Narcissistisk personlighetsstörning

När har narcissistisk personlighetsstörning betydelse?

När mönstret får medicinsk betydelse

Narcissistisk personlighetsstörning får medicinsk betydelse när personlighetsdragen är oflexibla, skadliga och varaktiga och leder till tydligt lidande eller svårigheter att fungera i vardagen. Tillståndet kan därför se olika ut från person till person. Vissa personer fungerar väl i arbete och sociala sammanhang, medan andra har låg självkänsla och svårt att tåla kritik eller nederlag.¹

När narcissistisk personlighetsstörning är allvarlig kan den störa livet mycket. Svårigheterna kan märkas i relationer, familjeliv och arbete.⁶ Det kan också finnas juridiska problem eller andra problem som påverkar vardagen. Personer med ett allvarligt tillstånd kan ha större svårigheter att fungera i vardagen. Andra psykiska problem kan också göra att narcissistisk personlighetsstörning blir ett större problem.²

Närstående och relationer

Relationssvårigheter kan hänga samman med att personen är mycket upptagen av sig själv, behöver beundran och har svårt att ta hänsyn till andra människors känslor och behov.¹ Sådana svårigheter kan finnas i romantiska relationer, bland vänner, på arbetsplatser och i familjen.⁵ Relationssvårigheter kan också hänga samman med att personen är känslig för hur andra reagerar på honom eller henne.⁷ Det kan göra samspelet med närstående svårt även när personen fungerar väl i vissa sociala eller yrkesmässiga sammanhang.¹

Mönstret märks ibland först av familj, vänner eller andra närstående. Personen själv kan ha svårt att se tecknen på narcissistisk personlighetsstörning.² Närstående kan samtidigt påverkas av konflikter och av hur personen tolkar det som händer i relationen.

Närstående ska inte behöva acceptera explosiva gräl, att den egna verkligheten ifrågasätts eller att få skulden för alla konflikter.⁵ Att narcissistisk personlighetsstörning kan innebära lidande för personen själv betyder inte att omgivningen måste acceptera sådana beteenden.

Samtidiga problem och livskriser

Depression, ångest och substansbrukssyndrom är vanligare hos personer med narcissistisk personlighetsstörning än hos personer utan tillståndet.¹ Även andra psykiska problem kan förekomma samtidigt. Sådana samtidiga problem kan göra att tillståndet påverkar livet mer.

Mönstret kan bli tydligare efter en stressande händelse eller annan svår livsomständighet.² Det kan till exempel hända efter stora negativa förändringar, personliga kriser eller andra livskriser.

Ett avvisande kan uppfattas som en katastrof. En utebliven befordran kan uppfattas som en katastrof. En separation kan också uppfattas som en katastrof.⁵ Efter sådana händelser kan svårigheterna bli mer synliga och leda till starka reaktioner, depression eller att personen drar sig undan socialt.

För vissa personer blir nederlag och kritik särskilt svåra eftersom de kan väcka skam, känslor av förnedring och tomhet. Därför kan narcissistisk personlighetsstörning innebära både en yttre upptagenhet av framgång och ett betydande inre lidande.

Vad kan du göra själv vid narcissistisk personlighetsstörning?

Vad personen själv kan påverka

Förbättring är möjlig vid narcissistisk personlighetsstörning, men den sker gradvis och långsamt.¹ Det kan därför ta tid innan förändringar märks tydligt i vardagen.

Behandling kan förbättra livet och sättet personen relaterar till andra.² Den kan också göra det lättare att bygga och behålla relationer.

Utfallet påverkas av hur villig personen är att förändras.⁶ En beredskap att arbeta med sina egna reaktioner och beteenden har betydelse för resultatet. Tydliga och rimliga mål tillsammans med behandlaren kan göra det lättare att veta vad som ska arbetas med.

Det kan handla om konkreta mål i relationer, till exempel att minska gräl, skryt eller att nedvärdera sig själv inför andra. När målen är tydliga blir det lättare att följa vad som förändras över tid.

Gränser och stöd för närstående

Om du är närstående kan du behöva sätta hälsosamma gränser. Säg tydligt vad du vill och inte vill göra, och håll fast vid gränserna när de väl är satta.²

• Du kan vara tydlig med vad du är beredd att göra och vad du inte är beredd att göra.
• Du kan uppmuntra personen att ta emot vård.²
• Du kan inte tvinga fram en förändring hos någon annan.²

Det kan vara svårt att hålla fast vid gränser, men det är inte ditt ansvar att förändra personen. Ingen ska behöva acceptera explosiva gräl, att få sin egen verklighet ifrågasatt eller att få skulden för alla konflikter.⁵

Närstående bör överväga egen kontakt med en profession inom psykisk hälsa.² Det kan hjälpa dig att bearbeta dina egna känslor och svårigheter kring narcissistisk personlighetsstörning.

