Ensamhet – symtom, orsaker och behandling

Vad kan ensamhet bero på?

Förändringar och förluster i livet

Ensamhet kan uppstå under perioder när livet förändras mycket. Det kan vara förändringar som påverkar vem du träffar, var du bor eller vilka relationer du har i vardagen.

• Ensamhet är vanlig efter en skilsmässa.²
• Ensamhet kan uppstå när barn flyttar hemifrån.²
• Ensamhet kan uppstå efter att en person du lever med har dött.²
• Att flytta till en ny stad kan leda till ensamhet om du inte hittar en gemenskap i den nya staden.²
• Utbildningsövergångar, flytt, att bli förälder, pensionering och förlust av en nära person kan öka risken för ensamhet.¹

Att börja på en utbildning eller byta utbildningsmiljö kan vara en stor förändring i livet.⁴ När en sådan förändring innebär att du lämnar hemmet eller tidigare sammanhang kan det bli svårare att känna gemenskap. Även en flytt kan göra att du under en tid saknar personer och platser som tidigare varit en del av vardagen.

En förlust kan också påverka ensamheten på flera sätt. När en nära person dör förändras både vardagen och möjligheten att dela tankar och aktiviteter med den personen. Efter en skilsmässa eller separation kan tidigare rutiner och sociala sammanhang förändras.

Arbete, vardag och livssituation

Arbete och vardagsrutiner ger ofta naturliga tillfällen att träffa andra. När de förändras kan också det sociala umgänget förändras.

• Ensamhet är vanligare bland personer som är arbetslösa.²
• Att förlora ett arbete kan också innebära att förlora umgänget med kollegor.²
• Att bli förälder kan göra det svårare att hålla kontakt med andra som tidigare.²
• Sömnbrist när du har fått barn kan minska orken att delta i aktiviteter.²
• Långvarig sjukdom kan göra att du blir mer socialt isolerad.²
• Att vara heltidsvårdare för någon du bor med kan bidra till ensamhet.⁴

När du får barn kan barnet ta mycket tid. Sömnbrist kan samtidigt påverka orken att göra sådant tillsammans med andra som du gjorde tidigare. Det kan därför bli svårare att hålla kontakten på samma sätt som före föräldraskapet.

En sjukdom som påverkar vardagen mycket kan också göra det svårare att hålla kontakt med personer runt omkring dig. Långvarig sjukdom kan innebära långa vistelser på sjukhus eller att du inte kan lämna hemmet. Då kan möjligheterna att träffa andra minska.

Om du är heltidsvårdare för någon som du bor med kan ansvaret ta mycket av din tid och påverka dina möjligheter att ha kontakt med andra. Vardagen kan då i stor utsträckning kretsa kring den person som behöver vård eller hjälp.

Ålder, relationer och psykiskt mående

Ålder, relationer och psykiskt mående kan påverka hur lätt det är att träffa andra och hålla kontakt med personer du redan känner.

• Äldre personer kan ha svårare att träffa nya vänner efter att närstående har dött.²
• Sjukdom som påverkar vardagen mycket kan göra det svårare att hålla kontakt med andra.²
• Depression eller ångest kan göra att du isolerar dig och inte orkar ta kontakt.²
• Social ångest kan göra att du undviker sociala sammanhang.²
• Ensamhet kan finnas även i en vänskaps- eller kärleksrelation.³

När personer som stått dig nära har dött kan det bli svårare att träffa nya vänner, särskilt när du blir äldre. Sjukdom kan dessutom göra det svårt att komma hemifrån för att delta i aktiviteter.

Vid depression eller ångest är det vanligt att isolera sig. Du kanske inte orkar ta kontakt med människor som tidigare, inte orkar följa med på aktiviteter eller avbokar sådant som du har planerat med andra.

Social ångest innebär att du känner starkt obehag i vissa sociala situationer. Obehaget kan bero på oro för att bli granskad, göra bort dig eller tappa kontrollen. Det kan leda till att du helt undviker sociala sammanhang.

Du kan känna dig ensam även i en vänskapsrelation eller kärleksrelation. Det kan hända om du känner dig osedd, otrygg eller ensam tillsammans med någon. Ensamheten behöver alltså inte bero på att du saknar en relation, utan kan också hänga ihop med hur relationen känns för dig.

När ska du söka vård för ensamhet?

