Att må dåligt efter att en nära relation har tagit slut är en vanlig reaktion och kan innebära sorg över något viktigt som gått förlorat. De allra flesta mår bättre igen efter en tid, även om det kan vara svårt att acceptera separationen.
Relationsproblem kan handla om att en nära relation förändras eller tar slut. Det kan gälla en kärleksrelation, till exempel ett äktenskap eller ett förhållande. Det kan också gälla en vänskapsrelation eller en nära relation med en släkting.1
En nära relation kan ha gett gemenskap, närhet och bekräftelse. Samtidigt kan relationen ha innehållit svåra eller jobbiga upplevelser, som gräl och avvisanden.1 Därför kan känslorna efteråt vara blandade och förändras över tid.
Det kan kännas jobbigt och svårt när en nära relation tar slut. För vissa går det att acceptera att relationen tar slut även om den har betytt mycket. För andra kan det vara svårt att acceptera slutet, trots att personen vet att relationen inte var bra för hen.1
Efter att en relation har tagit slut är det vanligt att ha många olika känslor.1 Du kan vara arg, ledsen eller förtvivlad. Känslorna kan komma samtidigt eller avlösa varandra.
När du har förlorat något som är viktigt för dig är det naturligt att sörja.1 En separation kan innebära att du saknar en person, en gemenskap eller den tillvaro som relationen gav. Att sörja betyder inte att relationen måste ha varit problemfri eller att du alltid vill ha den tillbaka.
Det kan också vara svårt att förstå sina egna reaktioner när relationen är över. Du kan både sakna personen och samtidigt veta att relationen inte var bra för dig. Det är möjligt att känna sorg även när ett avslut var nödvändigt eller efterlängtat.
Efter en separation är det vanligt att bli självkritisk och tänka att man inte duger.1 Tankarna kan handla om den egna personen, om relationen eller om varför den tog slut. Att relationen tar slut betyder inte att det är något fel på dig.
Det är vanligt att må dåligt när en relation tar slut.1 En separation kan påverka hur vardagen känns och hur du ser på framtiden. Situationen kan kännas svår eller smärtsam, även om andra inte alltid ser hur mycket den påverkar dig.
En separation kan innebära stora förändringar i livet.1 I en relation är det vanligt att dela ekonomi, boende, gemensamma intressen och umgänge. När relationen tar slut kan dessa delar av tillvaron förändras.
Förändringarna kan göra att mycket i vardagen inte längre ser ut som tidigare. Det kan gälla både praktiska förhållanden och kontakten med andra människor. Om barn finns med i relationen kan separationen också påverka deras situation.
Oavsett hur svårt eller smärtsamt det kan kännas mår de allra flesta bättre igen efter en tid.1 Det betyder inte att alla reagerar på samma sätt eller att känslorna försvinner på en gång. En separation kan fortfarande vara viktig och göra ont, även när tillvaron så småningom känns lättare.
En separation kan vara en livshändelse som orsakar en krisreaktion.1 Det beror bland annat på att en separation kan innebära stora förändringar i livet. Sådana förändringar kan påverka flera delar av tillvaron samtidigt.
Plötsliga omvälvande händelser och psykiska trauman kan leda till fysisk och psykisk belastning.2 En traumatisk händelse kan därför påverka både kroppen och det psykiska måendet. Vilken belastning en händelse leder till kan variera mellan olika personer.
