Ångest är en oro som känns i kroppen och uppstår när du upplever ett hot, även om hotet inte behöver vara verkligt. Alla kan få ångest ibland; den kan kännas mycket obehaglig och skrämmande men går över av sig själv.
Ångest är en oro som känns i kroppen. Den kan kännas mycket obehaglig och skrämmande, men är inte farlig. Ångest är det som händer i kroppen när du upplever ett hot. Hotet behöver inte vara verkligt, utan kan handla om något du är rädd för ska hända eller något jobbigt du har varit med om tidigare.1
Ångest är en automatisk reaktion som inte går att styra med vilja. Kroppen reagerar alltså utan att du bestämmer dig för att få ångest. Reaktionen går över, även om det kan vara obehagligt, plågsamt och skrämmande medan den pågår.1
Ångest kan märkas på flera olika sätt i kroppen och upplevelsen kan variera från person till person. Vanliga kroppsliga reaktioner är att:
Ångest märks inte alltid tydligt i kroppen. Du kan också uppleva en känsla av overklighet eller obehag, som att någonting är fel utan att du vet vad det är. Ångesten kan börja svagt och sedan bli starkare och starkare. Ibland kommer den snabbt, utan att du är förberedd.1
Alla kan få ångest ibland. Ångest är kroppens sätt att samla kraft för att klara av en utmaning. Hjärtat slår fortare, du andas snabbare och musklerna spänns. Då får du extra energi för att kunna fly eller försvara dig.1
Den energin behövs om du råkar ut för en verklig fara.2 Om hotet mest finns i tanken kan det däremot vara svårt att förstå varför du mår som du gör, vilket kan göra ångesten skrämmande. En panikattack går oftast över inom några minuter. När ångesten kommer plötsligt kan det kännas som en chock. Under en panikattack kan det kännas som att du ska svimma, tappa kontrollen eller till och med dö. Reaktionen går över av sig själv efter en stund. Det kan vara svårt att förstå varför du mår som du gör om hotet mest finns i tanken.1
En del får mer ångest än andra. Var tionde person har så mycket besvär av ångest att det påverkar livet. Din personlighet, som du föds med, påverkar hur ofta och hur mycket ångest du får.1
Din uppväxt och hur livet är just nu påverkar också ångestbesvär. Känsligheten för ångest kan variera från dag till dag, beroende på situationen och på om du till exempel har ätit eller sovit tillräckligt.1
Ångest uppstår i situationer där du känner dig hotad eller pressad. Det är vanligt att du känner ångest om du befinner dig i kris eller om du upplever att något hotar din trygghet.1
Det kan vara ditt jobb, din bostad eller en nära relation.1 Hotet behöver alltså inte handla om en direkt fara; även en pressad situation eller oro för att förlora något viktigt kan påverka hur du mår.
Krav från omgivningen kan också bidra till ångest när du har svårt att möta dem.1 Det kan till exempel handla om krav på arbetet, i skolan eller i andra delar av vardagen.
Tankar på vad som händer i omvärlden kan väcka ångest. Det kan handla om krig, ekonomisk kris eller klimatförändringar.1 Sådan oro kan finnas även när du själv inte befinner dig i omedelbar fara.
De flesta känner ångest ibland och behöver inte söka vård.1 Om ångesten påverkar din vardag kan du däremot behöva hjälp att må bättre. Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker gäller för dig:
Du behöver inte själv avgöra vilken typ av hjälp som passar bäst. Börja med att beskriva hur ångesten påverkar din vardag, din sömn, din koncentration och det du brukar göra. Det kan göra det lättare att få rätt vägledning.
Ångesten går över av sig själv, även om det är jobbigt medan den varar.1 Det finns några saker du kan prova i stunden:
Ångestreaktionen kan bli kraftigare om du är hungrig, trött eller stressad. Du kan också prova en avslappningsövning, ta ett bad eller en dusch eller göra något annat som får dig att slappna av i kroppen. Fortsätt sedan med det du tänkte göra innan du fick ångest. Om ångesten beror på en konflikt i en relation kan det hjälpa att göra det du kan för att lösa situationen. Det kan ge en känsla av lättnad och kontroll. Du kan till exempel söka stöd eller be om ursäkt om du har sårat någon. Fokusera på det som är viktigast och gör en sak i taget om ångesten känns svår att hantera. Fortsätt också med sådant som brukar ge dig glädje och energi, till exempel att träffa vänner eller ägna dig åt dina intressen.
