Nervsystem

Det somatiska nervsystemet styr viljestyrda rörelser.¹ Det innebär att signaler kan gå från hjärnan och ryggmärgen till musklerna när du till exempel vill röra en kroppsdel.

Det autonoma nervsystemet reglerar aktiviteter som sker utan att du tänker på dem.¹ Det kan till exempel gälla andningen, hjärtats slag och matsmältningen.

Det perifera nervsystemet delas alltså in i en del som styr rörelser du väljer att göra och en del som sköter aktiviteter som sker automatiskt. De båda delarna består av nerver som står i kontakt med det centrala nervsystemet.

Nervceller och nervsignaler

Nervceller, som också kallas neuroner, är grunden i nervsystemet.¹ De finns i hela kroppen och är kopplade till varandra.

Nervceller skickar signaler, eller meddelanden, genom nervsystemet. Det finns olika typer av nervceller, och varje typ har sin egen uppgift. Nervcellerna är kopplade till varandra genom hela kroppen. Nervsignaler kan färdas mellan hjärnan, huden, organen, körtlarna och musklerna.¹ Signalerna är elektriska och går mellan hjärnan, huden, organen, körtlarna och musklerna.

Det finns nervceller som för signaler från sinnena till hjärnan.¹ Sådana nervceller tar emot information från till exempel syn, hörsel, smak och beröring och för den vidare till hjärnan.

Det finns nervceller som för signaler från hjärnan och ryggmärgen till musklerna.¹ Dessa nervceller hjälper kroppen att genomföra rörelser och medverkar även vid andning, sväljning och tal.

Det finns också nervceller som förmedlar information mellan nervceller som tar emot sinnesintryck och nervceller som styr muskler. De här nervcellerna kallas interneuroner. Interneuroner förmedlar information mellan nervceller som tar emot sinnesintryck och nervceller som styr muskler.¹ På så sätt kan information bearbetas innan en rörelse utförs.

Styra rörelser och reaktioner

När du vill gå skapar hjärnan ett meddelande och skickar signalen genom ryggmärgen till nerverna som leder till benmusklerna. Musklerna reagerar på signalen, så att du kan genomföra rörelsen och gå.² Signaler färdas hela tiden till och från hjärnan och ryggmärgen och resten av kroppen för att kroppen ska fungera.

Nervsystemet hjälper också till att styra balans och samordning av rörelser. Hjärnan samordnar signaler från olika delar av kroppen, bland annat information från synen, balansorganet och känseln. Om signalerna inte samordnas kan balansen påverkas.

Det finns olika typer av nervceller med olika uppgifter. Sensoriska nervceller för information från sinnena till hjärnan, medan motoriska nervceller för signaler från hjärnan och ryggmärgen till musklerna. Interneuroner kopplar samman sensoriska och motoriska nervceller och hjälper till att reglera hur du rör dig som svar på sinnesintryck.¹

En sådan koppling gör att kroppen kan reagera på information från omgivningen. Om du till exempel rör vid något varmt kan nervsystemet styra en rörelse bort från den heta ytan. Interneuroner har också en roll i hur du lär dig, tänker och minns.

Styra sådant som sker automatiskt

Nervsystemet styr inte bara sådant du tänker på och gör med vilja. Det reglerar också sådant som sker utan att du behöver tänka på det, till exempel andning och hjärtrytm. Hjärnan kan påverka hur organen fungerar genom att signalera att du ska andas och smälta mat.²

Nervsystemet påverkar även sömn och matsmältning. Sömn hör till de funktioner som regleras av nervsystemet, och matsmältningen kan styras utan att du behöver tänka på den.¹

Vid stress hjälper nervsystemet kroppen att reagera, bland annat genom att påverka svettningen.¹ Det kan också styra andra automatiska reaktioner, som att du rodnar eller blinkar. På så sätt samordnas både medvetna handlingar och funktioner som pågår automatiskt i kroppen.