Exempel på händelser som kan vara särskilt belastande är:
Kontakta en vårdcentral om du har svårt att klara av din vardag.1
Det kan till exempel handla om att vardagen inte fungerar på grund av hur du mår efter att en relation har tagit slut. Du kan få hjälp om du behöver mer stöd än det du kan få av närstående eller andra personer i din omgivning. Svårigheter i vardagen kan till exempel innebära att du har svårt att genomföra dagliga rutiner. Det kan också vara svårt att fokusera, lösa problem eller fatta beslut när du mår dåligt. Om besvären gör det svårt att påbörja eller avsluta en uppgift kan det vara ett tecken på att du behöver mer stöd. Även arbetsuppgifter kan bli svåra att genomföra under stress.4
Stressrelaterade besvär kan ibland först märkas som kroppsliga symtom. Det kan till exempel vara hjärtklappning, svettningar, darrningar eller illamående. Sömnen kan också påverkas, och du kan få spänningar eller värk i nacke och rygg. Mag- och tarmproblem kan förekomma vid stressrelaterade besvär.4
Sök hjälp på vårdcentralen om det som hänt påverkar din förmåga att fungera i vardagen. Det gäller även om du framför allt märker kroppsliga besvär och inte själv kopplar dem till hur du mår efter relationen. På vårdcentralen kan besvären bedömas och andra möjliga psykiska eller kroppsliga sjukdomar kan uteslutas.
När en relation tar slut finns det flera saker du kan göra för att ta hand om dig själv under tiden. Försök att ge kroppen regelbundenhet, även om det känns svårt att få till vardagen just nu.
Regelbundna måltider och sömnvanor kan vara en del av att ta hand om sig själv när man reagerar på stress eller en svår händelse. Balans mellan vila och aktivitet kan också vara hjälpsamt. Fysisk aktivitet, vila och avslappning är exempel på sådant som kan ingå. Om du har barn kan det vara särskilt hjälpsamt att försöka hålla fast vid de vanliga rutinerna.
Vid ett besök kan vårdpersonalen fråga om aktuella stressorer i privatlivet och på skolan eller arbetsplatsen. Det kan också vara viktigt att berätta när besvären började och hur länge de har varat.4 På så sätt får vårdpersonalen en bild av när reaktionen uppstod och hur den har utvecklats.
Bedömningen kan omfatta vilka symtom du har, vilka aktiviteter som blivit svåra och vilka funktionsnedsättningar som besvären har lett till.4 Det kan till exempel handla om svårigheter att fokusera, lösa problem, fatta beslut eller genomföra dagliga rutiner.
Vid handläggning av en akut stressreaktion ingår psykiskt status som rutin. Det görs också en kroppslig undersökning där vårdpersonalen kontrollerar blodtryck och puls samt lyssnar på hjärtat och lungorna med stetoskop.4
Samtal och empati kan ingå i behandlingen av en krisreaktion.2 Behandlingen kan också handla om att minska yttre belastning och stressorer, skapa balans mellan vila och aktivitet samt få stöd från personer i din omgivning.
Vårdcentralen är en vanlig ingång när relationsproblem hänger ihop med stress eller en krisreaktion. Primärvårdens uppgift är att bedöma och handlägga stress- och krisreaktioner, börja behandling och vid behov skicka en remiss till psykiatrisk vård.4 Du kan därför berätta på vårdcentralen hur du mår och hur besvären påverkar din vardag.
En kurator eller psykolog kan ge en kortare psykoterapeutisk insats. En sådan insats kan bestå av upp till tio samtal. KBT och psykosocialt stöd kan vara aktuellt, var för sig eller tillsammans.4 Vilken hjälp som passar beror på din situation och bedömningen i vården.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Du kan också kontakta stödlinjer på nätet via chatt, mejl eller telefon.1 Det kan vara ett alternativ om du behöver prata med någon utanför vården eller vill få stöd mellan andra kontakter.
Om du vill veta mer om parterapi eller familjerådgivning kan du kontakta kommunen där du bor. En parterapeut eller familjerådgivare kan ibland hjälpa även när båda i relationen är överens om att relationen är slut.
