Ångest är en automatisk reaktion i kroppen när du upplever ett hot, och den kan kännas mycket obehaglig och skrämmande men är inte farlig. Det finns hjälp att få, bland annat genom stödsamtal, psykologisk behandling eller läkemedelsbehandling.
Ångest är det som händer i kroppen när du upplever ett hot. Det är en automatisk reaktion som inte går att styra med vilja.1 Hotet behöver inte vara verkligt. Det kan handla om något du är rädd för ska hända, eller om att du blir påmind om något jobbigt som du har varit med om tidigare. Då kan kroppen reagera på samma sätt som vid ett verkligt hot.
Ångest är en reaktion som går över. Den kan vara obehaglig, plågsam och skrämmande, men den är inte farlig.1 Alla kan få ångest ibland, och en del får mer ångest än andra. Hur ofta och hur mycket ångest du får kan påverkas av din personlighet, din uppväxt och hur livet är just nu. Känsligheten för ångest kan också variera från dag till dag beroende på situationen och på om du till exempel har ätit eller sovit tillräckligt.
Stress är en reaktion i kroppen som ger dig mer kraft ett tag. När du blir stressad skickar hjärnan signaler till resten av kroppen. Hjärtat börjar slå fortare, du andas snabbare och musklerna spänns. Det kan göra att du blir snabbare eller får extra energi en stund. Stress kan också göra det lättare att fokusera på en uppgift.2
Stress kan alltså hjälpa kroppen att klara en utmaning under en begränsad tid. Det kan vara användbart när du har bråttom eller behöver klara något viktigt. Kroppen och hjärnan behöver samtidigt tid att vila och samla ny kraft. Stress kan bli skadlig om du är i stressande situationer under en längre tid eller om du inte får pauser.
Ångest känns ofta i kroppen. När kroppen förbereder sig för en utmaning slår hjärtat fortare, du andas snabbare och musklerna spänns. Du får extra energi för att kunna fly eller försvara dig. Det kan göra att du upplever tydliga kroppsliga reaktioner även när hotet främst finns i tanken.
Vanliga upplevelser vid ångest är:
Ångest märks inte alltid tydligt i kroppen. Du kan också uppleva den som en känsla av overklighet eller som att någonting är fel utan att du vet vad det är.1 Ibland börjar ångesten svagt och blir sedan starkare och starkare. Ibland kommer den snabbt, utan att du är förberedd.
Stress kan också ge både kroppsliga och psykiska reaktioner. Om stressen pågår länge kan du bli spänd, få ont i kroppen och få svårt att sova. En del får svårt att koncentrera sig och orkar ibland inte göra någonting alls.2 Du kan också få ont i magen eller huvudet, hjärtklappning och svårare att andas ordentligt.
Vid långvarig stress kan det vara svårt att koppla av eller somna. Du kan vakna tidigare än du ska utan att kunna somna om och vara trött på morgonen. Du kan få svårare att koncentrera dig och få dåligt minne. Det är också vanligt att bli lätt irriterad och otålig över småsaker, fastna i negativa tankar eller känna oro och ångest.
Ångest kan uppstå när du känner dig hotad eller pressad. Det är vanligt att känna ångest i en kris eller när något hotar din trygghet, till exempel ditt jobb, din bostad eller en nära relation. Du kan också få ångest i situationer som egentligen är trygga och ofarliga, om de påminner dig om obehagliga saker som du har varit med om tidigare.1
Ångesten kan leda till att du undviker vissa platser eller situationer. Den kan påverka dina relationer med andra människor och på så sätt med tiden hindra dig från att leva livet som du vill.1 Vid paniksyndrom är det vanligt att undvika vissa platser eller situationer av rädsla för panikattacker. Rädslan för panikattacker kan begränsa dig och hindra dig från att leva det liv du vill leva.
En panikattack kommer när ångesten kommer plötsligt och känns i kroppen. Ofta pågår en panikattack under några minuter och går sedan över av sig själv.3 Det kan kännas som att du ska svimma, tappa kontrollen eller till och med dö, även om reaktionen går över av sig själv.1
Stress kan påverka arbete, relationer och vardagliga aktiviteter.4 Du kan tycka att tiden inte räcker till och därför välja bort vila eller sådant du mår bra av. Du kan också känna dig nedstämd och trött, undvika kontakt med vänner och tappa lusten för sex. När stressen blir långvarig kan det bli svårare att minnas och koncentrera sig.2
Det är vanligt att kroppen reagerar med stress under några minuter eller timmar. Därefter är det viktigt att du får vila eller göra något avkopplande eller något som du tycker är roligt. Så länge du får tid för återhämtning och sömn kan kroppen klara av stressiga perioder utan att ta skada.
