Panikångest

En panikattack, eller panikångest, är ett tillstånd som karaktäriseras av starka negativa känslor som har att göra med oro, ångest eller rädsla. Du kan även få kraftiga fysiska symptom. Om du lider av panikångest får du panikattacker ofta. Du kan också få panikångest vid ett enskilt tillfälle, utan att ha någon diagnos. Ungefär var tredje person har någon gång varit med om en panikattack.

En panikattack kan ge olika symtom beroende på hur stark den är. Olika personer kan också uppvisa olika symtom. Symtom för en panikattack kan handla om att du

• får snabbare hjärtslag

• upplever att du har svårt att andas

• börjar svettas

• upplever ett tryck över bröstet

• känner dig stressad och rädd utan uppenbar anledning

• vaknar på natten och känner oro

• skakar som om du hade frossa

• känner att du håller på att svimma

• har overklighetskänslor.

Skillnaden mellan vanlig ångest och en panik- eller ångestattack kan vara svår att dra. Men man kan säga att det är en attack när du får svårt att kontrollera dina obehagskänslor.

En panikattack kan orsakas av många faktorer, men det handlar ofta om att du blir rädd och stressad. Kroppen och psyket försätts i samma beredskapsläge som om något farligt eller otäckt är på väg att hända, även om allt är precis som vanligt. Panikångest kan också bero på att du konfronteras med något som du har en fobi för. En panikattack kan vara en följd av en krissituation som verkligen är farlig. Men du kan också vakna av panikångest på natten.

Om du lider av generell ångest eller depression ökar risken för att drabbas av panikångest. Droger kan utlösa panikattacker. Det gäller även stora doser av koffein, om du är känslig för det.

Panikångest kan alltså ha olika orsaker och är ibland kopplade till något bakomliggande. I de fallen är panikattacken ett symtom på något annat. Det verkar finnas en genetisk faktor som innebär att det är större risk att drabbas om du har en närstående släkting med panikångest. Det kan också handla om ett reaktionsmönster som förstärks av alla tidigare gånger du fått en panikattack inför något som liknar det du är med om. Vissa kan få panik av att uppleva någon av de fysiska förnimmelser som de förknippar med en panikattack. Om du fått hög puls vid en panikattack kan det leda till att du senare får panikångest när pulsen höjs.

Så påverkas livet av ångest och panik

Om du ofta drabbas av panikångestattacker så är det något som kan påverka din vardag i hög grad. Många anpassar sitt sätt att leva för att risken att trigga en panikattack ska vara så liten som möjligt. Det kan handla om att undvika folksamlingar, ensamhet eller vad det nu är som innebär en förhöjd risk för en ångestattack för just dig. Men i längden är det bättre att söka hjälp så att du kan bli fri från det.

Vad gör jag om jag får en panikattack när jag kör bil?

Panikångest kan komma plötsligt men ofta kan du ana att en panikattack är på väg, om du har varit med om det förut. Om du framför ett fordon när det händer är det viktigt att stanna på ett säkert ställe och att du gör vad som krävs för att du ska kunna köra utan att det innebär en risk för dig eller dina medtrafikanter. Vissa kan också hantera en panikattack genom att köra lugnt och koncentrerat, så länge det inte handlar om en lång sträcka och/eller en allvarlig panikångestattack.

Ofta kan du på egen hand förhindra att du får en panikattack eller hantera den så att det går över. Vilka metoder och strategier som fungerar är väldigt individuellt men för de flesta är det en bra början att skaffa sig kunskap om panikångest. Att lära sig känna igen tidiga symtom i kroppen innebär att du kan agera innan panikattacken har fått grepp om dig.

Om du dessutom vet att panikångest egentligen inte är farligt slipper du kanske att uppleva den lika starkt. Du kan också söka stöd från personer i din närhet som du har förtroende för eller ta kontakt med en stödlinje.

Att ta kontroll över sin andning och försöka andas lugnt kan ha stor effekt vid en panikattack. I övrigt gäller det att försöka ha hälsosamma vanor och ta hand om kroppen. Precis som det stärker ditt försvar mot sjukdomar minskar det risken för att din panikångest ska bli riktigt allvarlig.

Det finns medicin som hjälper mot flera av de symtom som är vanliga vid panikångest. Lider du av kraftiga panikattacker kan du till exempel få recept på lugnande och ångestdämpande läkemedel. En psykolog kan också ge behandling med samtalsterapi och andra psykologiska metoder. Exakt vad för behandling som bli aktuell beror mycket på vad som är den bakomliggande orsaken till din panikångest.

Här på Vården.se kan du läsa mer om samtalsterapi.

Om du har en så allvarlig panikattack att det känns outhärdligt ska du söka vård akut. Om du har återkommande panikångest ska du också söka vård, så att en utredning kan påbörjas.

• Psykiatrisk akutmottagning

• Vårdcentral

• Psykolog

• Psykoterapeut

• Ungdomsmottagning

Kan panikångest behandlas av nätläkare?

En nätläkare eller nätpsykolog kan ge råd online om du är på väg att få eller har en panikattack. Är läget allvarligt så är det bättre att söka vård på en mottagning.