ADHD

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att koncentrera sig, styra och kontrollera sitt beteende. ADHD kan utmärka sig på olika sätt hos olika individer. För att ta reda på om du verkligen har ADHD krävs det att du utreds, ofta på en psykiatrisk mottagning, där en eventuell diagnos kan ställas. På den här sidan har vi sammanställt viktig information om just ADHD.

Sammanfattning

OmADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att koncentrera sig, styra och kontrollera sitt beteende.
SymtomVid ADHD har man ofta problem med uppmärksamhet, organisationsförmåga, impulskontroll och överaktivitet.
OrsakHos personer med ADHD fungerar den del av hjärnan som möjliggör styrning av uppmärksamheten, olika impulser och förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt, annorlunda än på andra personer.
DiagnosFör att kunna få diagnosen ADHD måste du genomgå en neuropsykiatrisk utredning, vanligtvis på en psykiatrisk mottagning.
BehandlingBehandling kan bland annat bestå av olika läkemedel, utbildning, samtal i grupp eller enskilt, hjälpmedel eller stöd från socialtjänsten eller habiliteringen.
EgenvårdPersoner med ADHD behöver ofta professionell hjälp såsom samtalsstöd och/eller läkemedel, men en viktig sak man kan göra själv är att försöka ha en strukturerad vardag som är tydlig och förutsägbar.
VårdgivareUtredning och behandling sker vanligtvis på psykiatrisk mottagning dit du kan få remiss från din vårdcentral eller genom en egenanmälan.
NätläkareEn nätläkare kan göra en första bedömning och vid behov hänvisa dig till lämplig vårdgivare för utredning och eventuell diagnos.

Om ADHD

ADHD är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Namnet ADHD är en förkortning av Attention Deficit/Hyperactivity Disorder där A står för “attention”, D för “deficit”, H för “hyperactivity” och D för “disorder”. Den svenska benämningen för ADHD är “hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning”.

Personer med ADHD har ofta problem med koncentrationsförmågan och kan också ha svårt att styra och kontrollera sitt beteende. Den som har ADHD kan ha svårt att koncentrera sig och att prestera i vissa situationer eller miljöer. De kan också ha svårt att hålla ordning omkring sig och få saker och ting gjorda. Det är också vanligt att ADHD påverkar en persons aktivitets- och intensitetsnivå. 

Svårigheterna som kan uppstå vid ADHD visar sig ofta i specifika situationer eller miljöer. En person med ADHD kan exempelvis ha svårt att fokusera och behålla sin uppmärksamhet på uppgiften om det är stökigt eller rörigt runt omkring, eller om uppgiften inte känns motiverande.

Det finns tre olika varianter av ADHD:

Kombinerad form– Du har svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet, hantera impulser och är överaktiv. 

Huvudsakligen ouppmärksam form – Du har framförallt svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet. Denna form kallas i dagligt tal för “ADD” (alltså utan “H” som i “hyperactivity”).

Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form – Du har framförallt svårt att hantera impulser och är överaktiv. 

Symtom vid ADHD 

Följande är vanliga symtom vid ADHD:

  • Du har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.
  • Du har svårt att komma igång med och att avsluta uppgifter.
  • Du har svårt att följa långa instruktioner.
  • Du har svårt att hålla ordning och reda.
  • Du har svårt med din impulskontroll.
  • Du har svårt att passa tider.
  • Du glömmer eller tappar ofta bort saker.

De flesta kan säkert känna igen sig i flera av punkterna ovan, men vid ADHD är dessa problem så pass påtagliga att det blir ett stort hinder i vardagen.

Varför får man ADHD?

Det är sällan som det finns en säker förklaring till varför en viss person får ADHD, men det man vet är att vissa delar av hjärnan fungerar annorlunda hos personer med ADHD jämfört med hos andra. En av de delar i hjärnan som fungerar annorlunda är den del som möjliggör viljemässig styrning av uppmärksamheten, olika impulser och förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt. De här skillnaderna i hjärnan tros i sin tur bero på hur olika signalsubstanser beter sig vid ADHD. Signalsubstanserna dopamin, serotonin och noradrenalin är tätt sammanlänkade med vår förmåga att kommunicera och de antas därför vara bland de signalsubstanser som är mest påverkade vid en diagnos som ADHD.

I likhet med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ADHD sannolikt ett resultat av både arv och miljö och diagnosen är även ärftlig. Därför är det också vanligt att ADHD eller liknande diagnoser finns hos flera personer i samma släkt.

Diagnos vid ADHD

De olika stegen till en eventuell diagnos brukar vara följande:

  • Första vårdkontakten
  • Bedömningssamtal
  • Väntelista
  • Fördjupad utredning
  • Beskrivning av diagnos
  • Uppföljning och stödinsatser

För att kunna få diagnosen ADHD måste du först genomgå en så kallad neuropsykiatrisk utredning. Detta görs vanligen på en psykiatrisk mottagning dit du kan få en remiss från din vårdcentral eller genom att göra en så kallad egenanmälan. Ibland kan det även bli aktuellt att göra utredningen på en barn- och ungdomsmedicinska mottagning eller på habiliteringen.

Innan utredningen startar behöver du komma på en inledande bedömning. Syftet med det inledande samtalet är att utreda om du har sådana svårigheter att det är motiverat att göra en neuropsykiatrisk utredning. 

