Psykiska tillstånd kan påverka hur en person tänker, känner och fungerar i vardagen. Det finns stöd från vården och andra yrkespersoner, och många personer med psykisk ohälsa återhämtar sig med tiden.
Psykiska tillstånd kan påverka hur du tänker, känner och fungerar i vardagen.1 Depression kan till exempel påverka hur du känner, tänker och fungerar från dag till dag.
Att känna sig ledsen eller nedstämd är vanligt och händer alla ibland. Det är vanliga reaktioner som oftast går över av sig själv. Det är ingen tydlig gräns mellan nedstämdhet och depression, men vid depression är symtomen svårare och pågår längre.2
Ångest kan vara en normal reaktion på stress. Den kan hjälpa dig att hantera svåra situationer eller rikta uppmärksamheten mot det som behöver göras. Vid ångestsyndrom går ångesten inte över och kan bli värre med tiden, samtidigt som den kan störa vardagen.3
En psykos innebär att du tolkar verkligheten annorlunda. Du kan till exempel höra röster eller känna dig förföljd, fast ingen annan uppfattar det så. Psykotiska symtom kan förekomma vid psykiatriska sjukdomar och vid kroppsliga sjukdomar.4 De kan även förekomma vid användning av vissa läkemedel eller droger.
Depression kan innebära att du under en längre tid känner dig nedstämd, trött och utan ork.2 Du kan också tappa lusten till sådant som du brukar tycka om att göra.
Olika psykiska tillstånd kan ge olika besvär. Vid depression kan du till exempel få låg självkänsla, hopplöshet, koncentrationssvårigheter, ångest eller kroppsliga besvär. Vid en ätstörning kan du bli helt upptagen med tankar på mat, kroppen och att äta. En ätstörning kan påverka både din fysiska och psykiska hälsa.
Depression beror på ett samspel mellan yttre faktorer och vilken sårbarhet du har för att få depression.2 Sårbarheten är ärftlig, och yttre omständigheter kan till exempel vara stress, allvarlig sjukdom hos dig eller någon du tycker om, dödsfall, ekonomiska problem eller arbetslöshet.
Orsaken till att du utvecklar bipolär sjukdom beror både på arv och miljö.5 Stressande och svåra händelser i livet kan också påverka risken.
Psykotiska symtom kan förekomma vid psykiatriska eller kroppsliga sjukdomar och vid läkemedels- eller droganvändning. Långvarig sömnbrist och stress kan också göra att du får psykotiska symtom.4
Det finns inte en enda orsak till att någon får en ätstörning.7 Ofta beror det på flera olika saker samtidigt, till exempel stress, ångest, låg självkänsla, höga krav på sig själv eller psykiska besvär.
Många med psykisk ohälsa återhämtar sig med tiden. Återhämtning handlar bland annat om att kunna hantera sina symtom och ha ett liv som du trivs med.5 Återhämtningen fungerar olika från person till person, och det kan ta tid att må bra igen.
Sök vård genast på en psykiatrisk akutmottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112 om något av följande stämmer: Det är viktigt att du får behandling tidigt om du har fått en psykos. Om du har en psykossjukdom och märker att du håller på att bli sjuk igen ska du kontakta din psykiatriska mottagning. Dina närstående kan kontakta vården i ditt ställe. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med var du kan söka vård.4
Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning om något av följande stämmer:5
Psykiska tillstånd är ett brett område som omfattar olika sjukdomar och besvär.
Depression räknas som en psykisk sjukdom. Ångest kan vara en normal reaktion på stress, medan ångestsyndrom kan störa vardagen och bli värre över tid. Ätstörningar påverkar både din fysiska och psykiska hälsa, oavsett vilken form av ätstörning det handlar om.
Bipolär sjukdom omfattar perioder av mani, depression eller ibland båda samtidigt.5 Vid mani kan du vara överdrivet upprymd och energisk, medan depression innebär att lust, glädje och energi har tagit slut.
Psykossjukdomar är en grupp psykiatriska sjukdomar där verkligheten tolkas annorlunda än av de flesta andra.4 Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen. Det finns också andra psykiska tillstånd, till exempel PTSD, emotionellt instabilt personlighetssyndrom och olika ångestsyndrom.
