Fobi – symtom, orsaker och behandling

Om fobi

Vad är fobi?

Fobi innebär en stark rädsla för något särskilt, till exempel ett objekt, en plats eller en situation. Rädslan kan bli så stark att du gör allt för att undvika det du är rädd för.¹ Fobier kallas också specifika fobier när rädslan gäller en viss sak, plats eller företeelse.

Fobi räknas som en typ av ångestsyndrom.² Vid fobi är rädslan ofta oproportionerlig, vilket betyder att den är mycket starkare än den verkliga faran.¹ Det som utlöser rädslan kan vara något som i sig innebär liten eller ingen faktisk fara.

Fobi skiljer sig från vanligt obehag eller vanlig rädsla. Att känna obehag inför något är inte samma sak som att ha en fobi.¹ Många kan känna stark rädsla inför något utan att det är en fobi.

Vanliga former och hur vanligt det är

Specifika fobier kan gälla olika typer av objekt, platser och situationer.¹ Vanliga exempel är rädsla för:

• djur, till exempel hundar, ormar eller spindlar¹
• höjder, vatten eller åska¹
• hissar, flygplan eller andra platser och situationer¹
• blod, injektioner och skador

Specifik fobi är det vanligaste ångestsyndromet i den generella populationen. Livstidsprevalensen för specifik fobi uppskattas globalt till cirka 7–12 procent.² Det betyder att uppskattningen gäller hur många som får specifik fobi någon gång under livet.

Specifik fobi debuterar ofta tidigt i livet.² Rädsla för djur och naturfenomen hör särskilt ofta till sådant som börjar tidigt, medan flygrädsla och höjdrädsla kan börja senare. Fobier kan därför se olika ut beroende på vad rädslan gäller och när den börjar.

Det finns många olika fobier, men de kan samlas i grupper utifrån det som väcker rädslan. Djur, naturlig miljö, blod, injektioner och skador samt situationsbundna fobier är exempel på sådana grupper. Även rädsla för att kräkas eller sätta i halsen kan vara en specifik fobi.

Orsaker till fobi

Varför fobi kan utvecklas

Det finns inte alltid en enda förklaring till varför en fobi uppstår. Fobier anses kunna utvecklas genom ett samspel mellan genetisk sårbarhet, viss ärftlighet och miljöfaktorer. Det betyder att flera olika vägar kan leda till en fobi, och att samma typ av fobi inte behöver ha samma bakgrund hos alla.² En fobi kan också börja efter en påfrestande situation, även om det inte alltid går att hitta en tydlig utlösande händelse.³ När fobin börjar tidigt i livet är den ofta kopplad till djur eller naturfenomen, medan rädsla för att flyga eller höjder ofta börjar senare.² Fobier som gäller djur, blod eller skador och vissa situationer förekommer oftare bland familjemedlemmar.⁴

En skrämmande eller smärtsam händelse kan göra att rädslan kopplas till ett särskilt föremål eller en viss situation.² Det kallas direkt inlärning, och ett exempel är att en skrämmande händelse i samband med något kan leda till en fobi för just det.

Rädsla kan också läras in genom att du ser hur någon annan reagerar.

Symtom vid fobi

Vanliga kroppsliga och psykiska symtom

Enbart tanken på det du är rädd för kan sätta igång symtom.¹ Besvären kan komma när du tänker på det som skrämmer dig eller när du kommer i kontakt med det.

Du kan få ett eller flera av följande symtom:

• Panikångest, alltså stark ångest som kommer plötsligt.¹
• Hjärtklappning eller ett tryck över bröstet.¹
• Svårt att andas.¹
• Muntorrhet, illamående eller yrsel.¹
• Svettningar, darrningar eller svaghet i musklerna.¹

Ångesten kan snabbt öka när du utsätts för det du är rädd för. Ibland kan exponeringen utlösa en panikattack.

Diagnos vid fobi

Samtalet och kartläggningen

En utredning av fobi bygger huvudsakligen på en anamnes, alltså en genomgång av hur rädslan visar sig och påverkar dig. Samtalet fokuserar på det som utlöser rädslan, när besvären började, hur länge de har funnits och hur mycket du undviker det du är rädd för.²

En psykolog eller psykiater kan ställa diagnosen genom att prata med dig och ställa frågor. Frågorna kan handla om vilka besvär du får och hur starka de är. Det kan också ingå frågor om din nuvarande vardag och om fobin påverkar den. Frågorna kan följa särskilda frågeformulär som är utformade för att hjälpa till att ställa diagnosen.⁴ Frågorna kan också handla om vilka situationer som utlöser fobin, vilka besvär du får och hur besvären påverkar din vardag. Ibland frågar psykologen eller psykiatern även om en tidigare skrämmande händelse eller andra faktorer som kan ha bidragit till fobin.