Exempel på tillstånd

Det finns många olika tillstånd som påverkar nervsystemet. Några exempel är Parkinsons sjukdom, hydrocefalus, ataxi och polyneuropati.

Parkinsons sjukdom är en nervsjukdom som gör att hjärnan får svårt att kontrollera nervsignalerna som styr dina rörelser.⁷ Sjukdomen beror på att cellerna som tillverkar dopamin förstörs. Dopamin är ett ämne som hjärnan använder för att skicka signaler mellan hjärncellerna. Det kan leda till förändrade nervimpulser och sämre kontroll över rörelserna.

Vanliga besvär vid Parkinsons sjukdom är skakningar, stela muskler och sämre rörelseförmåga. Du kan gå långsammare, ta kortare steg eller få svårare att starta en rörelse. Talet kan bli otydligt och rösten försvagad. Sjukdomen kan också påverka sömnen, humöret, minnet, luktsinnet och förmågan att svälja.

Hydrocefalus innebär att det finns för mycket vätska i hjärnan.³ Det kan bero på att det bildas för mycket vätska, att vätskan inte kan cirkulera som den ska eller att kroppen inte kan suga upp vätskan. För mycket vätska kan skada hjärnans vävnad eller göra att hjärnan inte fungerar som den ska.

Hydrocefalus kan ha olika orsaker. Det kan uppstå efter en skada eller sjukdom i hjärnan, till exempel ett hårt slag mot huvudet, hjärnhinneinflammation eller hjärnblödning. En tumör kan också hindra flödet av vätska. Hos personer som är omkring 60 år eller äldre kan normaltryckshydrocefalus, NPH, ge svårare balans och gång, försämrat tänkande eller minne samt tätare trängningar att kissa.

Ataxi betyder att du har svårt att kontrollera dina muskler. Det beror på en skada eller sjukdom i hjärnan eller nerverna.⁸ Rörelserna kan bli skakiga eller ryckiga, och du kan få svårare att få rörelserna att samarbeta. Ataxi kan också göra att balansen och gången påverkas.

Ataxi kan bero på flera olika saker, bland annat en annan sjukdom, ärftlighet, en infektion, alkoholberoende, vitaminbrist eller biverkningar av vissa läkemedel. Stroke, multipel skleros och hjärntumör är exempel på sjukdomar som kan orsaka ataxi. Ibland går det inte att hitta orsaken.

Besvären vid ataxi kan vara kortvariga eller finnas kvar hela livet. En del får svårt att prata eller svälja. Synen, minnet, koncentrationen och humöret kan också påverkas. Ataxi är ett samlingsnamn för olika symtom som beror på sjukdomar eller skador i hjärnan och nervsystemet. Det finns olika typer av ataxi beroende på vilken del som påverkas, till exempel balansorganet, lillhjärnan eller nerverna i ryggmärgen.⁸

Polyneuropati innebär att flera nerver påverkas. Vid polyneuropati kan nerverna i fötterna vara påverkade så att du inte känner underlaget som du går på.⁵ Det kan göra balansen sämre och öka risken att snubbla eller falla. Polyneuropati innebär att flera nerver påverkas. Nedsatt känsel i fötterna kan därför göra det svårare att känna vilket underlag du går på.⁹

Yrsel kan ha många orsaker och kan också förekomma vid sjukdomar i nervsystemet. Vid yrsel kan du känna dig ostadig eller snurrig. Balansen påverkas när signalerna från olika sinnesorgan inte samordnas som de ska i hjärnan. Förutom nervsjukdomar kan yrsel bland annat bero på åldrande, blodtrycksfall, starka känslor, alkohol, droger, läkemedel eller sjukdomar i balansorganet.

När ska du söka vård akut?