Psykiska besvär kan märkas på flera områden samtidigt. De kan påverka känslor, tankar, kroppen, relationer och sådant du behöver göra i vardagen.
Depression kan påverka sömn, mat, arbete och vardagliga aktiviteter.11 Du kan till exempel få sömnsvårigheter, förändrad aptit och svårt att orka med sådant som tidigare fungerade.
Ångest kan ge både psykiska och kroppsliga symtom som oro, hjärtklappning och andfåddhet.
Du behöver inte själv veta vilken diagnos som stämmer för att ta kontakt med vården. Vården kan hjälpa dig vidare om du tror att dina besvär beror på ett psykiskt tillstånd.
Vid misstänkt ätstörning är det viktigt att du får en ordentlig utredning för att få rätt hjälp. Du kan till exempel söka hjälp om tankar på mat, kroppen eller ätande tar mycket tid och energi. Mer information finns i artikeln om ätstörningar.
Om du tror att du har PTSD kan vårdcentralen eller den psykiatriska öppenvårdsmottagningen hjälpa dig vidare. Du som är yngre än 25 år kan också söka vård på en ungdomsmottagning.
Regelbundna vanor kan ge struktur och stöd när du mår psykiskt dåligt. Vid psykossjukdom är det bra att försöka leva ett så regelbundet liv som möjligt med fasta rutiner för sömn, mat och läkemedel. Regelbunden motion förbättrar både den psykiska och den kroppsliga hälsan.4
Om du har depression kan även en kortare stunds rörelse vara ett första steg, eftersom lite rörelse är bättre än ingen alls. Att äta på bestämda tider kan ge struktur åt dagen. Försök att lägga dig samma tid varje kväll när det är möjligt.
Alkohol och droger kan göra både ångest och depression svårare på lång sikt.
Vid depression kan den första kontakten vara en läkare, sjuksköterska, psykolog eller socionom.2 Du kan alltså få börja med den yrkesperson som finns på mottagningen.
En psykiater är en läkare som är specialist i psykiska sjukdomar och besvär.2 Psykiatern kan göra en mer noggrann bedömning när det behövs, till exempel om behandlingen på vårdcentralen inte hjälper.
För barn kan hjälpen börja hos flera olika yrkespersoner. Barnet får träffa till exempel en läkare, sjuksköterska, psykolog eller socionom.8
Vid bipolär sjukdom kan vårdcentralen hjälpa till med behandling eller remiss till en psykiatrisk mottagning.5 En remiss är ett meddelande från en vårdgivare till en annan mottagning om att du behöver bedömas eller få vård.
Många regioner har särskilda ätstörningsmottagningar. Till vissa mottagningar behövs remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, medan du på flera andra kan ta kontakt själv.
Att känna sig ledsen eller nedstämd är vanligt och händer alla ibland. Vid depression är symtomen svårare och pågår längre.2
Det är viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp.2 Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har en ätstörning.7
Det kan ta lång tid att återhämta sig efter en psykos och du kan behöva flera sorters behandling. Men många kan leva ett bra liv.4
De allra flesta blir bättre redan efter några veckors behandling om de har en depression.8
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 23 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Sök vård på en vanlig akutmottagning om det inte finns någon psykiatrisk akutmottagning på din ort.5
Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv.5
Sök vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.2
Ring 112 eller sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning om du mår så dåligt att du inte längre står ut eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv.6
Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig och du känner att du inte orkar mer.10
Ring också 112 om du är närstående till någon som du tror har planer på att skada sig själv allvarligt eller ta sitt liv.10
Självskadebeteende innebär att en person medvetet gör sig fysiskt illa.13 Att skada sig själv kan vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor, men det kan på längre sikt leda till mer negativa tankar och känslor.
Barns psykiska ohälsa kan märkas som ilska, irritation, sömnsvårigheter eller ont i magen eller huvudet.5 Barn kan också dra sig undan, sluta med fritidsaktiviteter eller få svårare att koncentrera sig.
Vid PTSD kan besvär påverka hur det går hemma, i skolan, med kompisar och på fritiden. Vid en ätstörning kan tankar om mat, kroppen och utseende ta upp mycket tid och energi. Vid en psykos kan det bli svårt att planera och göra saker hemma eller att ta hand om sin hygien.
