och först efter klinisk stabilisering, normaliserade biomarkörer samt frånvaro av betydande arytmier.2 Du bör inte träna förrän vårdgivaren säger att det är okej.3
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kan vara bra att välja en mottagning som passar dig geografiskt och praktiskt, så att du kan få information och följa upp vården. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 En remiss betyder att en vårdgivare skickar en förfrågan till en specialistmottagning.
Om sjukhusvård behövs bör personer med hjärtmuskelinflammation läggas in på en hjärtavdelning för övervakning och utredning.2 Där kan vården följa hjärtats funktion och planera fortsatt vård utifrån dina behov.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan också få information om vård och behandling genom att kontakta en mottagning eller logga in på 1177.se.
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Hjärtmuskelinflammation kan påverka hur bra hjärtat pumpar, eftersom den inflammerade hjärtmuskeln kan bli svagare och arbeta sämre. Tillståndet kan förekomma hos personer i alla åldrar.1
Sjukdomen går oftast över utan behandling, men ibland behövs behandling.1 En lindrig form kan läka ut av sig själv.3 Hur du följs upp och om du behöver behandling beror bland annat på hur hjärtat påverkas.
Utredningen börjar vanligtvis med att du berättar om dina besvär och att läkaren gör en kroppsundersökning. EKG och blodprover används ofta för att undersöka hur hjärtat fungerar och om det finns tecken på inflammation eller påverkan på andra organ. Ibland behövs fler undersökningar, till exempel ultraljud av hjärtat eller magnetkameraundersökning av hjärtat.1
Krävande fysisk aktivitet behöver ofta undvikas i upp till sex månader efter hjärtmuskelinflammation.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vissa sjukdomar där immunförsvaret orsakar inflammation i kroppen kan leda till hjärtmuskelinflammation. Autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit och lupus är exempel på sådana sjukdomar.3
Vissa läkemedel kan orsaka hjärtmuskelinflammation som en biverkning.1 Det kan till exempel handla om vissa läkemedel mot cancer, hjärtbesvär, depression, epilepsi eller infektioner.3 Det gäller bland annat vissa cancerläkemedel, men även andra läkemedel kan vara möjliga orsaker. En överkänslighetsreaktion mot läkemedel eller vaccination kan också utlösa hjärtmuskelinflammation.2
Även sådant du utsätts för i omgivningen kan vara en möjlig orsak. Strålning och tungmetaller kan orsaka hjärtmuskelinflammation.4 Andra ämnen som kan finnas i läkemedel kan också vara inblandade.
Ibland går det inte att hitta den exakta orsaken till hjärtmuskelinflammation.4 Det är därför inte alltid möjligt att säga vilken infektion, sjukdom eller påverkan som startade inflammationen.
Hjärtmuskelinflammation har rapporterats efter covid-19-vaccination, men det är mycket ovanligt.4 I rapporterna har tillståndet särskilt setts hos unga personer efter vissa covid-19-vacciner.
Risken för hjärtmuskelinflammation är högre hos unga vuxna, även om personer i alla åldrar kan drabbas.3 Att vara ung vuxen betyder alltså inte att du säkert får hjärtmuskelinflammation, utan beskriver en grupp där risken är högre.
Gener påverkar hur kroppen hanterar inflammation, men hjärtmuskelinflammation ärvs inte. Det betyder att ärftliga egenskaper kan påverka risken utan att hjärtmuskelinflammation förs vidare direkt från förälder till barn.3 Du kan alltså ha genetiska egenskaper som påverkar kroppens sätt att reagera på inflammation utan att själva sjukdomen förs vidare som ett ärftligt tillstånd.
Diabetes är ett medicinskt tillstånd som kan innebära högre risk för hjärtmuskelinflammation. Även hiv eller aids, cancer som behandlas med vissa läkemedel och njursjukdom i slutstadiet kan innebära högre risk.3 Andra medicinska tillstånd och vissa behandlingar kan också påverka risken, men risken beror på vilken sjukdom eller behandling det gäller.
Symtomen kan likna influensa.4 Det kan därför vara svårt att veta om besvären beror på hjärtmuskelinflammation eller på något annat, särskilt om du samtidigt har feber, värk eller andra tecken på infektion. Besvären kan vara lätta och diffusa, så hjärtmuskelinflammation märks inte alltid tydligt i början. Trötthet och försämrat allmäntillstånd kan höra ihop med infektionstecken. Bröstsmärtan kan vara diffus eller kännas som ett tryck över bröstet. Andfåddhet kan förekomma även tillsammans med andra infektionssymtom. En del får hjärtklappning eller andra tecken på oregelbunden hjärtrytm.2
Hjärtmuskelinflammation kan ge inga, få eller många symtom. Besvären kan vara lindriga eller mer uttalade hos olika personer. Symtomen kan komma gradvis eller mycket snabbt.3
Vid uttalad påverkan på hjärtmuskeln kan tecken på akut hjärtsvikt förekomma.2 Det kan till exempel handla om andfåddhet, svullna ben eller fötter, uttalad trötthet eller svimning.3 Hjärtmuskelinflammation kan också ge oregelbundna hjärtslag och hjärtklappning. Vid mer uttalad påverkan kan hjärtsviktssymtom dominera. Allvarlig påverkan kan också hänga ihop med betydande problem med hjärtrytmen. I sällsynta fall kan tillståndet innebära kardiogen chock.2
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har symtom som du tror kan bero på hjärtmuskelinflammation.1
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
EKG kan visa ospecifika förändringar, till exempel generella ST-höjningar.2 Olika typer av förändringar kan förekomma, och EKG kan även visa betydande störningar i hjärtrytmen.
Blodprover kan omfatta blodstatus, CRP, troponin och NT-proBNP.2 Blodstatus kan innehålla en särskild räkning av olika blodceller.