Stödsamtal kan vara en del av behandlingen vid ångest. Stödsamtal innebär att du träffar en samtalsterapeut vid några tillfällen för att få hjälp med att ta dig igenom en svår livsperiod. Du kan få hjälp att förstå vanliga reaktioner, sätta ord på dina upplevelser och hantera problem.1
Psykologisk behandling innebär att du får lära dig en metod för att hantera dina besvär. Den terapiform som främst rekommenderas vid ångest är kognitiv beteendeterapi, KBT. Om det passar dig kan du få KBT på nätet.1
KBT kan hjälpa dig att arbeta med tankar, känslor och beteenden som hänger samman med ångest. Vid ångest kan behandlingen också innehålla exponering, där du närmar dig det som väcker obehagliga känslor.
Om du har stora ångestbesvär under lång tid kan läkemedel vara en del av behandlingen. Det kan till exempel vara antidepressiva läkemedel av typen SSRI eller SNRI.1
Det kan ta flera veckor innan SSRI- eller SNRI-läkemedel börjar göra att du mår bättre. Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver.1
Det finns flera vägar till stöd om du har ångest. Den som arbetar kan ibland få hjälp hos företagshälsovården. Den som studerar kan kontakta studenthälsan.1
Vilken hjälp du kan få och vart du ska vända dig kan bero på var du bor. I många regioner kan du ta en första kontakt för råd och vägledning om psykisk hälsa. Behövs mer kontakt får du hjälp att komma till rätt mottagning.4
Du kan ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller råd om var du ska söka vård. Du kan också ringa 1177 om du vill fråga om råd för en närstående.1 På 1177.se kan du välja region och läsa mer om hur vården fungerar där du bor. Välj din region på 1177.se för att hitta information om vilka mottagningar och kontaktvägar som finns där du bor.
Barn upp till sex år kan få hjälp genom barnavårdscentralen, BVC. Beroende på barnets ålder kan en ungdomsmottagning vara en möjlig mottagning. Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, är också en möjlig mottagning beroende på barnets ålder.4 Vilken mottagning som passar beror på barnets ålder och på hur vården är organiserad i din region.
Ångest är det som händer i kroppen när du upplever ett hot. Det är en automatisk reaktion som inte går att styra med vilja. Ångest kan kännas mycket obehagligt och skrämmande, men är inte farligt.1
Kontakta en vårdcentral om du har svårt att klara av sådant som du behöver kunna göra i vardagen på grund av ångest.1 Det kan till exempel handla om att ångesten gör det svårt att fungera i sådant du behöver göra hemma, på arbetet eller i skolan.
Kontakta en vårdcentral om du har börjat undvika vissa platser, personer eller situationer för att slippa ångest. Att undvika sådant du behöver göra kan förvärra ångesten över tid.1
Byt miljö och gör något annat ett tag, till exempel ta en promenad.1 Det kan hjälpa i stunden när ångesten känns besvärlig.
Att ta hand om kroppen ökar din motståndskraft mot ångest. Håll dig fysiskt aktiv och rör på dig regelbundet.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 27 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En händelse eller en plats kan väcka ångest även när situationen egentligen är trygg och ofarlig.1 Det kan handla om något som påminner dig om obehagliga saker som du har varit med om tidigare i livet.
Påminnelsen kan finnas i omgivningen, i en situation eller i dina tankar. Det kan därför vara svårt att förstå varför ångesten kommer, särskilt när det inte finns något tydligt hot just då.
En destruktiv miljö kan ge återkommande ångest.1 Det kan till exempel vara om du har det väldigt jobbigt på ditt arbete eller i skolan.
Våld i en nära relation kan också vara en del av en destruktiv miljö som ger återkommande ångest.1 Ångesten kan då hänga samman med att du utsätts för våld i relationen.
Långvarig smärta kan hänga samman med stark ångest.1 Även en allvarlig kroppslig sjukdom kan vara förknippad med stark ångest, men det är inte alltid möjligt att peka ut en enda orsak till besvären.
Olika personer kan reagera olika på liknande situationer. Din personlighet, din uppväxt och hur livet är just nu påverkar ångestbesvär.3 Känsligheten för ångest kan också variera från dag till dag beroende på situationen och på om du till exempel har ätit eller sovit tillräckligt.
Det är oklart varför vissa barn och tonåringar utvecklar ångestsyndrom.4 Det kan finnas flera omständigheter som påverkar, och det går inte alltid att hitta en tydlig förklaring till varför just ett barn får sådana besvär.
En medfödd rädsla för vissa hotfulla saker eller situationer kan spela in hos barn.4 Det betyder inte att alla barn reagerar likadant på samma sak.
Stora förändringar kan utlösa ångestsyndrom hos barn.4 Det kan exempelvis handla om en flytt. Även om förändringen är planerad kan den innebära att barnets vardag, miljö eller trygghet förändras.
Ångest hos barn kan alltså ha samband med medfödd rädsla, stora förändringar eller sådant barnet har varit med om. Ofta finns det inte en enda orsak som förklarar allt.