Vid generaliserat ångestsyndrom, GAD, ska du söka vård på en psykiatrisk akutmottagning om du har planer på att ta ditt liv eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.5
Det kan vara svårt att själv avgöra hur allvarligt läget är när ångesten är stark. Du som är närstående ska försöka hjälpa den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården.
Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
Genom 112 kan du få kontakt med exempelvis ambulans, polis, räddningstjänst, giftinformationscentral eller jourhavande präst. Du som inte pratar svenska kan få hjälp med tolkning på ditt språk.6
Vid paniksyndrom ska du söka vård på en psykiatrisk akutmottagning om du har planer på att ta ditt liv eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.3
Om du är närstående till någon med paniksyndrom och personen har tankar eller planer på att ta sitt liv, hjälp personen att få kontakt med vården. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
Ångest och stress kan handla både om tillfälliga reaktioner och om besvär som återkommer eller påverkar vardagen. Det finns flera olika ångestsyndrom, och besvären kan se olika ut för olika personer.1
Vanliga ångestsyndrom är generaliserat ångestsyndrom, social ångest och hälsoångest.1 Vid generaliserat ångestsyndrom har du stark oro och ångest för att något hemskt ska hända dig eller dina närstående.5 Social ångest innebär rädsla och oro i sociala situationer, till exempel för att bli förödmjukad, generad eller avvisad.7
De flesta känner ångest ibland och behöver inte söka vård.1 Om ångesten däremot påverkar din vardag eller gör att du förändrar hur du lever, kan det vara viktigt att kontakta en vårdcentral. Där kan du få hjälp att bedöma besvären och få stöd vidare.
Kontakta en vårdcentral om en eller fler av följande saker gäller för dig:
Ångest går över av sig själv, även om det är jobbigt medan den varar.1 Det finns flera saker du kan prova för att hantera ångesten när den kommer. Välj det som känns möjligt just då och pröva gärna samma råd flera gånger, eftersom olika sätt kan fungera olika bra för olika personer.
Du kan också prova att säga till dig själv: ”Det är inte konstigt att jag känner så här eftersom …” och sedan räkna upp anledningar som du kommer på. Att fundera på vad du skulle ha sagt till en vän i samma situation kan hjälpa dig att hitta stödjande ord till dig själv. Du kan skriva ner orden och läsa dem när ångesten känns svår.
På vårdcentralen kan du träffa läkare och få prata med en kurator eller psykolog vid stressbesvär. Du kan också få hjälp av en fysioterapeut på vårdcentralen.2 Där kan du få vägledning till vidare hjälp om det behövs.
Vilken hjälp du behöver beror på vad som gör att du känner dig stressad. Du kan få stöd och hjälp av olika yrkesgrupper inom vården.
Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller råd om var du ska söka vård.1
Ångest kan kännas mycket obehagligt och skrämmande, men är inte farligt. Ångest är en automatisk reaktion som inte går att styra med vilja. Den kan komma även när hotet mest finns i tanken, vilket kan göra det svårt att förstå varför du mår som du gör. Ångest är en reaktion som går över, även om den kan vara obehaglig, plågsam och skrämmande medan den pågår.1
Det är vanligt att vilja förstå vad som händer i kroppen när ångesten kommer. Du kan då påminna dig om att reaktionen går över av sig själv efter en stund.1 Det finns stöd och hjälp att få.
Ofta pågår en panikattack under några minuter och går sedan över av sig själv. En panikattack kan komma när du känner dig stressad eller har ångest. Den kan också komma när du inte alls är beredd, till exempel när du slappnar av eller håller på att somna.3
När en panikattack kommer plötsligt kan det kännas som en chock. Det är vanligt att bli rädd när du inte vet vad som händer, och rädslan kan förstärka kroppens reaktion. Även om upplevelsen kan vara stark brukar själva attacken alltså gå över av sig själv.