Kriterier och kompletterande bedömning

Vid specifik fobi bedöms bland annat om rädslan eller ångesten har funnits i minst sex månader. Det bedöms också om rädslan, ångesten eller undvikandet stör någon del av livet, till exempel arbete eller sociala relationer. Bedömningen tar också hänsyn till om besvären förklaras bättre av ett annat tillstånd. Därför kan psykologen eller psykiatern fråga om andra möjliga orsaker till besvären.⁴

För att ställa diagnosen bedöms även om:

• du känner stark rädsla eller ångest inför ett särskilt objekt eller en särskild situation

Behandling vid fobi

Exponering och KBT

Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en vanlig behandling vid fobi.¹ I KBT får du närma dig det du är rädd för och träna på att hantera fobin. Exponering är en viktig del i behandlingen av ångest och innebär att du stegvis möter det som väcker rädsla. Kognitiva inslag kan komplettera exponeringen, men exponeringen i sig är den centrala verksamma komponenten. Specifik fobi går vanligtvis att behandla på några enstaka besök hos psykolog.²

Exponeringsterapi är förstahandsval vid specifik fobi och har mycket starkt vetenskapligt stöd. Undvikandebeteendet är det som främst behandlas, eftersom undvikandet kan hålla rädslan kvar.² Behandlingen riktas därför mot att du ska kunna möta det fruktade i stället för att fortsätta undvika det.

Exponeringen planeras gradvis och upprepas.² Du får på så sätt nya erfarenheter av situationen och kan lära dig att hantera rädslan. Exponeringen genomförs med stöd av en behandlare och innebär att du övar på att stanna kvar i situationen.

Exponering kan genomföras i verkligheten eller med hjälp av virtuell verklighet.²

Egenvård vid fobi

Att närma sig det som väcker rädsla

Att undvika det du är rädd för kan göra att rädslan stannar kvar.¹ Försök därför i stället att närma dig det gradvis. Det kan vara ett sätt att öva på att möta det som väcker obehag utan att helt välja bort det.

• Undvik inte det som du är rädd för, utan försök i stället att närma dig det gradvis.¹

Det kan vara hjälpsamt att berätta för någon du känner förtroende för hur rädslan påverkar dig. Du behöver inte bära upplevelsen ensam, och ett samtal kan göra det lättare att sätta ord på det som händer.

• Att prata med någon du har förtroende för kan hjälpa.¹

Du kan också lära dig mer om ångest och fobier. Böcker, artiklar och poddar kan ge mer information, och kunskapen kan vara en förberedelse inför att söka hjälp.

• Att lära sig mer om ångest och fobier kan också vara en förberedelse inför att söka hjälp.¹

Om information på nätet innehåller bilder som väcker rädsla kan det vara bra att vara försiktig med vad du söker efter och när du tar del av det. Du kanske inte är redo att se sådana bilder.

Vem kan hjälpa dig vid fobi?

Vilken vård kan hjälpa?

De flesta patienter med specifik fobi kan behandlas inom primärvården.⁶ Specifik fobi går vanligtvis att behandla på några enstaka besök hos psykolog.² Behandlingen kan bestå av psykologisk behandling, där exponering är en viktig del.¹

En psykolog kan ge exponeringsbaserad psykologisk behandling.² Vid behandlingen får du närma dig det du är rädd för och öva på att hantera fobin. Exponeringen planeras tillsammans med behandlaren och kan ingå i KBT, kognitiv beteendeterapi.¹

Specialistvård kan övervägas i vissa situationer. Det gäller vid uttalad funktionsnedsättning, otillräcklig behandlingseffekt eller när fobin försvårar nödvändig medicinsk vård, till exempel vid svår sprutfobi. En remiss till specialistvård kan då bli aktuell.²

Vanliga frågor om fobi

Vanliga frågor

Är all stark rädsla en fobi?

Nej, att känna obehag inför något är inte samma sak som att ha en fobi.¹ Vid specifik fobi är rädslan oproportionerlig i förhållande till den faktiska faran.² Rädslan kan också leda till att du undviker det du är rädd för.

Kan en fobi gå över av sig själv?

Fobier som finns kvar i vuxen ålder läker sällan ut spontant utan riktad behandling.² Det betyder inte att besvären inte går att påverka. Exponeringsbehandling kan hjälpa vid specifik fobi.

Går fobi att behandla?

Ja, prognosen är mycket god vid genomförd exponeringsbehandling. Exponeringsterapi har mycket starkt vetenskapligt stöd och är förstahandsval vid specifik fobi. Behandlingen riktas framför allt mot undvikandet av det du är rädd för. Specifik fobi går vanligtvis att behandla på några enstaka besök hos psykolog.²

Kan fobi påverka vardagen?

Ja, undvikande kan leda till betydande inskränkningar i vardagslivet.