Ont i bröstet är smärta eller tryck i bröstet som kan kännas på olika sätt. Överansträngda muskler i bröstkorgen är en vanlig orsak, och muskelspänningar är vanliga vid oro, ångest och nedstämdhet. En tillfällig muskelinflammation behöver vanligtvis inte behandlas.
Ont i bröstet kan bero på många olika saker. Därför kan bröstsmärta vara ett tecken på olika tillstånd och är inte en sjukdom i sig. Hur smärtan känns kan också variera beroende på orsaken till att du har ont.1
Besvären kan beskrivas på flera olika sätt. För vissa känns det som ett tryck eller obehag, medan andra upplever smärtan som kramp eller hugg. Det kan även kännas som en tyngd över bröstet eller som att smärtan sprider sig till andra delar av kroppen.
Bröstsmärta kan kännas på olika sätt:
Ett tryck över bröstet kan ibland upplevas mitt över bröstet eller som en trånghetskänsla. Smärtan kan också kännas bakom bröstbenet. När smärtan strålar kan den till exempel gå mot ryggen, en arm eller halsen.
En huggande smärta kan vara kopplad till hur du andas eller till vilket kroppsläge du har. Det betyder att besvären kan märkas tydligare när du andas eller ligger på ett visst sätt.
Ont i bröstet kan komma vid särskilda tillfällen.1 Det kan till exempel hända när du ligger på ett visst sätt eller när du anstränger dig fysiskt. Besvären kan alltså märkas både i samband med en viss kroppsställning och under fysisk ansträngning.
Vid vissa former av bröstsmärta kan besvären komma när du anstränger dig. Smärtan kan då kännas som tryck mitt över bröstet, och du kan bli mer andfådd än tidigare när du anstränger dig. Det kan också kännas trångt i bröstet eller svårt att andas.2
Hur bröstsmärtan känns och när den kommer är olika delar av upplevelsen. När du beskriver besvären kan det därför vara bra att berätta om smärtan är tryckande, krampartad eller huggande, om den strålar och om den påverkar andningen.
Överansträngda muskler i bröstkorgen är en vanlig orsak till ont i bröstet.1 Muskelspänningar kan uppstå av flera olika orsaker och kan ibland leda till inflammation i musklerna.
Långvarig psykisk spänning kan också leda till muskelinflammationer i bröstkorgen och i andra muskler. Muskelspänningar är vanliga i samband med oro, ångest och nedstämdhet. Det kan göra att du får hjärtklappning, tryck över bröstet och andnöd. Långvarig psykisk spänning kan leda till muskelinflammationer även i andra muskler.1
Ont i bröstet kan ibland bero på hjärtat eller blodkärlen. Kärlkramp beror oftast på att ett eller flera av hjärtats kranskärl har blivit trängre.1 Förträngningen beror vanligtvis på åderförfettning, vilket gör att mindre blod kan komma fram till en del av hjärtat.
Vid hjärtinfarkt har en förträngning i blodkärlen lett till syrebrist i hjärtmuskeln.1 Den vanligaste orsaken till syrebristen är en blodpropp i något av hjärtats kärl.3
En hjärtsäcksinflammation kan uppstå av en virusinfektion.1 Hjärtmuskelinflammation kan förekomma samtidigt som hjärtsäcksinflammation. Virusinfektionen innebär vanligtvis att du samtidigt har symtom av influensa eller halsont, men ibland finns bara inflammation i hjärtsäcken eller hjärtmuskeln.
Hjärtmuskelsjukdom eller förstoring av hjärtat innebär att hjärtmuskeln växer på ett sätt som den inte ska göra. En vanlig orsak är högt blodtryck.1
En blodpropp kan bildas i en ven och sedan lossna.1 Då kan den föras genom blodådrorna till lungornas blodkärl. De blodproppar i lungorna som uppstår på det sättet kallas lungembolier.