Kontakta en vårdcentral vid besvär som gör vardagen svår

Ensamhet kan ibland hänga ihop med att du mår psykiskt dåligt. Om besvären påverkar din vardag finns det hjälp att få genom vårdcentralen. Det är särskilt viktigt att söka hjälp om du märker att du inte längre klarar sådant du brukar göra i vardagen. Det kan till exempel vara att du inte orkar ta kontakt med andra, tackar nej till aktiviteter eller avbokar sådant du har planerat. Depression och ångest kan göra att du isolerar dig och inte orkar ta kontakt med människor som tidigare.² Om ensamheten gör dig ledsen och nedstämd under en längre tid är det bra att prata med någon professionell.³

Kontakta en vårdcentral om du har en depression, ångest eller andra besvär som gör att du har svårt att fungera i din vardag.² Ensamhet kan vara besvärande och leda till fysisk och psykisk ohälsa.¹ Därför kan vårdcentralen vara en lämplig väg även när det som främst märks är att du har svårt att fungera i vardagen. Berätta gärna vilka besvär du har och hur de påverkar dig, så att du kan få hjälp att komma vidare till rätt vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.²

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.² Du kan också söka stöd om du är ung och ensamheten gör dig ledsen eller nedstämd under en längre tid.³ Då kan du prata med någon vuxen i din närhet eller med någon professionell, till exempel en skolkurator, en lärare eller någon på en ungdomsmottagning. Sådana personer är vana att prata med unga om sådana här saker och kan hjälpa dig att se situationen på ett annat sätt.

Kontakta genast psykiatrisk akutmottagning eller ring 112

Om du mår mycket dåligt behöver du få hjälp direkt. Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv.²

Självmordstankar och planer på att ta sitt liv ska tas på allvar. Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att ta ditt liv. Om du är osäker på vilken hjälp du behöver kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.²

Vad kan du göra själv vid ensamhet?

Ta kontakt och sök nya sammanhang

Det finns flera saker du kan göra själv för att skapa kontakt med andra. Chansen att hitta nya sociala sammanhang är större om du hör av dig till flera olika personer och testar olika nya saker.²

• Börja med att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med personer du träffar.²
• Hör av dig till personer du känner och föreslå att ni ska fika, promenera eller gå på ett kulturevenemang tillsammans.²
• Sök sammanhang där du kan träffa personer med samma intressen, till exempel en kurs eller förening.²
• Att engagera sig som volontär eller i en förening kan skapa mening och samhörighet.²
• En ny fritidsaktivitet kan vara en idrottsförening, musikgrupp eller online-grupp för datorspel.⁵

Du kan också leta efter grupper på nätet där personer med samma intressen samlas. En träffpunkt i närheten, till exempel på ett bibliotek, kan vara ett annat sammanhang där du träffar andra.

Fördjupa relationer och prata om hur du mår

Relationer fördjupas genom att ni med tiden blir mer personliga med varandra.² I början kan det vara vanligt att vara artig och lättsam, men du kan prova att dela något mer personligt när det känns möjligt.

• Relationer kan fördjupas genom att du berättar mer personligt om sådant du tycker är jobbigt.²
• Att lyssna uppmärksamt när någon berättar om sina problem kan hjälpa en relation att fördjupas.²
• Berätta för någon hur du känner när du är ensam.²
• En stödlinje kan vara ett sätt att prata med någon när du mår dåligt och känner dig ensam.²
• Det tar tid att ta sig ur ensamhet, så försök att vara snäll mot dig själv.²

Att visa att du går att lita på och låta relationen utvecklas över tid kan vara en del av att fördjupa den. Om det inte blir som du har hoppats direkt kan det vara lätt att vilja ge upp, men du kan fortsätta att höra av dig till flera personer och prova olika saker.

Det finns flera stödlinjer och ideella organisationer som är vana att möta människor som mår dåligt och känner sig ensamma. Du kan också få samtalsstöd hos Svenska Kyrkan även om du har en annan tro än kristendomen eller inte är troende alls.

Förstå behov och få stöd i vardagen

Alla människor har olika stort behov av närhet, kontakt och återhämtning.³ Fundera därför på vad som känns tomt och vilket slags kontakt du saknar.

• Fundera på i vilka situationer du känner dig ensam.³
• Fundera på vilken typ av vänskap du saknar och var du kan hitta personer med sådana intressen.³
• Att jämföra sig med andras liv på sociala medier kan göra att man känner sig ännu mer ensam.³
• Regelbundna samtal med vänner och familj kan motverka ensamhet.⁴
• Att göra sådant man tycker om, vara utomhus, motionera, läsa eller lyssna på poddar kan förbättra välbefinnandet.⁴

Du kan fundera på om du saknar någon att umgås med, någon som delar dina intressen eller någon som du kan prata med om viktiga saker. Det kan hjälpa dig att se var du kan hitta personer med sådana intressen.

Försök att inte jämföra dig med andra på sociala medier. Där visas ofta bara en del av livet, och det är inte säkert att du ser när någon känner sig ensam.

Att göra sådant du tycker om kan vara ett sätt att inte fastna i ensamheten och kan förbättra ditt välbefinnande. Det kan till exempel vara att vara utomhus, motionera, läsa eller lyssna på poddar.

Utredning och behandling vid ensamhet

Vad de svenska källorna beskriver

Om du är ung och känner dig ensam kan du prata med någon professionell, till exempel en skolkurator, en lärare, någon på en ungdomsmottagning eller någon på ett stödställe. De kan hjälpa dig att se situationen på ett annat sätt och tillsammans med dig försöka hitta lösningar.³ Det kan vara ett stöd om ensamheten gör dig ledsen och nedstämd under en längre tid.