Om relationen påverkas av återkommande konflikter kan familjerådgivning vara ett stöd. Alla kommuner erbjuder parsamtal hos familjerådgivningen, och det är frivilligt att delta. Även vuxna syskon eller föräldrar och vuxna barn som har svårt att prata med varandra kan komma till familjerådgivningen för samtal.⁸

Behandling som riktar sig mot mönstret

Samtalsbehandling kan hjälpa personen att relatera till andra på ett mer positivt och medkännande sätt.⁶ Behandlingen kan också fokusera på sådant som känslor, relationer och beteenden.

I ett svenskt behandlingsprogram för personlighetssyndrom minskade lidandet när vårdplanen hade tydliga mål och patienten var delaktig i vad behandlingen skulle arbeta med.⁴ Patienterna kunde då hantera självkänsla och relationer bättre.

Behandlingen tar tid.⁴ Det kan behövas arbete på egen hand för att öva in och använda det som personen har lärt sig i behandlingen.

Vem bedömer narcissistisk personlighetsstörning och när bör du söka vård?

Vem gör bedömningen?

En psykiater eller psykolog kan ställa diagnosen genom samtal om personens liv och hur personen fungerar tillsammans med andra, särskilt familj, vänner och andra närstående.² Bedömningen kan också ta upp andra tillstånd eller besvär som kan likna narcissistisk personlighetsstörning. En diagnos ställs alltså inte utifrån enstaka situationer eller en etikett som någon annan har satt.

Bedömningen tar hänsyn till hur länge och hur allvarliga symtomen är.⁶ Vårdpersonalen kan också behöva förstå hur besvären visar sig i olika delar av livet och hur de påverkar personen och andra. Det är vanligt att personen söker hjälp för andra besvär, till exempel depression, ångest eller självmordstankar, och att narcissistisk personlighetsstörning sedan blir tydligare i dialogen med vården.⁴

När en vanlig vårdkontakt är rimlig

Kontakta en vårdcentral om du mår så dåligt att det påverkar din vardag och du har haft det så i några veckor eller längre. Vårdcentralen kan ge stöd och behandling för flera vanliga psykiska besvär, även när du inte själv vet vilken diagnos som kan förklara dem.⁹

På vårdcentralen kan du få hjälp vid bland annat:

• oro
• sömnsvårigheter
• stress
• ångest
• panikattacker
• nedstämdhet

Personalen på vårdcentralen kan hjälpa dig vidare till en psykiatrisk mottagning om det behövs. Du behöver inte själv veta vilken mottagning du ska kontakta vid den första kontakten.⁹ Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Närstående som är orolig

En närstående som är orolig kan uppmuntra personen att söka hjälp, till exempel på en vårdcentral.⁹ Det kan också vara möjligt att erbjuda sig att följa med. Familj, vänner eller andra närstående kan vara de första som misstänker att någon behöver hjälp, medan personen själv inte alltid ser sina besvär.

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning även när frågan gäller en närstående.⁹ Du kan få råd om var personen kan söka vård. En närstående kan uppmuntra personen att ta emot hjälp, men själva bedömningen behöver göras av vårdpersonal.

När du ska söka vård genast

Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att skada dig själv eller ta ditt liv.⁹ Om det gäller någon du känner ska du försöka hjälpa personen att kontakta vården.

Vid en sådan situation ska du inte vänta med att ta kontakt.

Hitta vård vid narcissistisk personlighetsstörning

Första kontakt med vården

Vårdcentralen är ofta en första kontakt när psykiska besvär påverkar vardagen. Där kan du få stöd och behandling vid till exempel oro, sömnsvårigheter, stress, ångest, panikattacker och nedstämdhet. Vilken mottagning som passar behöver du inte veta själv från början.⁹

Personalen på vårdcentralen kan hjälpa dig vidare till en psykiatrisk mottagning om det behövs. En psykiater eller psykolog kan sedan bedöma besvären genom samtal om ditt liv och dina relationer. Även en närstående kan uppmuntra dig att söka hjälp på en vårdcentral.⁹

Råd och stöd från 1177

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med att hitta rätt vård. Det går också att ringa 1177 för råd när frågan gäller en närstående.⁹ På 1177.se finns information om hälsa, psykiska besvär och vilka mottagningar du kan kontakta.

Stödlinjer ger också tillfälligt råd och stöd på nätet och telefon. Föreningar och organisationer kan erbjuda stöd inom psykisk hälsa, och du behöver inte vara medlem för att ta kontakt.⁹ Många stödlinjer och föreningar erbjuder stöd utan kostnad, och du behöver inte berätta vem du är om du inte vill.

Professioner och behandlingskontakt

Du kan söka samtalsbehandling via sjukvården i din region. Du kan också kontakta en privat psykolog eller psykoterapeut; kostnaden varierar.⁹ Samtalsbehandling kan ges ensam eller tillsammans med andra, och ibland som internetbehandling.

