Humörsvängningar

Humörsvängningar är inte en diagnos, utan ett psykiskt symtom som uppkommer i samband med andra tillstånd, sjukdomar och personlighetsstörningar. Det kännetecknas av ett instabilt humör, vilket betyder att du snabbt kan växla från exempelvis glad till ledsen eller tvärtom. Ibland kan humörsvängningarna även ske utan någon särskild anledning.

Humörsvängningar innebär i grund och botten att ditt humör växlar fort, eller utan någon klar orsak. Du kan till exempel:

• känna dig lättretlig eller irriterad

• bli arg snabbt

• ha svårt att kontrollera humöret

• bli ledsen lättare

• känna dig gladare eller mer positiv än vanligt

• känna dig mer nedstämd än vanligt.

Humörsvängningar är ett vanligt symtom i samband med flera olika tillstånd och sjukdomar, men också vid psykiska störningar och hormonella obalanser.

Stress

Om kroppen inte får möjlighet att återhämta sig är det lätt att stress blir skadligt. Hur starkt man påverkas av stress är individuellt, men det är vanligt att märka av psykiska symtom som exempelvis humörsvängningar. Du kan till exempel bli mer lättirriterad, rastlös eller bli ledsen väldigt lätt.

Varför får man humörsvängningar i puberteten?

Puberteten är den period då en person utvecklas från barn till vuxen. I kroppen finns hormoner som bildas inuti olika körtlar, och dessa spelar en avgörande roll i aktiveringen av processen. Hjärnkemin och hormonerna är inte riktigt i fas under denna period, och humöret kan därför snabbt växla under puberteten.

Graviditet och mens

PMS står för premenstruellt syndrom, och innebär att bland annat humöret kan förändras någon vecka innan du ska ha mens. Såväl PMS som graviditet kan orsaka humörsvängningar. Vissa får PMS som påverkar humöret extra mycket, och detta kallas PMDS som står för premenstruellt dysforiskt syndrom. Då är det vanligt att ha svåra psykiska symtom som påminner om depression, som sedan avtar när mensen kommer.

Humörsvängningar vid graviditet – hur tidigt?

Att bli ledsen eller rörd lättare än förut är ett tidigt tecken på graviditet. Humörsvängningar kan dyka upp från vecka 4, men det varierar från person till person.

Klimakteriet

Klimakteriet kallas den period då äggstockarnas funktion börjar minska och mensen till slut upphör. När mängden östrogen i kroppen minskar är det vanligt att känna sig nedstämd oftare än tidigare, och att humöret växlar snabbt.

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom brukar även kallas för borderline personlighetssyndrom. Vid EIPS är det vanligt att ofta ha starka känslor som växlar snabbt. Det är också vanligt att försöka hantera de starka känslorna genom olika beteenden som i vissa fall kan bli destruktiva.

Bipolär sjukdom

Att ha bipolär sjukdom innebär att man har depressiva och maniska perioder. Det innebär att du under en period känner dig överdrivet glad, kreativ eller upprymd för att sedan övergå till en period som liknar depression. Du kan ha depressiva och maniska symtom samtidigt.

Cyklotymi

Cyklotymi är en mildare typ av bipolär sjukdom där de maniska och depressiva perioderna är kortare, oftast bara några dagar långa. Humörsvängningarna är då relativt stationära över tid, vilket gör att de lätt kan misstas för personlighetsdrag.

ADHD

ADHD är en form av funktionsnedsättning som bland annat kan göra att du har svårt att styra humöret. Personer med ADHD kan till exempel ha väldigt lätt för att bli arga. Här på Vården.se kan du läsa mer om vad ADHD är och innebär.

Vilken typ av egenvård som kan hjälpa vid humörsvängningar beror på vad som är den underliggande orsaken. Det finns dock några allmänna tips som i de flesta fall kan motverka att besvären förvärras:

• Få tillräckligt med sömn: Försök sova på relativt fasta tider.

• Ät hälsosamt: Få i dig alla viktiga näringsämnen och ät på regelbundna tider.

• Fysisk aktivitet: Rör på dig i den mån du kan, åtminstone 30 minuter per dag.

• Undvik alkohol och droger: Även om det kan kännas bättre för stunden så kan alkohol och droger på sikt göra att du får svårare att hantera dina känslor.

• Försök att undvika stress: Lär dig om olika metoder för att hantera stress.

• Berätta för närstående: Det är en god idé att berätta för dina närstående att du har humörsvängningar och varför. Då kan det bli lättare för dem att förstå dig.

• Prata ut med någon: Det finns flera föreningar och stödlinjer du kan kontakta för att få stöd av en medmänniska. Det kan kännas bättre att prata ut om besväret och känna att någon verkligen lyssnar.

Det finns många behandlingsmetoder som kan hjälpa mot humörsvängningar, men vilken som är aktuell beror på vad det är som orsakar det växlande humöret. Om du till exempel har stora problem med humörsvängningar på grund av stress, graviditet, klimakteriet eller mens kan vissa former av psykoterapi eller psykologisk behandling hjälpa. Även vid bipolär sjukdom, ADHD och emotionellt instabilt personlighetssyndrom är det vanligt med psykologisk behandling och samtalsterapi, men också förebyggande läkemedelsbehandling.

Om dina humörsvängningar är så påfrestande att de påverkar din vardag eller dina relationer med andra är det viktigt att söka vård för att hitta orsaken till besväret, och även få hjälp med rätt behandling.

• Vårdcentral

• Barnmorska

• Psykiatriker

• Ungdomsmottagning

Kan humörsvängningar behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan hjälpa till med att bedöma symtom vid humörsvängningar, och remittera dig vidare för utredning och behandling.