Du kan också kontakta en privat psykolog för samtalsstöd.² Samtal kan ge dig möjlighet att berätta hur du känner och prata om det som är svårt. För unga kan skolan, ungdomsmottagningen eller ett stödställe vara vägar till en professionell person.

Det som inte beskrivs i underlaget

De svenska passagerna här beskriver ingen specifik medicinsk undersökning för ensamhet. De beskriver inte heller någon särskild läkemedelsbehandling för ensamhet. Underlaget fokuserar i stället på samtal med en professionell person och på att tillsammans försöka hitta lösningar.

Det finns därför ingen beskriven utredning eller behandlingsgång som gäller för alla som känner sig ensamma. Om ensamheten hänger ihop med andra besvär som gör det svårt att fungera i vardagen finns information om när du ska söka vård i avsnittet om när du ska söka vård.

Vem kan hjälpa dig vid ensamhet?

Sjukvårdsrådgivning och vårdcentral

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.² Det kan vara ett sätt att få vägledning om vilken mottagning som passar dina behov och hur du går vidare. Du kan också läsa information om vård och vilka mottagningar du kan kontakta på 1177.se.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Då kan du göra dina vårdärenden på 1177.se. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.²

Stöd för unga

Om du är ung och känner dig ensam kan du börja med att prata med någon vuxen i din närhet. Unga kan prata med skolkurator eller lärare om ensamhet. Om ensamheten gör dig ledsen och nedstämd under längre tid kan du kontakta en ungdomsmottagning.³ Där kan du prata med någon som är van att prata med unga om sådana saker och hjälpa dig att se situationen på ett annat sätt.

Barn och unga kan kontakta Bris på 116 111 anonymt och kostnadsfritt.⁵ Bris har öppet varje dag, även på natten. Du kan ringa och sms:a 116 111, chatta eller mejla utan att säga vem du är.

Lokala mötesplatser och samtalsstöd

Många kommuner ordnar mötesplatser för personer som är ofrivilligt ensamma.² Sök information om vilka verksamheter som finns i din kommun. En mötesplats kan ge möjlighet att träffa andra i ett sammanhang där du bor.

Svenska kyrkan ordnar mötesplatser och aktiviteter för ensamma. Svenska kyrkan erbjuder samtalsstöd även till personer som inte är kristna eller troende.² Du kan alltså kontakta Svenska kyrkan även om du har en annan tro eller inte är troende alls. Det finns också flera stödlinjer och ideella organisationer som är vana att möta människor som mår dåligt och känner sig ensamma.

Vanliga frågor om ensamhet

Vad är ensamhet egentligen?

Ensamhet uppstår när dina sociala relationer inte motsvarar dina önskemål. Det kan handla om för få kontakter eller att relationerna känns ytliga. Det handlar både om antalet relationer vi har och om kvaliteten i relationerna.¹

Det går att känna sig ensam trots många vänner eller ett stort kontaktnät. Trots att du har ett stort kontaktnät kan du känna dig ensam. Kanske har du inte någon som står dig riktigt nära och som du kan dela förtroenden med.²

Är det normalt att vilja vara ensam ibland?

Ja, frivillig ensamhet kan vara ett sätt att vila och återhämta sig. Många väljer att vara själva ibland, kanske för att vila och återhämta sig efter en intensiv period.² Att vara för sig själv kan ge tid för återhämtning och reflektion och upplevas som positivt.¹

Att vara ensam är framför allt ett problem om det får personen att må dåligt. Det finns inget rätt eller fel i hur mycket du vill umgås, det viktiga är hur du mår. Att vara själv är bara ett problem om det får dig att må dåligt.³

Vad kan jag göra om jag känner mig ensam?

Du kan höra av dig till flera personer och prova olika nya sociala sammanhang. Chansen att hitta nya sociala sammanhang är större om du hör av dig till flera olika personer och testar olika nya saker. Du kan börja med att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med personer du träffar.²

Du kan också föreslå att ni ska fika, promenera eller gå på ett kulturevenemang tillsammans. Du kan söka sammanhang där du träffar personer som har samma intressen som du.² Det kan till exempel vara en kurs eller en förening.

Du kan prata med någon du litar på eller kontakta en stödlinje. Berätta gärna för någon hur du känner. Det finns flera stödlinjer och ideella organisationer som är vana att möta människor som mår dåligt och känner sig ensamma.²

Kan ensamhet påverka hälsan?

Ofrivillig ensamhet kan öka risken för depression, ångest och stress. Ensamhet som inte är frivillig kan leda till att du mår dåligt på olika sätt. Ofrivillig ensamhet kan också öka risken för olika sjukdomar.²

I den informationen nämns bland annat depression, ångest och stress.² Ensamhet kan däremot upplevas som besvärande och leda till fysisk och psykisk ohälsa.¹