Det kan också vara svårt att acceptera att relationen tar slut, trots att du vet att relationen inte var bra för dig. Det kan gå bra att acceptera att en relation tar slut, även om den betytt mycket.1
De flesta barn påverkas när deras föräldrar går igenom en separation men återhämtar sig med tiden. Att försöka hålla sina vanliga rutiner är särskilt hjälpsamt om du har barn.1
Ibland kan det hjälpa att prata med en parterapeut eller familjerådgivare även om ni är överens om att relationen är slut. Kontakta kommunen där du bor om du vill veta mer om parterapi eller familjerådgivning.1
Att sakna någon efter att en relation tagit slut liknar på många sätt sorgen när någon har dött. När du har förlorat något som är viktigt för dig är det naturligt att sörja, och det finns inget råd som kan ta bort det som gör ont. Det kan ofta bli lättare med tiden, i takt med att du hittar nya vanor, relationer och sammanhang som ger livet glädje och mening.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Efter en separation kan förändringar i ekonomi, boende, gemensamma intressen, umgänge eller familjesituation bidra till belastningen.1 När en separation påverkar flera sådana områden kan det bli många förändringar att förhålla sig till på samma gång. Det kan också finnas barn med i familjesituationen, vilket gör att separationen påverkar fler personer.
En livshändelse behöver inte vara en separation för att bli påfrestande. Även flera förluster samtidigt kan göra reaktionen mer svår och sammansatt än när en enda förändring behöver hanteras. Förluster kan gälla olika delar av livet, till exempel en relation, ett hem, ett arbete eller ekonomisk trygghet.3 Vanliga utlösande livshändelser eller trauman kan också vara att insjukna i en kroppslig sjukdom eller att plötsligt bli arbetslös. Även en sorgereaktion kan vara en reaktion på en belastande livshändelse.
Omfattande stressorer i hemmet, på arbetet eller på fritiden kan bidra till stressrelaterade besvär.4 Belastningen kan alltså finnas på ett eller flera områden i vardagen. När flera belastningar pågår samtidigt kan den samlade situationen bli mer krävande.
Brist på socialt stöd är en sårbarhetsfaktor vid stressrelaterade reaktioner.4 Det innebär att det stöd som finns runt personen är en del av sammanhanget när belastningen bedöms. Socialt stöd kan saknas helt eller vara otillräckligt i förhållande till situationen.
Tidigare psykisk ohälsa eller trauma kan göra en person mer sårbar för stressrelaterade reaktioner.4 Även aktuella psykiska besvär anges som en sårbarhetsfaktor. En traumatisk upplevelse kan dessutom väcka minnen av tidigare trauman till liv, så att den pågående krisreaktionen blir starkare.
Vissa beteendemönster anges också som sådana som kan öka sårbarheten.4 Det gäller bland annat:
Långvarig stress utan möjlighet till tillräcklig återhämtning kan bidra till kvarstående stresskänslighet och minskad uthållighet.4 Långvarig stress kan också påverka förmågan att tänka och fungera. Vid en långvarig belastning kan därför stresskänsligheten finnas kvar även när den första händelsen ligger längre tillbaka i tiden.
En traumatisk upplevelse kan göra att en pågående krisreaktion blir starkare om tidigare trauman återuppväcks.2 Den aktuella händelsen kan då väcka reaktioner som också hänger samman med tidigare erfarenheter. Det kan göra att krisen får en starkare betydelse än vad andra personer i omgivningen förstår.
En separation eller annan förlust kan alltså sammanfalla med förändringar i ekonomi, boende, familjesituation och socialt sammanhang. Om det samtidigt finns stressorer i hemmet, på arbetet eller på fritiden, eller om socialt stöd saknas, kan belastningen bli större. Tidigare psykisk ohälsa, trauma och vissa beteendemönster kan dessutom göra personen mer sårbar för stressrelaterade reaktioner.
Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv.1
Det är också rimligt att sänka kraven på dig själv under en tid. Du behöver inte göra allt på en gång. Fokusera på små saker som går att genomföra och försök att minska yttre belastning och stressorer när det är möjligt.
Att prata med andra om det som hänt kan hjälpa dig att bearbeta situationen.1 När du sätter ord på dina tankar och känslor kan det bli lättare att bearbeta situationen.
