Vårdförlopp – förstå planen för din vård

Här får du en överblick över när uppgiften gäller, vad du behöver innan du börjar, vilka steg du ska följa och vilka undantag eller begränsningar du behöver känna till.

När gäller uppgiften för dig och vad behöver du innan du börjar?

Den här guiden gäller när vården har sagt att du följer ett vårdförlopp. Det är alltså en struktur för vägen genom vården, inte bara namnet på ett enskilt besök eller en behandling.

Börja med att ta reda på vilken typ av vårdförlopp det handlar om. 1177 Vårdguiden skiljer mellan standardiserade vårdförlopp vid misstanke om cancer och personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp vid vissa andra sjukdomar. Den senare typen kan omfatta behandling, rehabilitering, uppföljning och omsorg.

Ett standardiserat vårdförlopp ska ge en tydlig ordning för vad som ska göras och när. Ett vårdförlopp kan därför hjälpa dig att förstå den övergripande vägen, medan planeringen med vården ska visa vad ni har kommit överens om. Ett vårdförlopp ska ge stöd för vad som ska göras, i vilken ordning och när. Den grundidén uttrycks också på 1177 för vårdpersonal.

Patientlagen gäller också för hur vården planeras. Lagen säger att hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Vilka steg ska du följa?

Använd vårdförloppet som en karta och den egna planeringen som underlag för samtalet med vården. Följ stegen i ordning:

Läs beskrivningen av vårdförloppet och identifiera varför det gäller. Börja med 1177:s patientinformation om vårdförlopp. Försök klargöra om det handlar om ett standardiserat vårdförlopp vid misstanke om cancer eller om ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp vid någon annan sjukdom. Se efter vilka undersökningar, behandlingar, kontakter eller andra insatser som ingår och i vilken ordning de kommer.
Be vårdkontakten förklara vilket steg du befinner dig i. Fråga vilken del av vårdförloppet som är aktuell och vilken undersökning, behandling eller annan insats som kommer härnäst. Be också vårdkontakten förklara ungefär när den ska ske. På så sätt kan du jämföra den allmänna ordningen i vårdförloppet med den planering som gäller mellan dig och vården.
Skriv ned det ni behöver reda ut. Anteckna frågor om tider, ansvarig vårdkontakt och nästa steg innan besöket eller kontakten med vården. Skriv också ned vad du uppfattar att du och vården har kommit överens om. Det ska finnas en planering där det står vad du och vården har kommit överens om, så be vården gå igenom planeringen om den inte är tydlig.
Be vården förtydliga den fortsatta planen om något fortfarande är oklart. Gå tillbaka till 1177:s övergripande information och jämför den med den planering du har fått från vården. Be sedan din vårdkontakt förklara vilket steg som kommer härnäst, vad som är överenskommet och hur olika insatser hänger ihop. Om du inte vet vilken vårdkontakt frågan gäller, ta upp även det när du kontaktar vården.

Betyder ett standardiserat förlopp att du har cancer?

Nej, själva starten på ett standardiserat cancerförlopp är inte i sig ett bekräftat cancerbesked. Ett sådant förlopp börjar vid en välgrundad misstanke om cancer och beskriver vägen från misstanke genom utredning till behandlingsstart. Det innebär att förloppet används för att strukturera vägen vidare när vården behöver utreda misstanken.

Socialstyrelsen och regeringens överenskommelse om cancervården använder denna avgränsning mellan misstanke och behandlingsstart. Det är därför viktigt att skilja på att en utredning följer ett standardiserat förlopp och cancer är bekräftad.

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp vid vissa andra sjukdomar har en annan inriktning. De kan omfatta behandling, rehabilitering, uppföljning och omsorg. Vilka delar som är aktuella framgår av det vårdförlopp och den planering som gäller för vården.

Hur ska du tolka tider och jämförelser?

Ett vårdförlopp anger ungefärliga tidpunkter. Det ger en struktur att fråga utifrån, men den egna planeringen behöver fortfarande klargöras med vården. Skriv därför ned vad som ska hända i ordning och ungefär när, utan att göra den allmänna beskrivningen till en personlig tidplan.

Väntetidsuppgifter kan också behöva tolkas försiktigt när du jämför regioner. Socialstyrelsen anger att skillnader i regional registrering och rapportering kan påverka jämförbarheten mellan regioner. En jämförelse av registrerade väntetider säger därför inte automatiskt hur din egen planering ser ut.

Utgå i första hand från det som står i planeringen mellan dig och vården när du vill förstå din fortsatta väg. Där ska det framgå vad ni har kommit överens om. Om den allmänna informationen och dina uppgifter från vården inte går att koppla ihop, ta med skillnaden till nästa kontakt och be om en förklaring.

Vad gör du om planen fortfarande är oklar?

Fortsätt med 1177:s övergripande patientinformation om vårdförlopp och gå sedan tillbaka till planeringen från din vårdkontakt. Be vården reda ut tre saker: vilket steg som är aktuellt, vad ni har kommit överens om och hur de olika insatserna ska samordnas. Frågorna följer den struktur som vårdförloppet och patientlagen bygger på.

Du behöver inte försöka dra slutsatser om din vård enbart utifrån namnet på ett vårdförlopp. Om frågan gäller din vård eller ditt hälsotillstånd behöver du ta upp den med vården. Målet är att du ska kunna säga vilket vårdförlopp som gäller, vilket steg du befinner dig i och vad du behöver fråga om härnäst.

Källor

Att få vård enligt ett vårdförlopp — Stödjer beskrivningen av vårdförlopp, skillnaden mellan standardiserade samt personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp, planering och patientdelaktighet.
Om våra kunskapsstöd — Stödjer att ett vårdförlopp anger vad som ska göras, i vilken ordning och när.
Framställning och kvalitet – Väntetidsdatabasen — Stödjer beskrivningen av standardiserade cancerförlopp från välgrundad misstanke till behandlingsstart samt begränsningen i jämförelser av väntetidsdata mellan regioner.
Patientlag (2014:821) — Stödjer patientlagens krav på samråd med patienten och samordning av olika insatser.
Godkännande av en överenskommelse om kortare väntetider i cancervården — Stödjer syftet med standardiserade cancerförlopp som en mer sammanhållen vårdprocess kring patienten.