Panikångest – symtom, orsaker och behandling

Vad är panikångest?

Panikångest är en plötslig ångestreaktion

Panikångest kan beskriva ångest som kommer plötsligt, ökar snabbt och känns tydligt i kroppen.¹ Det kan göra att du snabbt blir rädd och upplever starka kroppsliga reaktioner. En panikattack innebär att ångest kommer plötsligt och känns i kroppen.² En panikattack kan kännas olika för olika personer och kan också skilja sig åt från gång till gång.

Panikångest och panikattacker kan beskrivas som en form av episodisk intensiv ångest. En panikattack börjar alltså plötsligt och är en tydlig, avgränsad händelse. Paniksyndrom innebär att du har haft flera panikattacker och är rädd för att det ska hända igen.² Det är rädslan för en ny attack som skiljer paniksyndrom från enstaka panikattacker i beskrivningen av tillståndet.

Så kan en panikattack kännas

En panikattack kan märkas på flera sätt i kroppen. Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

• Ditt hjärta slår snabbt och hårt.²
• Det kan kännas svårt att andas, som ett tryck över bröstet.²
• Du kan bli yr, må illa och känna det som att du ska svimma.²
• Det kan kännas som att du blir varm eller kall inuti, och börja svettas.²
• Du kan få stickningar eller domningar i händerna eller fötterna.
• Du kan börja darra och känna dig svag i musklerna.
• Du kan få plötslig svindel, tunnelseende eller overklighetskänslor.²

Besvären kan komma snabbt och kännas mycket tydligt. En del upplever framför allt hjärtklappning eller andningsbesvär, medan andra märker mer av yrsel, illamående eller förändringar i synen. Känslan kan därför variera både mellan olika personer och mellan olika panikattacker hos samma person.

Det kan också kännas som att du tappar kontrollen eller blir tokig. En panikattack kan ge en känsla av att något är fel i kroppen, eftersom reaktionen märks i hjärtat, andningen och andra delar av kroppen. Overklighetskänslor kan göra att omgivningen känns förändrad eller avlägsen.

Hur länge och hur vanligt är det?

Ofta pågår en panikattack under några minuter och går sedan över av sig själv. Under attacken kan ångesten först bli starkare och sedan minska. En panikattack kan komma när du känner dig stressad eller har ångest. Den kan också komma när du inte alls är beredd, till exempel när du slappnar av eller håller på att somna.²

Att vara med om en panikattack är inte ovanligt. Ungefär var tredje person har någon gång fått en panikattack. De flesta som får en panikattack utvecklar inte paniksyndrom.²

Fullt utvecklat paniksyndrom ses hos 1 procent av män och 2 procent av kvinnor.³ Det betyder att panikattacker är betydligt vanligare än paniksyndrom. En panikattack i sig betyder därför inte att du har paniksyndrom. Paniksyndrom innebär flera panikattacker tillsammans med rädsla för att få en ny attack.

Vad kan panikångest bero på?

Vanliga och ofarliga sammanhang

Panikångest kan bero på flera olika saker. En panikattack kan komma i samband med stress eller ångest, men den kan också komma när du inte är beredd på det.

• Stress eller ångest kan komma före en panikattack.¹
• En panikattack kan komma när du slappnar av efter att ha haft det jobbigt eller stressigt en tid.¹
• Att ha ätit eller sovit dåligt en tid kan bidra till panikångest.¹
• En panikattack kan komma utan att du vet varför.¹
• Rädslan för en ny panikattack kan i sig utlösa en ny attack.¹

En panikattack behöver alltså inte ha en tydlig orsak som du kan upptäcka. För vissa kommer den efter en period som varit påfrestande, medan andra märker att den kommer när kroppen börjar varva ner. Rädslan för att få en ny attack kan också bli en del av det som sätter igång en attack.

När ska du söka vård för panikångest?

Kontakta en vårdcentral

Kontakta en vårdcentral om en eller fler av följande saker gäller för dig:

• Du har haft flera panikattacker under minst en månad.²
• Du undviker vissa ställen eller situationer av rädsla för panikattacker, vilket begränsar och påverkar ditt liv negativt.²
• Du lindrar din ångest med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv.²

Det finns behandling för paniksyndrom. Återkommande panikattacker kan påverka din vardag och göra att du börjar undvika platser eller situationer där du är rädd för att få en ny attack.² Om du har panikattacker och är osäker på vad symtomen beror på kan vården hjälpa till att bedöma om det finns någon annan kroppslig orsak.⁴ Hjärtinfarkt och kärlkramp kan ge symtom som behöver skiljas från panikångest. Överproduktion av sköldkörtelhormon kan ge symtom som liknar panikångest. Rubbningar i hjärtrytmen kan likna symtombilden vid en panikattack.