Oro och rädsla är vanligt hos barn och går ofta över av sig själv.4 Om barnets besvär påverkar vardagen eller om situationen är svår att hantera kan både barnet och du som vuxen behöva hjälp och stöd.
Kontakta vården om ditt barn har sådana besvär av oro och ångest att det påverkar vardagen, och du upplever att situationen är svår att hantera. Detsamma gäller om du är orolig att besvären påverkar barnets utveckling.4
Det kan vara svårt att veta om det handlar om oro som går över eller ångest som barnet kan behöva hjälp med. Berätta därför hur barnet mår och vad du ser i vardagen när du tar kontakt. Om barnets rädsla är så stark att den märks varje dag kan det handla om ångest.4
Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller råd om var du ska söka vård. Detsamma gäller om du vill fråga om råd för en närstående.1
Du som arbetar kan ibland få hjälp hos företagshälsovården. Du som studerar kan kontakta studenthälsan.1
Försök att göra de saker du vill och behöver göra, även om det är svårt eller jobbigt. Att undvika sådant du behöver göra kan förvärra ångesten över tid.1
Ett sätt att minska ångesten är att försöka känna medkänsla med dig själv, på samma sätt som du skulle stötta en vän som går igenom något jobbigt.1 Det kallas att visa självmedkänsla. Du kan prova att säga till dig själv: ”Det är inte konstigt att jag känner så här eftersom …” och räkna upp anledningarna du kommer på. Du kan också fundera över vad du skulle ha sagt till en vän i din situation och skriva ner det.
När du mår dåligt hjälper det ofta att prata med någon. Berätta hur du mår för någon du har förtroende för, till exempel en vän eller släkting. Du kan också kontakta en stödlinje på chatt eller telefon, och du kan vara anonym. Du kan också ta kontakt med Ångestförbundet ÅSS och få stöd, tips och råd av personer som har egen erfarenhet. Att lära dig mer om ångest kan göra det lättare att hantera känslorna. Du kan läsa böcker och artiklar, lyssna på poddar eller ta del av andras erfarenheter genom föreningar och organisationer.1
Att lära sig mer om ångest kan göra att den blir lättare att hantera. Du kan till exempel läsa böcker och artiklar, lyssna på poddar eller ta del av andras erfarenheter genom föreningar och organisationer.
Att ta hand om kroppen ökar din motståndskraft mot ångest. Försök att hålla dig fysiskt aktiv och röra på dig regelbundet. Försök också att få tillräckligt mycket sömn.1 Du kan träna avslappning eller göra andningsövningar om du har svårt att sova.
Ät hälsosamt och regelbundet. En stunds medveten närvaro varje dag kan också ingå i dina vanor.
Nikotin och koffein kan öka ångesten och göra att du får svårare att sova.1 Prova därför att sluta eller minska mängden om du röker, snusar, dricker mycket kaffe eller energidryck.
Försök att inte minska ångesten med alkohol eller andra droger. Det kan kännas som att det hjälper för stunden, men det gör ångesten värre på sikt.1
Behandlingen anpassas efter barnets ålder och mognad. Bedömningen och behandlingen blir oftast bättre om föräldrar eller närstående är delaktiga.
Behandling av barns ångestsyndrom består av kunskap om ångest, kognitiv beteendeterapi, KBT, och läkemedel vid behov. Kunskap om ångest är en del av behandlingen och en förberedelse inför KBT.4
KBT är den behandlingsmetod som rekommenderas vid ångestsyndrom hos barn.4 I terapin får barnet beskriva tankar och känslor som uppstår i situationer med ångest. Tillsammans med behandlaren kan barnet också kartlägga beteenden som används för att undvika sådant som skapar ångest.
Vid KBT kan barnet stegvis närma sig obehagliga känslor genom exponering. Barnet får då stöd att uppmärksamma kroppens signaler på oro och ångest och att närma sig det som känns obehagligt.4 Vid behov kan läkemedelsbehandling läggas till om KBT inte är tillräcklig behandling.
För lite äldre barn kan KBT-behandling på nätet ges genom dator eller mobil samtidigt som barnet har kontakt med en behandlare.4
Alla regioner har kontaktvägar för att få stöd och hjälp. Hur vården fungerar beror på var du bor, så välj region högst upp på sidan för att hitta information om kontaktvägar i din region.4
Du kan alltid ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller råd om var du ska söka vård.4 Om du är förälder eller annan viktig vuxen kan du söka information om ångest hos barn och unga, och du som själv är ung kan läsa mer på UMO.se.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.

Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet. Det kan vara både frivilligt och ofrivilligt, om det känns jobbigt finns det hjälp att få.

Att få vitaminbrist innebär att din kropp inte får i sig tillräckligt av någon av de vitaminer du behöver. Läs mer här.