Bristning av lungblåsor är vanligast hos äldre personer med en lungsjukdom som gjort lungblåsorna förstorade.1 Bristningar kan även förekomma hos yngre personer, vanligtvis hos personer som idrottar.
Lungsäcksinflammation beror ofta på en virusinfektion.1 Ibland kan den i stället orsakas av lunginflammation eller vissa allergiska sjukdomar.
Bristning i stora kroppspulsåderns kärlvägg kan orsakas av åderförfettning eller av en medfödd svaghet i kärlväggen.1 Den stora kroppspulsådern kallas också aortan. Kärlkramp kan också bero på att ett kranskärl drar ihop sig tillfälligt, så kallad spasmkärlkramp. Förändringar i en eller flera hjärtklaffar eller en förtjockad hjärtmuskel kan bidra till spasmkärlkramp.2
Magsaftsreflux innebär att syra läcker från magsäcken upp i matstrupen.1 Matstrupens slemhinna kan då reagera med inflammation och kramp. Magsaftsreflux kan också orsaka sår i matstrupen.
Magsår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna kan ge ont i bröstet.1 Gallstenar kan bildas i gallblåsan och kan leda till inflammation i gallblåsan eller bukspottkörteln.
Tietzes sjukdom är en inflammation i bröstkorgsmusklerna och i bröstbenets benhinna. Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor och visar sig som utslag på huden.1
Åldersförändringar i halsryggraden kan ge svår värk om nerverna som går mellan halskotorna till armarna och bröstkorgen utsätts för tryck. Gallstenar kan också leda till inflammation i gallblåsan eller bukspottkörteln.1 Vid hjärtsäcksinflammation kan bröstsmärtan vara lägesberoende och förvärras när du andas djupt. Hjärtsäcksinflammation kan bero på virus, men även på andra infektioner, autoimmuna sjukdomar, läkemedel, strålning eller en skada.4 Ont i bröstet kan alltså ha sitt ursprung i muskler, hjärta, lungor, matstrupe, mage, gallvägar, nerver eller hud.
Kontakta en vårdcentral om du har ont i bröstet och är osäker på vad som orsakar besvären. Det gäller även om smärtan inte tydligt verkar hänga ihop med en viss situation eller aktivitet. Vårdcentralen kan bedöma dina symtom och avgöra om du behöver undersökas vidare. Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. Om läkaren misstänker en sjukdom i hjärtat eller lungorna kan det behövas fler undersökningar för att säkert veta vad besvären beror på.1 Ett arbetsprov kan visa om hjärtat får tillräckligt med syre när du anstränger dig. Undersökningen kan också visa om du får ont i bröstet eller störningar i hjärtats rytm vid ansträngning.5
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtomen eller få hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan också ringa 1177 om du är osäker på vilken vårdmottagning som passar. Det finns många möjliga orsaker till ont i bröstet, och det går inte alltid att avgöra orsaken själv.
När du kontaktar vården kan du behöva beskriva hur smärtan känns, när den började och om den kommer vid vila eller ansträngning. Du kan också få berätta om andra symtom. Läkaren kan sedan göra en kroppslig undersökning och lyssna på hjärtat. Beroende på dina symtom kan du behöva andra undersökningar, till exempel EKG eller blodprover.
Ring 112 om något av följande stämmer:1
Ring telefonnummer 1177 om du har ont i bröstet. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Det kan vara svårt att skilja mellan olika orsaker till bröstsmärta. Om du har hypertrofisk kardiomyopati ska du ringa genast 112 om besvären är kraftiga och inte snabbt går över.6 Se avsnittet om vad ont i bröstet kan bero på för mer information om möjliga orsaker.
Om du har fått kärlkramp kan psykisk spänning, stress och ilska påverka besvären. Det finns därför råd om att förändra levnadsvanor för att minska risken för kärlkramp och för att den inte ska förvärras. Att lära sig att hantera stressiga situationer och ilska är en av åtgärderna. Att sluta röka om du röker anges också som en åtgärd vid kärlkramp.2
Det är också möjligt att få stöd med förändringar av levnadsvanor. En vårdcentral kan hjälpa dig om du vill ändra dina levnadsvanor vid kärlkramp.2 Det kan vara ett sätt att få stöd kring de förändringar som rekommenderas vid just kärlkramp.