Behandlingskontakten kan utgå från tydliga och rimliga mål som du och behandlaren kommer överens om. När vården planerar en vårdplan med tydliga mål och har med dig i vad ni ska arbeta med, kan det minska lidandet och hjälpa dig att hantera självkänsla och relationer bättre. Behandlingsformen kan väljas i samråd med dig.⁴

Om du är närstående kan du också söka stöd för egna känslor och svårigheter. En närstående kan dessutom kontakta 1177 för sjukvårdsrådgivning även när frågan gäller någon annan.

Vanliga frågor om narcissistisk personlighetsstörning

Vad är skillnaden mellan narcissistiska drag och narcissistisk personlighetsstörning?

Narcissistiska drag eller reaktionsmönster kan förekomma hos många människor och är inte automatiskt narcissistisk personlighetsstörning.¹ Sådana drag kan ibland vara till hjälp när du behöver stå upp för dig själv. Det är alltså möjligt att känna igen sig i enstaka narcissistiska beteenden utan att ha en personlighetsstörning.

En personlighetsstörning förutsätter att mönstret är varaktigt, oflexibelt och skadligt. Det ska också orsaka lidande eller tydliga problem med att fungera.¹ Bedömningen gäller därför inte enstaka händelser, utan hur personen brukar tänka, känna och agera över tid och i olika situationer.

Kan man själv testa om man har narcissistisk personlighetsstörning?

Frågeformulär kan användas som screening i en utredning. Ett test på nätet är däremot inte en formell diagnos.² Ett sådant test kan inte ensamt avgöra om narcissistisk personlighetsstörning finns eller om besvären beror på något annat.

En utbildad och kvalificerad vårdgivare behövs för att vara säker på diagnosen.² Bedömningen bygger på samtal om ditt liv och dina relationer och på en psykologisk bedömning. Vårdgivaren kan också ställa frågor för att undersöka andra tillstånd som kan förklara besvären eller finnas samtidigt.

Diagnosen ställs alltså inte utifrån ett enda svar eller en enskild egenskap. Vårdgivaren behöver väga samman flera uppgifter och bedöma hur länge svårigheterna har funnits och hur allvarliga de är. Det är därför klokt att se ett frågeformulär som ett möjligt underlag för vidare samtal, inte som ett besked om diagnos.

Kan en person med narcissistisk personlighetsstörning förändras?

Studier visar att förbättring är möjlig, men forskningen är begränsad och förändringen sker gradvis och långsamt.¹ Behandling kan förbättra livet och sättet personen relaterar till andra.² Förändring betyder inte att alla svårigheter försvinner på en gång, utan att personen kan arbeta med problem som påverkar självkänsla, känslor och relationer.

Tydliga och realistiska mål kan vara en viktig del av behandlingen.¹ När patienten är delaktig i målen kan lidandet minska och hanteringen av självkänsla och relationer bli bättre. Behandlingen tar tid, och den som deltar behöver fortsätta att öva på det som tas upp även mellan samtalen.⁴

Målen för behandling kan vara att minska skrikande mot en partner, skryt om framgångar eller att nedvärdera sig själv inför andra.⁵ Målen kan också handla om att förstå vilka situationer som brukar skapa problem och hur personen kan agera annorlunda då. Samtalsbehandling kan hjälpa personen att relatera till andra på ett mer positivt och medkännande sätt.⁶

Det finns ännu begränsat forskningsstöd för behandling av narcissistisk personlighetsstörning. Olika behandlingsformer har ändå utvecklats och kan anpassas efter personens behov. Behandlingsformen väljs i samråd med patienten.⁴

Vad kan en närstående göra om personen inte vill förändras?

En närstående kan inte förändra personen. Personen måste själv vilja ändra sitt beteende för att en förändring ska kunna genomföras. Du kan uppmuntra personen att ta emot vård, men du kan inte tvinga fram en förändring.²

Det kan vara hjälpsamt för en närstående att hålla sig lugn och inte svara med samma beteende när personen försöker provocera fram en reaktion.² Att svara med samma ilska eller kränkningar brukar inte lösa situationen. Försök i stället att inte ta provokationen personligt och att avstå från att gå in i samma konfliktmönster.

Tydliga gränser kan hjälpa dig att skydda din egen vardag och dina relationer. Du kan säga vad du är villig och ovillig att göra och sedan hålla fast vid det. Närstående ska inte behöva acceptera explosiva gräl, att deras verklighet ifrågasätts eller att få skulden för alla konflikter.⁵

Det kan också vara värdefullt för dig att få eget stöd. En närstående kan överväga att träffa en profession inom psykisk hälsa för att bearbeta egna känslor och svårigheter.² Familjerådgivning är frivillig, och vuxna syskon eller föräldrar och vuxna barn som har svårt att prata med varandra kan komma dit för samtal.⁸

Alla kommuner erbjuder parsamtal hos familjerådgivningen. Samtalen kan hjälpa er att sätta ord på sådant som är svårt att prata om och att förstå både dig själv och den andra personen bättre. Du har rätt att avsluta kontakten om rådgivaren eller formen för familjerådgivning inte passar dig.⁸