Du kan prata med en vän, släkting eller kollega som du har bra kontakt med.1 Det kan vara någon som får dig att må bra och som du känner dig trygg med. Om personen du tidigare hade en relation med brukade vara den du vände dig till för stöd och tröst, kan det vara särskilt viktigt att fördjupa andra relationer där ni kan stötta och hjälpa varandra.
Den tid som tidigare gick till relationen kan du försöka fylla med något annat. Nya sammanhang eller gamla intressen kan ge nya glädjeämnen och stärka känslan av att klara sig själv.1 Att återupptäcka gamla intressen kan hjälpa dig att hitta nya glädjeämnen och känna styrka i dig själv.
Om du saknar sociala sammanhang kan du försöka hitta nya bekantskaper genom till exempel jobbet, en förening eller en kurs.1 Du kan också få kontakt med andra som har liknande erfarenheter genom forum och grupper på sociala medier.
Vissa sätt att försöka lindra smärtan kan göra att du mår sämre med tiden. Försök därför att undvika sådant som kan förvärra situationen.
När känslorna är starka kan du vilja säga något sårande eller hämnas.1 Det kan kännas bra en liten stund, men risken är stor att du ångrar dig och att situationen blir sämre. Du kan prata med en vän och komma överens om att ringa vännen när du får lust att göra något impulsivt.
Om du märker att du har svårt att låta bli alkohol, droger, spel om pengar, självskadebeteende, överdriven shopping eller sexuella kontakter som får dig att må dåligt finns det hjälp att få på vårdcentralen.
Efter en separation kan det vara svårt att komma vidare om du fortfarande tänker mycket på personen eller på varför relationen tog slut. Praktiska gränser kan göra det lättare att skapa avstånd.
Det kan också hjälpa att städa undan sådant som påminner om personen. Ta bort kontaktuppgifterna om ni inte behöver fortsätta att ha kontakt, och följ inte personen på sociala medier om du försöker komma vidare.
Om personen uppför sig illa mot dig kan du säga ifrån tydligt utan att vara otrevlig tillbaka.1 Om du blir hotad ska du kontakta polisen.
En kortare psykoterapeutisk insats hos kurator eller psykolog kan övervägas. En kortare psykoterapeutisk insats kan vara effektiv vid sömnstörning och kognitiv nedsättning, exempelvis minnesstörning. Den kan omfatta upp till tio samtal. Kognitiv beteendeterapi och psykosocialt stöd kan användas var för sig eller tillsammans.4
Parterapi eller familjerådgivning kan ibland vara till hjälp även om du och den tidigare partnern är överens om att relationen är slut.1 Om du vill veta mer om familjerådgivning kan du kontakta kommunen där du bor.
Vid lättare stress- eller krisreaktioner kan behandlingen innehålla stöd för förändringar i vardagen. Det kan innebära att minska den yttre belastningen och minska eller ta bort stressorer.4 Regelbundna måltider och sömnvanor kan också ingå, liksom en balans mellan vila och aktivitet.
Fysioterapi kan användas för att minska spänningar och psykosomatiska symtom.4 Även fysisk aktivitet, vila och avslappning kan ingå i behandlingen när det är möjligt.
Vid en akut stressreaktion behövs vanligen ingen läkemedelsbehandling i det akuta skedet.4 Om besvären blir långvariga eller särskilt svåra kan behandlingen behöva bedömas på nytt. Se avsnittet om när du ska söka vård om du behöver veta när det är dags att kontakta vården.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Pigmentfläckar är ofarliga bruna fläckar som uppstår på huden, och uppkommer ofta på områden som utsätts för mycket sol.

Blåmärken kan dyka upp på kroppen om du till exempel får ett slag eller stöter emot något hårt. Läs mer om blåmärken.

Håravfall drabbar många. Här har vi sammanställt allt du behöver veta om håravfall gällande orsak och behandling.





ANNONS