GAD (generaliserat ångestsyndrom)

Ett ängsligt temperament kan ha funnits långt före GAD-debuten.¹ En del personer är känsligare för ångest i olika situationer, och många med GAD har haft sådana drag sedan barndomen. Det betyder inte att GAD är en del av din personlighet eller att du själv har orsakat tillståndet.

Riskfaktorer och samsjuklighet

Tidigare traumatiska eller starkt stressande händelser kan öka risken för GAD.³ En historia av stressande eller traumatiska erfarenheter kan till exempel vara våld i hemmet, övergrepp under barndomen eller mobbning.

GAD kan också förekomma samtidigt med egentlig depression och andra ångestsyndrom.

Mer än hälften av personer med GAD har minst en ytterligare psykiatrisk diagnos.¹ Depression är vanligt förekommande samtidigt med GAD. Flera tillstånd samtidigt kan göra att det blir svårare att avgränsa vad som hör ihop med GAD och vad som hör ihop med det andra tillståndet.

Kroppsliga symtom som kan förekomma är:

• Spända, värkande eller ömma muskler.²
• Huvudvärk.²
• Hjärtklappning.²

Du kan också få ont i nacken och axlarna, ont i magen eller orolig mage.² Symtomen kan komma och gå och blir ofta värre när du känner dig stressad.⁴ Alla får inte samma symtom, och besvären kan märkas olika mycket vid olika tillfällen.

Oro, kontroll och hälsoångest

Oro kan göra att du blir väldigt försiktig inför sådant som en resa. Du kan då ställa många kontrollfrågor och förbereda dig överdrivet mycket.² Andra kan uppleva att du oroar dig i onödan.

Hälsoångest innebär att du oroar dig för sjukdomar, känner efter och letar efter symtom på att du är sjuk. Hälsoångest är vanligt tillsammans med GAD.²

Oron kan alltså synas både i tankarna, i kroppen och i det du gör för att försöka känna dig tryggare. Om du känner igen flera av besvären och oron påverkar din vardag kan du läsa mer i avsnittet om hur GAD utreds och behandlas.

När du behöver söka vård akut

Självmordstankar eller självmordsplaner ska alltid tas på allvar.⁵

Om du har planer på att ta ditt liv eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer ska du söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.⁶

Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.²

En strukturerad intervju som MINI kan användas som stöd för att ställa diagnos och undersöka om du har flera psykiatriska diagnoser samtidigt.¹ Det kan vara särskilt viktigt eftersom depression och andra ångestsyndrom ofta förekommer samtidigt med GAD.

Undersökningar och skattningsskalor

Den kroppsliga undersökningen kan omfatta flera delar:

• Hjärt- och lungfunktion kan undersökas.¹
• Blodtryck och puls kan mätas.¹
• Ett grundläggande neurologiskt status kan ingå.¹

Blodprover kan användas för att utesluta kroppsliga orsaker till besvären.¹ Proverna kan bland annat omfatta blodstatus, elektrolyter, kalcium, blodsocker, sköldkörtelstatus och leverfunktion.

GAD-7 är en skattningsskala som kan användas för att bedöma hur starka symtomen är.¹ Den kan också användas för att följa behandlingseffekt över tid.

Andra möjliga förklaringar

Utredningen ska bedöma om besvären bättre förklaras av läkemedel, droger eller kroppslig sjukdom.¹ Därför kan vårdpersonalen fråga om din allmänna hälsa, nytillkomna fysiska symtom och aktuellt bruk av alkohol eller andra droger.

Depression är en vanlig samtidig problematik vid GAD och behöver särskilt bedömas. Frågor om nedstämdhet, livsleda och självmordstankar kan därför ingå i bedömningen.¹ Självmordstankar ska alltid tas på allvar, oavsett vad som orsakar dem.⁵ Sök vård på en psykiatrisk akutmottagning om du har planer på att ta ditt liv eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.²

Paniksyndrom skiljer sig från GAD genom att panikattacker kommer plötsligt och når sin kulmen inom några minuter. Vid GAD är ångestsymtomen i stället mer ihållande och handlar oftast om flera olika orosteman.¹

Utredningen kan också ta hänsyn till andra psykiatriska diagnoser och kroppsliga orsaker när besvären ska bedömas. På så sätt kan vårdpersonalen avgöra om GAD är den diagnos som bäst beskriver det du upplever.

Andra former av KBT, bland annat metakognitiv terapi, acceptans- och åtagandeterapi samt mindfulnessbaserad KBT, har visat god effekt direkt efter behandlingen. Kunskapen om deras effekt på längre sikt är mer begränsad. Annan psykologisk behandling, som mindfulnessbaserad stressreduktion, mindfulnessbaserad kognitiv terapi eller psykodynamisk korttidsterapi, bör enligt riktlinjer endast erbjudas inom forskning.

Läkemedelsbehandling

Antidepressiva läkemedel kan hjälpa personer med GAD.² Det finns flera sorters läkemedel som används vid depression och ångest, och ibland behöver du prova flera olika innan du hittar en sort som passar dig.

SSRI och SNRI är förstahandsläkemedel vid GAD.¹ SSRI betyder selektiva serotoninåterupptagshämmare och SNRI betyder serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare. Dessa läkemedel kan användas för långtidsbehandling och har ingen beroendepotential eller toleransutveckling.

Det kan ta flera veckor från att du börjar ta antidepressiva läkemedel tills du börjar må bättre.² SSRI- och SNRI-behandling bör startas med lägre dos och därefter trappas upp långsamt under två till fyra veckor. Full effekt av SSRI eller SNRI ses i regel efter sex till tolv veckor.¹

Den långsammare upptrappningen beror på risken för att ångesten först kan förstärkas när behandlingen börjar.

