Att ha ont i bröstet kan bero på flera saker, bland annat att musklerna i bröstkorgen är överansträngda eller psykisk spänning.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Ont i bröstet?
Smärtan i bröstet känns olika beroende på varför du har ont. Det kan göra ont vid speciella tillfällen, exempelvis om du ligger i en speciell ställning eller anstränger dig fysiskt. Exempel på olika bröstsmärtor:
smärta som hugger till, ofta relaterade till andning eller kroppsställning
tryckande smärta, känns oftast som en tyngd på bröstkorgen
smärta som krampar, den gör intensivt ont
strålande smärta som ofta riktar sig mot rygg, hals eller armarna
smärta som påverkar andningen.
Har du ont i bröstet och är orolig bör du i första hand kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för att få rådgivning. Du kan då bli hänvisad till en akutmottagning, din vårdcentral eller så skickar de en ambulans om det är riktigt allvarligt.
Du bör ringa 112 direkt om något av detta stämmer in på dig:
du känner en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte avtar eller försvinner inom 15 minuter
du känner en obehagskänsla i bröstet som du inte vet vad den beror på och det har pågått i mer än 15 minuter
smärta i bröstet och känner dig andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.
Andra vanliga symtom kan vara:
hjärtklappning
andningssvårigheter
tryck över bröstet
kramp i bröstet eller akut smärta
hög puls
högt blodtryck.
Att ha ont i bröstet kan bero på flera olika saker, bland annat:
muskelspänningar som kan leda till inflammationer
psykiska orsaker – oro, ångest eller nedstämdhet
kärlkramp – att ett eller flera av hjärtats kranskärl har fått åderförfettning.
hjärtinfarkt – förträngningar i blodkärlen har då lett till att det har blivit syrebrist i hjärtmuskeln
hjärtmuskelsjukdom eller förstoring av hjärtat – orsakas av högt blodtryck
bristning av lungblåsor – vanligast om du är äldre och har en lungsjukdom
bristning av kärlväggen i stora kroppspulsådern.
Du kan också få ont i bröstet av andra orsaker:
magsaftsreflux – då läcker syra från magsäcken och åker mot matstrupen. Slemhinnan i matstrupen reagerar på syran genom en inflammation och kramp
magsår i slemhinnan i magsäcken eller tolvfingertarmen
gallsten är en slags kristaller som bildas i gallblåsan
tietzes sjukdom – inflammation i bröstkorgsmuskler och i bröstbenets benhinna.
Du ska inte gå med ett tryck över bröstet i flera dagar innan du söker vård. Därför är det viktigt att du söker vård så fort du har smärtor som varar i mer än 15 minuter.
Om du har ont i bröstet och tror att smärtan är stressrelaterad kan förändringar i din livsstil minska smärtan. Du bör vara noggrann med kost, fysisk aktivitet, sömn och ta dig tid att återhämta dig. Det kan också vara bra att ta kontakt med en psykolog eller kurator för att få hjälp att lindra oro och ångest.
Orsakas din smärta av överansträngda muskler kan det hjälpa med smärtstillande läkemedel, det finns receptfria läkemedel på apotek. Du kan också ta hjälp av en fysioterapeut eller sjukgymnast som kan hjälpa dig med övningar som mjukar upp muskler.
För att kunna utreda vad det är som orsakar smärtan i hos dig behöver du träffa en läkare. Du får då beskriva dina symtom och berätta din sjukdomshistoria.
Sedan kommer läkaren göra en kroppsundersökning och lyssna på ditt hjärta. Utöver det kan du få någon av följande undersökningar beroende på vilka symtom du har.
EKG tar man för att se hur ditt hjärta arbetar. EKG visar bland annat om du har haft en hjärtinfarkt, om hjärtat har syrebrist och om hjärtat har störningar i hjärtrytmen. När du genomför denna undersökningen så får du göra ett fysiskt prov där EKG registreras före, under och efter provet. Gör du inte ett fysiskt prov så kan du istället bli undersökt med datortomografi som undersöker hjärtats kranskärl. Här på Vården.se kan du läsa mer om EKG.
Denna typ av undersökning visar om mängden vätska i hjärtsäcken har ökat, vilket kan tyda på hjärtsäcksinflammation. Ultraljudsundersökningen kan också vis om det är något fel på någon hjärtklaff eller på hjärtmuskeln.
Den här undersökningen blir aktuell om läkaren misstänker en lungsäcksinflammation.
Om läkaren misstänker en blodpropp i lungan kan du få genomgå någon av dessa undersökningarna:
datortomografi
ultraljudsundersökning
hjärtskintigrafi
kontraströntgen
Du kan få lämna blodprover för att se om celler i hjärtat är skadade eller har dött av syrebrist.
Du kan också få göra en kranskärlsröntgen som visar om du har förträngningar i blodkärlen som kan orsaka kärlkramp.
Behandlingen kan variera beroende på vad som är orsaken till dina bröstsmärtor. En muskelinflammation som är tillfällig behöver man oftast inte behandla. Vissa sjukdomar i hjärtat och lungorna kan i vissa fall behövas opereras.
Nätläkare
En nätläkare kan hjälpa dig att genom att ge dig rådgivning men kan inte diagnosera eller hjälpa dig med behandling.
Hjärtsäcksinflammation (1177)
Lungsäcksinflammation (1177)
Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med Ont i bröstet på några av våra populära platser.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!