Stöd vid psykiska tillstånd kan ges av psykiatrin, socialtjänsten och andra yrkespersoner.4 Vilket stöd som behövs beror bland annat på vilka symtom du har och hur de påverkar din vardag.
Stödet kan bestå av psykoterapi, läkemedel, behandlingsprogram och praktisk hjälp i vardagen. Psykoterapi kan hjälpa dig att hantera känslor och tankar, och stöd från socialtjänsten kan bidra till ett fungerande vardagsliv.
En arbetsterapeut kan ge stöd för att komma tillbaka till studier eller arbete.4 Du kan också få stöd med vardagliga sysslor, boende, kontakter med myndigheter eller att hitta och behålla ett arbete.
En SIP kan tydliggöra vad psykiatrin respektive socialtjänsten ansvarar för.4 SIP betyder samordnad individuell plan och innebär att vård och stöd planeras tillsammans när du behöver hjälp från flera håll. Du får vara med i planeringen och påverka vilka andra som ska delta.
Barn och unga kan få hjälp genom flera olika verksamheter. Vilken väg som passar beror bland annat på barnets ålder och om barnet går i skolan.
Barnet kan också själv kontakta vården vid PTSD. Vårdcentralen kan skriva en remiss till barn- och ungdomspsykiatrin om barnet behöver psykiatrisk vård, och du kan också själv kontakta barn- och ungdomspsykiatrin.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.2
En stödjour kan erbjuda någon som lyssnar och ger råd och stöd anonymt via telefon eller chatt.2 Det kan vara ett alternativ om du vill prata med någon innan du tar kontakt med vården.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.4
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Om du är osäker på vilken mottagning du ska vända dig till kan 1177 hjälpa dig att hitta rätt väg.
Försök att undvika att ta på dig extra arbetsuppgifter när energin är låg. Det kan också vara bra att hitta sätt att slappna av, till exempel genom att vara ute och gå, lyssna på musik eller göra något annat som hjälper dig att koppla bort jobbiga tankar.
De flesta som mår dåligt behöver tala med någon som de känner sig trygga med. Att prata med andra kan ge andra perspektiv än om du går ensam med dina funderingar.13 Du kan prata med en närstående, en behandlare eller annan vårdpersonal.
I en krisplan kan du och dina närstående planera i förväg vad som ska hända om du börjar bli sjuk. Närstående kan medverka i krisplanen om du vill det. Det kan också vara hjälpsamt att skriva ner sådant som påverkar hur du mår, till exempel hur länge du sover och vilka symtom du märker.
Närstående kan vara ett viktigt stöd för den som mår psykiskt dåligt. För att orka vara stöd i längden behöver du också ta hand om dig själv och söka det stöd du behöver.4 Det kan innebära att du äter, sover och rör på dig regelbundet och tar tid till sådant du tycker om.
När du pratar med ett barn som mår psykiskt dåligt är det bra att lyssna och låta barnet berätta med egna ord.8 Visa respekt för barnets upplevelser och lyssna utan att genast komma med goda råd. Öppna och enkla frågor kan göra det lättare för barnet att berätta.
Det är inte skadligt att prata med någon om självmordstankar. Att prata om sådana tankar ökar inte risken för att personen försöker ta sitt liv.2 Tvärtom kan det vara bra att hjälpa personen att sätta ord på vad hen tänker och känner.
Försök att fortsätta fråga hur personen mår även om hen säger att allt är bra. Du kan visa att du finns där när personen vill ha hjälp, utan att fokusera på skuld eller kritik.
Om du har kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt.5 Den personen kan hjälpa till att samordna din vård.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.4
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.4
När du behöver hjälp från flera personer inom vården och omsorgen kan det passa bra att få en samordnad individuell plan, SIP.6 En SIP gör det tydligt vem som ansvarar för att du får den hjälp du behöver.
På varden.se kan du använda länkarna till vårdgivare och gå vidare till den mottagning som passar dig.
Att prata med andra kan ge andra perspektiv, än om du går ensam med dina funderingar.13