Pregabalin kan ha något snabbare effekt än SSRI eller SNRI. Pregabalin har dock missbrukspotential och är narkotikaklassat.¹ Yrsel och sömnighet är vanliga biverkningar, och läkemedlet bör sättas ut långsamt om behandlingen ska avslutas.

Hydroxizin har visat effekt vid GAD, men kan förlänga QT-intervallet och orsaka hjärtrytmrubbningar. Hydroxizin kan också ge trötthet och bör inte användas under längre tid eftersom effekten vid GAD ofta är otillräcklig. Bensodiazepiner rekommenderas inte vid GAD eftersom de kan leda till toleransutveckling och beroende samt öka risken för fall och påverkan på tankeförmågan.

Behandlingstid, alternativ och uppföljning

Vid behandlingssvar bör läkemedelsbehandling fortsätta i minst tolv månader för att minska risken för återfall. Läkemedel ska trappas ned gradvis under veckor till månader när behandlingen avslutas.¹ En långsammare nedtrappning gör det lättare att skilja utsättningssymtom från att besvären kommer tillbaka.

Vid återkommande GAD eller långvariga besvär kan långtidsbehandling övervägas under obestämd tid, med regelbunden bedömning av säkerheten. Hur länge behandlingen ska fortsätta behöver därför bedömas tillsammans med behandlande läkare.

Uppföljningen sker först tätare, vanligtvis varannan till var fjärde vecka, för att bedöma effekt och biverkningar.¹ När behandlingen fungerar bra och tillståndet har stabiliserats kan uppföljningen ske mer sällan, åtminstone en gång per år eller när det blir aktuellt att avsluta behandlingen.

GAD-7 kan användas för att följa symtomnivån och utvärdera behandlingssvar. MADRS-S kan användas för att följa depressionssymtom under behandlingskontakten. Om behandlingen inte ger tillräcklig effekt, om biverkningarna blir problematiska eller om flera sjukdomar samtidigt gör situationen mer komplicerad, kan remiss till psykiatrisk vård övervägas.

Träna på att bryta oron genom att göra något annat. En promenad eller ett telefonsamtal kan hjälpa dig att tänka på annat.² Du kan också byta samtalsämne till något annat än det som oroar dig.

Försök att prata med någon om hur du mår, eftersom det kan hjälpa dig att få nya perspektiv. Skriv ned dina tankar och känslor. Att läsa det du skrivit kan ge nya insikter, och att skriva eller berätta om katastroftankar kan göra dem mindre skrämmande.²

Du kan kontakta en stödlinje om du behöver prata eller chatta med någon anonymt.² Du kan också ta del av andras erfarenheter genom olika föreningar och organisationer. Ångestförbundet ÅSS kan ge stöd, tips och råd från personer som har egen erfarenhet.

Sömn, rörelse, mat och substanser

Att ta hand om kroppen kan öka din motståndskraft mot ångest. Regelbunden fysisk aktivitet, till exempel en promenad om dagen, kan vara tillräckligt för att hjälpa.² Du mår ofta bättre om du rör på dig och håller dig fysiskt aktiv.

Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn. Små vilopauser, avslappning och andningsövningar kan vara hjälpsamma, särskilt om du har svårt att sova.²

Försök att äta regelbundet.² Om oron minskar aptiten kan du äta flera mindre portioner eller lägga till mellanmål.

Undvik att försöka minska ångesten med alkohol eller andra droger. Det kan kännas som att det hjälper för stunden, men alkohol och andra droger kan förvärra ångesten på längre sikt.²

Nikotin och koffein kan öka ångesten och göra det svårare att sova bra.² Det kan därför vara hjälpsamt att sluta eller minska mängden cigaretter, snus, kaffe eller energidryck.

Om du är närstående kan du lyssna och visa att du vill finnas där utan att döma. Du kan också hjälpa till att bryta oron genom att byta samtalsämne eller göra något tillsammans, till exempel ta en promenad, se en film eller laga mat. Som närstående kan du själv få stöd genom en stödorganisation eller genom din kommun.²

Remiss till psykiatrisk specialistvård kan övervägas om behandlingen inte ger tillräcklig effekt, om biverkningarna är problematiska, om du har flera sjukdomar samtidigt eller om din förmåga att fungera i vardagen är låg. Flertalet patienter med GAD kan och bör hanteras inom primärvården.¹

När vården inte fungerar som tänkt

Om du har fått hjälp men inte tycker att den fungerade kan du försöka få hjälp någon annanstans. Det kan fungera olika bra att prata med olika personer.²

Behandlingen kan behöva anpassas efter dina behov och önskemål.² Valet av behandling görs tillsammans med dig, och det finns hjälp att få i form av läkemedel, psykoterapi eller en kombination av båda.¹

Vilken behandling kan hjälpa?

Vilken behandling används vid GAD? KBT och läkemedelsbehandling är förstahandsbehandlingar vid GAD.¹ GAD kan också behandlas med en kombination av psykoterapi och läkemedel.²

Hur snabbt fungerar behandlingen? Det tar ofta flera veckor från att du börjar ta läkemedel tills du börjar må bättre.² KBT kan också ta tid innan du märker behandlingens fulla effekt.⁸

Vad kan jag göra själv?

Kan sömn, motion och matvanor påverka ångesten? Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att lindra ångestsymtom.¹ Tillräcklig sömn och regelbundna måltider kan också vara hjälpsamma när du tar hand om kroppen.²

Kan kaffe, alkohol eller droger påverka GAD? Nikotin och koffein kan öka ångesten och göra det svårare att sova bra. Alkohol och andra droger kan förvärra ångesten på längre sikt eller störa sömnen.²