Om du har ont i bröstet utan att veta orsaken finns det inget generellt egenbehandlingsråd i passagerna.2 Råden om egenvård är kopplade till namngivna tillstånd, framför allt kärlkramp och vissa andra hjärtsjukdomar, och kan därför inte automatiskt användas för alla former av bröstsmärta.
Råd om regelbunden fysisk aktivitet, rökstopp och hälsosam kost gäller i passagerna personer med kärlkramp.2 Det betyder inte att du ska börja träna, sluta röka eller ändra kosten som behandling för ospecificerat ont i bröstet utifrån dessa passager.
Försök därför inte att själv avgöra att bröstsmärtan beror på kärlkramp enbart utifrån råden om levnadsvanor. Råden om att hantera stressiga situationer och ilska hör ihop med förebyggande av kärlkramp, inte med en generell behandling av all bröstsmärta.
Vid läkarbesöket får du först beskriva dina symtom och berätta om du har haft några sjukdomar tidigare. Det hjälper läkaren att bedöma besvären utifrån både det du känner nu och din tidigare sjukdomshistoria. Hur du mår psykiskt har också betydelse för läkarens bedömning.1 Därför kan du till exempel få berätta om dina relationer och vad du gör om dagarna.
Läkaren gör sedan en kroppsundersökning och lyssnar på hjärtat. Undersökningen anpassas efter vilka symtom du har. Du kan därför få genomgå någon eller några ytterligare undersökningar. Vid misstanke om hjärtsäcksinflammation kan en ultraljudsundersökning av hjärtat visa om mängden vätska i hjärtsäcken har ökat. Undersökningen kan också visa om det är fel på någon hjärtklaff eller på hjärtmuskeln.1
Ett EKG används ofta för att se hur hjärtat arbetar. Ett EKG kan visa om hjärtat har syrebrist. Syrebrist i hjärtat är ett tydligt tecken på kärlkramp. EKG kan också visa störningar i hjärtrytmen som kan orsaka bröstsmärtor.1 Ett EKG kan även visa om du har haft en hjärtinfarkt.
Vid ett arbetsprov registreras EKG före, under och efter ansträngning.1 Arbetsprovet görs ofta på en motionscykel, där motståndet ökar medan hjärtats elektriska aktivitet registreras. Syftet är att ta reda på om hjärtat får tillräckligt med syre. Undersökningen visar också om du får ont i bröstet eller störningar i hjärtats rytm vid ansträngning.5
Blodprover kan visa om celler i hjärtat är skadade eller har dött av syrebrist.1 Vilka blodprover som tas beror på vad läkaren behöver undersöka.
Om läkaren misstänker en blodpropp i lungan kan någon av följande undersökningar bli aktuell:
Ibland behövs fler undersökningar om läkaren misstänker att du har någon sjukdom. Vid misstanke om lungsäcksinflammation eller luft i lungsäcken undersöks lungorna med röntgen. Vid misstanke om kärlkramp kan en kranskärlsröntgen visa om det finns förträngningar i blodkärlen.1 Vilka undersökningar som blir aktuella beror på dina symtom och vad den första bedömningen visar. Ett arbetsprov kan till exempel följas av fler undersökningar om resultatet behöver utredas vidare.