Blodprover kan också användas för att undersöka lever- och njurfunktion. I vissa fall tas ytterligare prover utifrån vilken bakomliggande sjukdom läkaren misstänker. Beroende på misstanken kan prover även tas för virus, salter i blodet, sköldkörtelns funktion eller reumatiska sjukdomar.2 Blodprover kan också visa tecken på infektion eller påverkan på andra organ.4
Ibland behövs lungröntgen, ultraljud eller magnetkameraundersökning av hjärtat.1 1177 beskriver dessa som undersökningar som kan behövas utöver kroppsundersökning, EKG och blodprover.
En lungröntgen kan visa att hjärtat är förstorat. Den kan också visa vätska i lungsäcken eller tecken på att vätska samlas i lungorna.
Magnetkameraundersökning är central för diagnostik och riskbedömning.2 Undersökningen kan visa vävnadsförändringar i hjärtmuskeln och ge information om svullnad som talar för aktiv inflammation.
Ultraljud av hjärtat kan visa nedsatt vänsterkammarfunktion, blodproppar i hjärtat eller vätska runt hjärtat.2 Undersökningen kan alltså visa både hur hjärtat pumpar och om det finns förändringar runt hjärtat.
En hjärtbiopsi är det mest träffsäkra sättet att bekräfta diagnosen, men behövs inte alltid.4 Vid en hjärtbiopsi undersöks ett litet vävnadsprov från hjärtat, men provet kan missa förändringen om den inte finns just i den vävnadsbit som tas.
PET kan användas som stöd för att upptäcka hjärtsarkoidos eller annan aktiv inflammation i hjärtmuskeln.2 PET kan även ge stöd för att hitta tecken på sarkoidos utanför hjärtat.
Det finns inte alltid ett enda prov som ensamt bekräftar hjärtmuskelinflammation. Hjärtmuskelinflammation kan vara svår att diagnostisera eftersom tecknen och symtomen kan likna andra sjukdomar i hjärtat och lungorna eller en kraftig influensa.4 Diagnosen bygger i stället på uppgifter från samtalet, kroppsundersökningen och flera olika undersökningar. Vilka undersökningar som behövs beror på vad läkaren hittar och vilka orsaker som behöver undersökas.
En onormal hjärtrytm kan kräva andra läkemedel. Vid en farlig hjärtrytm kan en pacemaker eller en implanterbar defibrillator behövas.4 En implanterbar defibrillator är en apparat som kan hjälpa till att häva en farlig hjärtrytm.
Vid mycket svag hjärtmuskel kan en hjärttransplantation i sällsynta fall behövas.4 Vid många former av hjärtmuskelinflammation kan det också behövas en hjärtpump om hjärtsvikten blir livshotande.
Om en bakterieinfektion ligger bakom inflammationen kan antibiotika användas. Kortison kan användas för att minska svullnad och inflammation. Intravenöst immunglobulin kan användas för att påverka den inflammatoriska processen.4
Vid misstänkt läkemedelsutlöst överkänslighetsinflammation består behandlingen av att sätta ut det misstänkta läkemedlet och ge stödjande behandling.2 Stödjande behandling kan i sådana fall kombineras med högdos kortison och annan behandling som stöttar hjärtats funktion.
Jättecellsinflammation behandlas med immundämpande behandling. Vid behandling med immundämpande läkemedel behövs tätare uppföljning och uppmärksamhet på infektioner.2 Det är en ovanlig och aggressiv form av hjärtmuskelinflammation. Vid vissa andra särskilda former kan behandlingen också riktas mot en bakomliggande sjukdom, till exempel sarkoidos.
Alla som har vårdats på grund av hjärtmuskelinflammation bör följas upp inom sex månader. Uppföljningen kan omfatta klinisk kontroll och ultraljud av hjärtat. Vid behov kan även magnetkameraundersökning av hjärtat göras. Om du har hjärtsvikt eller allvarliga rytmrubbningar vid diagnosen kan en ny magnetkameraundersökning av hjärtat inom ett år övervägas.2 Om du har hjärtsvikt eller allvarliga rytmrubbningar kan en ny magnetkameraundersökning inom ett år övervägas.
En del personer kan få kvarstående hjärtsvikt efter hjärtmuskelinflammation.4 Hur det går beror bland annat på orsaken och hur mycket hjärtat har påverkats. En del akuta fall utvecklas till kronisk hjärtmuskelinflammation och eventuellt utvidgad kardiomyopati, vilket innebär att hjärtmuskeln blir förstorad och svag.2
En lindrig hjärtmuskelinflammation läker ofta ut av sig själv, medan allvarligare former kan ha en mer varierande prognos.2 Om inflammationen läker ut kan de inflammerade områdena ersättas med fibros, och ett stort inslag av fibros kan försämra hjärtats funktion. Därför är uppföljningen viktig även efter att de första besvären har gått över.
Följ behandlingen som du har fått av vårdgivaren under återhämtningen.
Alla patienter som har vårdats på grund av hjärtmuskelinflammation bör följas upp inom sex månader. Uppföljningen kan omfatta klinisk kontroll och ultraljud av hjärtat. En ny magnetkameraundersökning av hjärtat inom ett år kan övervägas om du hade hjärtsvikt eller allvarliga rytmrubbningar när hjärtmuskelinflammationen upptäcktes.2
Om du behandlas med immundämpande läkemedel behövs tätare uppföljning. Följ därför de tider och kontroller som vårdgivaren har planerat för dig. Vid behandling med immundämpande läkemedel kan uppföljningen också behöva uppmärksamma tecken på infektioner. I vissa fall kan vårdgivaren dessutom behöva kontrollera läkemedelshalten i blodet.2