Vad kan du göra själv vid panikångest?

När panikattacken kommer

När du känner att en panikattack är på väg kan du börja med att andas så lugnt du kan och prova en andningsövning.² Det kan vara svårt att göra när ångesten är stark, men försök att rikta uppmärksamheten mot andningen i stället för mot rädslan.

Påminn dig själv om att det inte är något fel på dig. Det du upplever är en naturlig reaktion på att något är svårt eller jobbigt. Symtomen är obehagliga, men panikångest är inte farligt och går över av sig själv.²

Försök att stanna kvar i situationen om det är möjligt och bete dig som vanligt. Rikta uppmärksamheten mot det som händer runtomkring, till exempel ljud, människor eller sådant du ser.² På så sätt kan fokus flyttas från hur det känns i kroppen till omgivningen.

På längre sikt

Du kan lära dig känna igen hur ångest känns i kroppen.² När du vet vad som händer kan du bli mindre rädd när symtomen kommer.

Försök att göra de saker du vill och behöver göra även om du får ångest.²

Utredning och behandling vid panikångest

Vid den första bedömningen

Vid den första panikattacken bör en noggrann, men inte överdriven, kroppslig undersökning göras.³ Det är ett sätt att bedöma om det finns tecken på någon annan kroppslig förklaring till besvären.

Ett normalt resultat vid undersökningen och ett normalt EKG kan bidra till att bryta mönstret där kroppens signaler feltolkas. Utredningen behöver samtidigt vara rimlig, eftersom undersökningar som tar mycket resurser kan ge liten eller ingen nytta.³

Utredningen kan omfatta rutinblodprover. Sådana prover kan bland annat mäta blodvärde och elektrolyter.³

Det är viktigt att utesluta överproduktion av sköldkörtelhormon. Det görs med prov för fritt T4, T3 och TSH. Ibland kan en endokrinologisk utredning bli aktuell, till exempel om vården misstänker feokromocytom. Vid sådan misstanke ingår i regel attacker med högt blodtryck och blodvallningar i sjukdomsbilden.³

Psykologisk behandling

Kognitiv terapi genomförs vanligtvis med relativt täta sessioner, ofta en gång i veckan under en period. Efter behandlingen kan så kallade underhållssessioner ibland vara gynnsamma för att motverka återfall.

Vem kan hjälpa dig vid panikångest?

Vårdcentral och primärvård

Vårdcentralen kan vara en viktig kontakt när panikattacker eller undvikande påverkar ditt liv. Där kan du få hjälp att bedöma besvären och komma vidare till rätt behandling. Medicinsk uppföljning sker i regel inom primärvården.³

Vårdcentralen kan också hjälpa till att bedöma om symtomen kan bero på något annat än panikångest. Det kan till exempel behövas en kroppslig undersökning eller andra delar av en utredning.

Läs mer om vårdcentraler och hitta en mottagning via webbplatsens vårdgivarlänkar.

Psykologisk och psykiatrisk hjälp

Paniksyndrom behandlas i första hand med kognitiv beteendeterapi, som kallas KBT. KBT är en form av psykologisk behandling. Du kan få behandling med KBT själv eller i grupp. Ibland kan du även få behandling med KBT via nätet.²

Paniksyndrom kan också behandlas med läkemedel.² Psykiatrisk vård kan vara aktuell för behandling med KBT och läkemedel vid paniksyndrom. Vilken hjälp som passar beror på din situation och bedöms av vården.

På varden.se kan du använda länkarna till vårdgivare för att hitta information om mottagningar och boka kontakt där det erbjuds.

Vanliga frågor om panikångest

Är panikångest farligt?

Det kan vara obehagligt och skrämmande att få en panikattack, men känslorna är inte farliga och ångesten går över av sig själv, även om det inte känns så.¹ En panikattack kan kännas mycket tydligt i kroppen, vilket kan göra dig rädd för att något är fel. Panikångest är inte farligt och går över av sig själv.²

Hur länge håller en panikattack på?

En panikattack brukar oftast gå över inom tio minuter. Först kan det kännas som att ångesten blir starkare och starkare när du får en panikattack.¹ Efter en stund minskar ångesten och går över, även om det kan kännas som att det håller på mycket längre än vad det gör.

Kommer jag att få en panikattack igen?

Många får panikångest bara någon eller några gånger i livet. Att du har fått panikångest en gång betyder inte att det kommer att hända igen. Rädslan för att få en panikattack igen kan ibland bli så stor att den påverkar dig och gör att du börjar undvika sådant som du tror kan ge dig ångest.¹

Vad är skillnaden mellan panikångest och paniksyndrom?