Det finns mycket du kan göra för att minska din stress.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 21 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Självmordstankar ska alltid tas på allvar, oavsett vad som orsakar dem. Det går inte alltid att förklara varför man får självmordstankar, men de är oftast en konsekvens av att man mår psykiskt dåligt på ett sätt som gör att förmågan att hitta lösningar på problem blir tillfälligt nedsatt. Du behöver aldrig skämmas över att hamna i en sådan situation, det kan hända vem som helst och det finns hjälp att få. Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp.6 Prata med någon du har förtroende för, kontakta en stödlinje eller sök hjälp i vården.
Du kan vara anonym om du vill när du kontaktar en stödlinje. Du kan också prata med en person som jobbar inom vården eller med någon du känner.
Stress kan vara kortvarig och ge extra energi. När stressen pågår för länge eller kommer för ofta kan du må dåligt, särskilt om du inte får pauser från stressen.2
Hur ofta och hur mycket ångest du får påverkas av din personlighet, din uppväxt och hur livet är just nu. Känsligheten för ångest kan också variera från dag till dag beroende på situationen och på om du till exempel har ätit eller sovit tillräckligt.1
Stress kan bero på olika saker. Det kan handla om höga krav på dig själv eller från andra, tidsbrist och att du har för mycket att göra på arbetet, i skolan eller hemma. Problem i nära relationer, oro för sådant du inte kan kontrollera och svåra livshändelser som sorg, kris eller sjukdom kan också bidra till stress.2
Stress som pågår under många år kan bidra till utmattningssyndrom.2 Stressjukdomar kan ta lång tid att läka, vilket gör att det är viktigt att få hjälp om du mår dåligt av stress.
Vilken hjälp som passar beror på vad som gör att du känner dig stressad och vilka besvär du har. Vid ångest kan stödsamtal, psykologisk behandling och läkemedelsbehandling ingå.1
Stödsamtal innebär att du träffar en samtalsterapeut vid några tillfällen för att få hjälp genom en svår livsperiod.1 Du kan få stöd att sätta ord på dina upplevelser, förstå vanliga reaktioner och hantera problem.
Psykoterapi och annan psykologisk behandling innebär att du får lära dig en metod för att hantera dina besvär. KBT, kognitiv beteendeterapi, är den terapiform som främst rekommenderas vid ångest. KBT kan ibland ges på nätet.1
Läkemedelsbehandling kan hjälpa om du har stora besvär av ångest under lång tid. Det kan till exempel vara antidepressiva läkemedel av typen SSRI eller SNRI.
Stress kan behandlas med olika former av psykoterapi, bland annat KBT på nätet.2 Stöd och behandling kan också handla om att du får hjälp att minska sådant som stressar dig eller att ändra arbetsuppgifter under en viss tid eller helt och hållet.
Det kan vara hjälpsamt att beskriva vad ångesten hindrar dig från att göra, hur den påverkar sömnen och koncentrationen samt om du har börjat undvika något. Sådan information kan göra det lättare att bedöma vilket stöd du behöver.
GAD betyder generaliserat ångestsyndrom. Vid GAD kan oron och ångesten vara så stark att den hindrar dig i vardagen. Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du har så mycket ångest att det hindrar dig i vardagen.5
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Det gäller också om du är osäker på vart du ska vända dig.
Paniksyndrom innebär att du har haft flera panikattacker och är rädd för att det ska hända igen. Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
Rädsla för nya panikattacker kan göra att du undviker platser eller situationer som tidigare varit en del av ditt liv. Berätta därför gärna vilka situationer du undviker och hur det påverkar din vardag när du kontaktar vården.
Du kan kontakta en vårdcentral eller företagshälsovården om du har hög stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Stress kan visa sig på olika sätt för olika personer, och besvär med sömn, ångest eller hjärtklappning kan vara skäl att söka stöd.
Det är viktigt att du söker hjälp så snart som möjligt om du mår dåligt av stress. Stressjukdomar kan ta lång tid att läka. Om du är anställd kan företagshälsovården vara en väg till stöd, och om du inte vet vilken vård som passar kan du få hjälp att hitta rätt väg.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.2
Försök att fokusera på det som är viktigast och göra en sak i taget om ångesten känns svår att hantera.1 Fortsätt också med sådant som brukar ge dig glädje och energi, till exempel att träffa vänner eller ägna dig åt dina intressen.
