Du får veta att vården gjort en lex Maria-anmälan – vad betyder det?

Här får du en överblick över vad regeln säger, vem den gäller, vilken information och delaktighet du kan förvänta dig och vilka frågor som behöver hanteras genom andra vägar. Du kan alltså förstå vad anmälan innebär för dig utan att blanda ihop vårdens ansvar med dina egna möjligheter att klaga eller söka ersättning.

Vad säger regeln i vardagliga ord?

Vårdgivaren ska då utreda vad som hände, vilka faktorer som påverkade förloppet och vilka åtgärder som behövs för att förebygga en liknande händelse. Det är alltså framför allt ett sätt att granska och förbättra vårdens säkerhet – inte en anmälan som patienten själv gör.

En vårdskada betyder i vardagliga ord att en patient har drabbats av något som kunde ha undvikits om rätt åtgärder hade gjorts. Det kan handla om lidande, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall. För att skadan ska räknas som allvarlig krävs enligt lag att den är bestående och inte ringa, eller att den har lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller dödsfall. Denna grund finns i patientsäkerhetslagen, vars aktuella lagtext finns hos Sveriges riksdag. Skillnaden mellan vårdskada och allvarlig vårdskada är därför central.

Vem omfattas och vem ansvarar?

Reglerna gäller all hälso- och sjukvård, även privat vård, tandvård och apotek. Det innebär att samma grundläggande regel kan bli aktuell oavsett om händelsen inträffat på en regiondriven mottagning, hos en privat vårdgivare, inom tandvården eller i samband med ett apotek. På 1177 Vårdguidens patientinformation anges också att endast vårdgivaren kan göra en lex Maria-anmälan.

Det är alltså inte du som patient eller en närstående som skickar in lex Maria-anmälan. Om du upplever att något har blivit fel kan du däremot ha andra vägar för att få svar, framföra klagomål eller lämna uppgifter om det som hänt.

Vårdgivaren har ansvar för den egna utredningen. Den ska så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och de faktorer som påverkat det. Utredningen ska också ge underlag för åtgärder som kan hindra att en liknande händelse inträffar igen.

IVO:s uppgift är alltså inte att ersätta vårdgivarens egen utredning av själva händelsen. Den ansvarsfördelningen betyder att vårdgivaren först måste undersöka händelsen och planera förebyggande åtgärder, medan IVO granskar hur vårdgivaren har gjort detta.

Vilken information och delaktighet har du?

Om du har drabbats av en vårdskada ska vårdgivaren informera dig om vad som har hänt. Du ska också få veta vilka åtgärder vårdgivaren planerar för att något liknande inte ska hända igen, hur du kan framföra klagomål och vilka möjligheter som finns att begära ersättning.

Lagen säger att vårdgivaren snarast ska informera en patient som har drabbats av en vårdskada om att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada, vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen, vårdgivarens skyldighet att hantera klagomål och synpunkter, patientnämndens uppgift att hjälpa patienten att föra fram klagomål och få dem besvarade, möjligheten att anmäla klagomål till IVO samt möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkemedelsförsäkringen. Informationen ska lämnas till en närstående om patienten begär det eller inte själv kan ta del av informationen.

Vid en allvarlig vårdskada ska du själv få möjlighet att beskriva hur du uppfattade det som hände. En närstående bör erbjudas möjlighet att ge sin beskrivning och upplevelse när patienten ber om det eller inte själv kan beskriva händelsen. Den möjligheten handlar om att patientens eller den närståendes upplevelse ska kunna ingå i utredningen, inte bara vårdens egen redogörelse.

Du ska också få veta om händelsen har rapporterats till IVO. När IVO har fattat sitt beslut ska du få information om vilket beslut som fattats så snart det är klart. Socialstyrelsens föreskrifter om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete innehåller dessutom kravet att patientens beskrivning och upplevelse ska ingå i en utredning om allvarlig vårdskada.