Vid själva utredningen medverkar i första hand en psykolog och en läkare (psykiatriker), men ibland även andra yrkesgrupper, som logopeder, sjukgymnaster eller arbetsterapeuter. Om det är ett barn som ska utredas  kan även pedagog finnas på plats. Utredningen består sedan av en medicinsk undersökning, tester samt intervjuer med personen som utreds och dennes anhöriga. Om det gäller ett barn intervjuas även förskole- eller skolpersonal.

Utredningen och diagnostiseringen görs i syfte att skapa förståelse för personens förutsättningar för att omgivningen lättare ska kunna bemöta dessa på ett bra sätt. Diagnosen kan också göra det enklare för personen i fråga att förstå, acceptera och hantera sina egna känslor och beteende.

Behandling vid ADHD

En stor del av syftet med utredningen är att ge dig kunskap om varför du fungerar som du gör i olika situationer, vilket i sig brukar göra det lättare för både dig och dina närstående att förstå och acceptera de svårigheter som ADHD kan leda till i vardagen.

Beroende på vad utredningen visar får du komma tillbaka till mottagningen för att diskutera vilka olika former av stöd som är lämpliga för just dig. Bland annat kan det vara aktuellt med olika läkemedel, utbildning eller samtal i grupp eller enskilt. Om du ska börja med något läkemedel är det viktigt att du tar det under en tid för att sedan följas upp av behandlande läkare. Detta för att säkerställa att läkemedlet i sig och doseringen fungerar för just dig.

För dig som har fått diagnosen ADHD kan även din skolgång eller arbetssituation behöva anpassas så att det fungerar för dig. Det är skolans eller arbetsgivarens ansvar att anpassa miljön efter dina behov och barn har till exempel alltid rätt till en individuell skolplan om det skulle behövas.

Om du är vuxen kan det också bli aktuellt med olika insatser och stöd från socialtjänsten. 

Hos socialtjänsten finns handläggare som kan informera om olika stödinsatser och hur du gör för att ansöka om dem. Till exempel kan du ansöka om boendestödjare, som kan hjälpa dig att sköta vissa praktiska sysslor i ditt hem. 

Du kan också få träffa en arbetsterapeut eller kurator som kan tipsa om olika stöd och även kognitiva hjälpmedel som kan underlätta i vardagen genom att ge stöd för planering, tid och påminnelse.

Egenvård vid ADHD

Personer med ADHD behöver ofta professionell hjälp såsom samtalsstöd och/eller läkemedel. Därför är det viktigt att du kontaktar vården om du misstänker att du kan ha ADHD så att du kan bli utredd och få det stöd du behöver. Med det sagt finns det ändå vissa saker du kan göra själv som kan underlätta vardagen. 

Personer med ADHD behöver en strukturerad vardag som är tydlig och förutsägbar. Hos barn involveras alltid skolan när ett barn får en ADHD-diagnos, men som vuxen är det inte säkert att de runt omkring dig är medvetna om dina problem. Därför är det alltid bra om du informerar din omgivning om din diagnos för att göra det enklare för dem att veta hur de ska agera i olika situationer och vad de eventuellt kan göra för att stötta dig. 

Du kan även få tillgång till vissa tekniska hjälpmedel som underlättar för dig i vardagen.

Vem kan hjälpa dig vid ADHD?

Kan ADHD behandlas av nätläkare?
För att kunna få diagnosen ADHD måste du först genomgå en neuropsykiatrisk utredning. En nätläkare kan göra en första bedömning och vid behov remittera dig vidare för eventuell utredning och diagnostisering.

Källor

Relaterade blogginlägg

Mindfulness kan användas för att motverka psykisk ohälsa, men vad innebär det egentligen mer konkret? Och vad är skillnaden gentemot meditation?

Läs mer

Att röra på sig är något som de flesta vet är bra för hälsan, och det räcker faktiskt med något så enkelt som en promenad. Vi listar fem anledningar varför!

Läs mer

Många är oroade över den coronapandemi som sprider sig just nu. Vi har pratat med några terapeuter för att ge dig handfasta råd för att hantera oron.

Läs mer

Alla vill hitta glädje. Men ofta fokuserar vi på prylar eller pengar, istället för de små saker i vardagen. Vi listar fem tips på hur du hitta glädje varje dag!

Läs mer

Publicerad: 16 oktober 2020 kl 16:12
Uppdaterad: 23 februari 2021 kl 09:05

Författare:

Faktagranskad av:

Tove Hultstrand, Leg. Psykolog, We Mind

Snabba fakta

Om ADHD

  • ADHD står för Attention Deficit/Hyperactivity Disorder. Den svenska benämningen är hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. 
  • ADHD har ingenting med intelligens att göra, utan med hur hjärnan och nervsystemet fungerar.
  • Det finns ett samband mellan ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom till exempel autism. Det innebär att det är vanligare hos personer med ADHD än hos resten av befolkningen att ha någon av dessa diagnoser. Det är också vanligare att personer med ADHD har någon ångest- eller depressionsdiagnos.
  • ADHD är en vanlig funktionsnedsättning och runt fem procent av alla barn har ADHD. Problemen finns ofta kvar i vuxen ålder.

Viktiga länkar

Genom att använda Vården.se godkänner du att vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Läs mer om cookies här.