Ring 112 om du har symtom som kommer plötsligt eftersom det kan vara tecken på en stroke.⁸

Sök genast vård på en akutmottagning om du får kraftig huvudvärk och inte har haft det förut.³

Ring genast 112 om någon har yrsel och samtidigt ett eller flera av följande symtom:⁵

• Personen har förändrad känsel i armar och ben.⁹
• Personen har förlamning i ena sidan av kroppen eller ansiktet.⁹

Vid yrsel kan läkaren undersöka balanssinnet genom att snabbt lägga dig ner med huvudet åt sidan. Läkaren undersöker då om du blir yr eller får ofrivilliga snabba ögonrörelser.⁵ Det finns också andra tester av balanssinnet. Vid en balansundersökning kan en mask med videokameror mäta dina ögonrörelser, medan läkaren vrider huvudet åt höger och vänster eller spolar öronen med vatten eller luft med olika temperaturer.

Blodprov kan användas för att försöka hitta orsaken till ataxi.⁸ Du kan få lämna blodprov för att ta reda på vad som har orsakat symtomen.

Ibland behövs andra undersökningar eller prov. Vid yrsel kan hörseln behöva undersökas.⁵ Om besvären kan bero på hur hjärtat fungerar kan du behöva göra ett EKG.

Bilddiagnostik och specialistutredning

Datortomografi eller magnetkamera kan användas för att undersöka hjärnan.⁵ Vid yrsel görs någon av dessa undersökningar om besvären kan bero på en sjukdom i hjärnan. Vid hydrocefalus kan en eller flera av undersökningarna behövas för att ta reda på hur det ser ut i hjärnan.

Vid misstänkt Parkinsons sjukdom kan läkaren skriva en remiss till en läkare som är specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar. Det finns inget blodprov eller enstaka test som kan visa om du har Parkinsons sjukdom.⁷ Läkaren ställer i stället diagnosen utifrån symtomen och hur de har förändrats.

Vid ataxi kan du ibland få en remiss till en neurolog, som är specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar.⁸ En sådan specialistutredning kan innehålla flera undersökningar, bland annat magnetkamera.

Ryggvätska kan undersökas med prov vid utredning av hydrocefalus. Vätskan i hjärnan cirkulerar också i ryggmärgskanalen och kallas då ryggvätska. Läkaren kan behöva undersöka vätskan och ta prover. I samband med ryggvätskeprovet kan läkaren leda ut lite mer ryggvätska för att se om det påverkar symtomen.³

Tillräcklig sömn och tid för vila och avkoppling hör till råden för mental hälsa och nervsystemets välmående.² Det kan vara bra att hitta en metod som hjälper dig att koppla av. Att göra sådant du mår bra av kan hjälpa dig att hantera långvarig smärta.

Att undvika alkohol kan minska risken för mer yrselbesvär.⁵ Alkohol gör att du reagerar långsammare på nervsignaler från kroppens olika delar, vilket kan göra dig ostadig. Om du har Parkinsons sjukdom är det också bra att undvika alkohol.

Skydda nervsystemet

En hjälm kan skydda mot skador när du idrottar eller deltar i andra aktiviteter.² Det centrala nervsystemet är känsligt och kan skadas vid olyckor, så det är viktigt att skydda dig mot skador.

Rökstopp är en del av råden för att hålla det centrala nervsystemet friskt.¹ Om du har Parkinsons sjukdom är det också viktigt att sluta röka eller sluta snusa. Tobaksstopp minskar även risken för andra sjukdomar.⁷

Att välja och samordna vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.⁵

Om du har kontakt med många personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Den personen kan bland annat hjälpa till att samordna vården. Du kan välja en fast vårdkontakt i hela landet.⁷

Utredningen kan innehålla samtal, kroppsundersökning, tester, blodprov eller bilddiagnostik beroende på besvären.⁹ Vid en utredning kan du få berätta om dina besvär och om andra sjukdomar du har eller har haft. Datortomografi och magnetkamera är exempel på undersökningar av hjärnan.⁵ Sådana undersökningar kan användas om besvären kan bero på en sjukdom i hjärnan.