Vilka frågor svarar en anmälan på – och vilka gör den inte?

Vården.se:s förklaring: Lex Maria handlar främst om vårdgivarens ansvar att utreda en allvarlig patientsäkerhetshändelse och förebygga att den upprepas. IVO granskar hur vårdgivaren har utrett händelsen och vilka åtgärder som har planerats eller genomförts. Det är därför en process mellan vårdgivaren och tillsynsmyndigheten, samtidigt som patienten har rätt till information och möjlighet att beskriva sin upplevelse.

Processen ersätter inte de vägar som finns för patientens egna frågor. Du kan kontakta mottagningen eller kliniken där du fick vård, eller patientnämnden i din region. Du kan också lämna klagomål eller tips till IVO. Om frågan gäller ekonomisk ersättning finns möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkemedelsförsäkringen.

Det är skillnad på att en händelse har anmälts enligt lex Maria och patientens alla frågor därmed är avgjorda. En lex Maria-anmälan gäller vårdgivarens utredning och patientsäkerhetsåtgärder. Klagomål, uppgifter till IVO och frågor om ersättning är separata vägar med andra syften.

Antalet lex Maria-anmälningar ger inte en fullständig bild av alla allvarliga vårdskador. Underlaget har begränsningar eftersom allvarliga vårdskador inte alltid anmäls och kvaliteten på utredningarna kan variera. Den bedömningen återges i regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av lex Maria och lex Sarah. Därför går det inte att lova att en lex Maria-anmälan i sig ger ett fullständigt svar på alla frågor om en vårdhändelse eller ersätter patientens egna klagomåls- och ersättningsvägar.

När är regeln inte automatiskt tillämplig, och var hittar du aktuell detalj?

Det betyder att en utredning och en lex Maria-anmälan inte är samma sak: en händelse kan behöva utredas utan att villkoret för lex Maria är uppfyllt.

Det finns också en särskild gräns för information till närstående. Informationen ska lämnas om patienten begär det eller inte själv kan ta del av den. Vid en allvarlig vårdskada bör närstående erbjudas möjlighet att beskriva händelsen när patienten ber om det eller själv inte kan göra det. Socialstyrelsens föreskrifter ger ytterligare detaljer om hur en utredning om allvarlig vårdskada ska ta till vara patientens och närståendes upplevelser.

Sammanfattat är lex Maria vårdgivarens ansvar, inte patientens egen anmälan. För dig innebär den framför allt en rätt till information, möjlighet till delaktighet vid en allvarlig vårdskada och information om IVO:s beslut. Om du behöver framföra klagomål, lämna uppgifter eller undersöka möjligheten till ersättning finns separata vägar för det.

Källor

• Anmälan om vårdskada – lex Maria — Stödjer förklaringen av vårdskada och lex Maria, vilka verksamheter som omfattas, patientens rätt till information, delaktighet, besked om IVO-anmälan och IVO:s beslut samt vägar för klagomål och ersättning.

• Anmälan enligt lex Maria — Stödjer att endast vårdgivaren kan göra anmälan, att vårdgivaren ska utreda händelsen och att IVO granskar vårdgivarens utredning och åtgärder.

• Patientsäkerhetslag (2010:659) — Stödjer de juridiska definitionerna av vårdskada och allvarlig vårdskada samt vårdgivarens utrednings-, anmälnings- och informationsskyldighet.

• Utreda en händelse – Patientsäkerhet — Stödjer syftet med vårdgivarens utredning: att klarlägga händelseförloppet och ge underlag för förebyggande åtgärder.

• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete — Stödjer patientens möjlighet att beskriva sin upplevelse och närståendes möjlighet att bidra vid utredning av allvarlig vårdskada.

• Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah – Regeringens skrivelse 2022/23:141 — Stödjer begränsningen att lex Maria-underlaget inte ger en fullständig bild eftersom allvarliga vårdskador inte alltid anmäls och utredningarnas kvalitet varierar.