Vilken behandling du får beror på vad som har orsakat dina bröstsmärtor. Vid kärlkramp kan läkemedel göra att symtomen inte kommer lika ofta, att du får mindre ont och att du blir mindre andfådd och mindre trött.2 En tillfällig muskelinflammation behöver vanligtvis inte behandlas. Vissa sjukdomar i hjärtat och lungorna kan däremot behöva behandlas med en operation.1
Läkemedel är den vanligaste behandlingen mot kärlkramp. Behandlingen kan minska symtomen och öka blodflödet i hjärtats kranskärl. Om läkemedel inte hjälper tillräckligt kan en operation av kranskärlen behövas, men vilken behandling som passar bäst beror på vad undersökningarna visar.2
Vid kärlkramp kan operationen vara en ballongvidgning av kranskärlen eller en kranskärlsoperation, som också kallas bypass-operation. En ballongvidgning kallas även PCI. En kranskärlsoperation kallas också CABG.
Vårdcentralen är en vanlig första kontakt när du behöver hjälp att bedöma ont i bröstet. Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du kan också ha en fast läkarkontakt på vårdcentralen.1 Det kan göra det lättare att följa upp dina besvär och tidigare sjukdomar över tid.
På vårdcentralen får du beskriva dina symtom och om du har haft några sjukdomar tidigare. Läkaren gör en kroppsundersökning och lyssnar på hjärtat. Beroende på dina symtom kan du även behöva andra undersökningar. Det kan behövas fler undersökningar om läkaren misstänker att du har någon sjukdom.1
Du kan läsa mer om vårdcentraler och hitta mottagningar via webbplatsens tjänst för att hitta vård.
Vid vissa hjärtsjukdomar kan du behöva kontakt med en hjärtmottagning eller en särskild kardiogenetisk mottagning. Kardiogenetiska utredningar görs vid särskilda kardiogenetiska mottagningar på universitetssjukhus när en hjärtsjukdom misstänks vara ärftlig. Vid hypertrofisk kardiomyopati kan genetiska släktingar utredas om läkaren misstänker att sjukdomen beror på genetiska förändringar.6 Utredningarna görs vid speciella kardiogenetiska mottagningar på landets universitetssjukhus.
Personer med hypertrofisk kardiomyopati går på regelbundna kontroller hos läkare på hjärtmottagning. Om du redan har en sådan diagnos ska du kontakta mottagningen där du får behandling om du mår sämre och lättare blir andfådd.6
Nej, tryck eller smärta i bröstet betyder inte alltid att du har hjärtproblem.2 Ont i bröstet kan bero på många olika saker, till exempel överansträngda muskler i bröstkorgen, psykisk spänning, kärlkramp, hjärtinfarkt eller besvär från lungorna och matstrupen.1
Det går inte att avgöra orsaken enbart genom hur smärtan känns. Därför behöver symtomen bedömas tillsammans med din sjukdomshistoria och ibland med undersökningar.
Bröstsmärta kan vara olika från person till person och kan bero på orsaken till besvären. Den kan vara:
Smärtan kan stråla ut mot ryggen, armarna eller halsen.1 Den kan också påverka andningen. Vid kärlkramp kan smärtan eller obehaget sitta mitt bakom bröstbenet och komma vid fysisk ansträngning, kyla, måltid eller stark känslomässig stress.
Ja, oro, ångest och nedstämdhet kan hänga ihop med spänningar i musklerna. Psykisk spänning kan ge tryck över bröstet och andnöd, och kan också ge hjärtklappning.1
Långvarig psykisk spänning kan leda till muskelinflammationer i bröstkorgen och i andra muskler. Samtidigt kan bröstsmärta ha andra orsaker, så psykisk spänning förklarar inte automatiskt alla bröstbesvär.
Läkaren börjar med att fråga om symtomen och tidigare sjukdomar.1 Hur du mår psykiskt kan också ha betydelse för läkarens bedömning. Därefter gör läkaren en kroppslig undersökning och lyssnar på hjärtat.
Vilka undersökningar som behövs beror på symtomen.1 Det kan till exempel vara:
Ett arbetsprov kan visa om hjärtat får tillräckligt med syre när du anstränger dig och om du får ont i bröstet eller störningar i hjärtats rytm då.5
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.

Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.

Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet. Det kan vara både frivilligt och ofrivilligt, om det känns jobbigt finns det hjälp att få.