Det är viktigt att få pauser från stress. Hjärnan och kroppen behöver tid att vila och samla ny kraft. Återhämtning kan till exempel vara att vila, göra något roligt, vara i naturen, ta en promenad eller umgås med personer som du mår bra av.8
Du kan skriva en lista över situationer på arbetet, fritiden eller nätet som gör dig stressad. Skriv sedan en lista över saker du tycker om, platser där du trivs och personer som får dig att må bra. Listorna kan hjälpa dig att se vad du behöver göra mindre av och vad du vill göra mer av.8
Om du brukar säga ja till nya arbetsuppgifter eller ofta ställer upp för andra kan du behöva öva på att säga nej.8 Du kan också be att få vänta och tänka innan du svarar. Då får du tid att känna efter om du vill och hinner göra det som föreslås.
Att alltid vara nåbar och uppkopplad på sociala medier kan vara stressande.8 Tillåt dig att lägga undan mobilen och göra något annat som får dig att må bra. Du kan också stänga av mobilen på kvällen och i stället lyssna på musik eller läsa en bok.
Fysisk aktivitet hjälper mot stress och kan göra att du blir starkare och orkar mer.8 Du kan minska stillasittandet genom att ta en rörelsepaus varje halvtimme. En promenad eller annan rörelse kan också göra att du sover bättre.
Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila och återhämta sig. Hjärnan och kroppen behöver sova och äta på ungefär samma tider varje dag för att fungera bra och kunna hantera stress.8 Försök därför att äta varierat och hälsosamt och att hålla regelbundna tider för måltider och sömn.
Alkohol kan kännas lugnande och avslappnande i stunden, men kan göra dig mer känslig för stress. Alkohol eller andra droger kan också göra ångesten värre på sikt.1 Nikotin och koffein kan öka ångesten och göra att du får svårare att sova bra.5 Det kan därför vara bra att prova att minska mängden om du röker, snusar, dricker mycket kaffe eller dricker energidryck.
När du mår dåligt kan det ofta hjälpa att prata med någon.1 Berätta för en vän, släkting eller annan person som du har förtroende för hur du mår. Du kan också kontakta en stödlinje på chatt eller telefon och vara anonym.
Försök att göra saker du vill och behöver göra även om de väcker ångest eller obehagliga känslor. Att undvika sådant du behöver göra kan förvärra ångesten över tid.1 Vid paniksyndrom kan du börja träna i enklare situationer och höja svårigheten efterhand.3
Stanna kvar i situationen och försök att bete dig som vanligt när du håller på att få en panikattack.3 Försök att fokusera på det som händer runt omkring dig. Det kan kännas lättare i stunden att använda olika knep för att känna sig tryggare, men sådana knep kan göra det svårare på längre sikt eftersom du inte får träna på att hantera ångesten.
Att röra på sig, få tillräckligt med sömn och äta regelbundet kan öka din motståndskraft mot ångest. Medveten närvaro, avslappning och andningsövningar är andra sätt att träna på att lugna kroppen och minska oro.
Om egenvården inte räcker eller om ångesten begränsar din vardag kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.2
När du väljer mottagning kan det vara bra att utgå från vilken hjälp du behöver och vad som passar dig. Du kan också be om vägledning om du inte vet vilken mottagning du ska kontakta.
Företagshälsovården kan vara ett alternativ om stressen hänger ihop med arbetet. Personalen där kan bidra till att arbetsplatsen arbetar med en god arbetsmiljö om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovården.2
Studenthälsan är en möjlighet för dig som studerar och behöver hjälp med ångest.
Fysisk aktivitet hjälper mot stress.8 Att röra på dig gör också att du blir starkare och orkar mer. Det är viktigt att du får pauser från stressen, så att du kan vila och få ny energi.
Återhämtning kan till exempel vara att:8
Det kan vara olika för olika personer vad som fungerar bäst. Du kan också skriva en lista på vad som gör dig stressad och en lista med saker som får dig att må bra. Listorna kan hjälpa dig att se vad du ska göra mindre av och vad du ska göra mer av för att må bra.
Behandling som kan hjälpa dig som har ångest kan vara stödsamtal, psykologisk behandling eller läkemedelsbehandling.1 Stödsamtal kan ge dig hjälp att ta dig igenom en svår livsperiod och stöd i att hantera problem.
Den terapiform som främst rekommenderas vid ångest är kognitiv beteendeterapi, KBT. Om det passar dig kan du få KBT på nätet.1 Det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan, så hjälpen behöver passa dina behov.