Vad är psykiatrin?
Psykiatrin i vardagsspråk
Psykiatrin arbetar med psykiska sjukdomar och andra psykiska besvär.1 Psykisk ohälsa innebär att du mår dåligt eller har svårt att fungera i vardagen. Det kan handla om många olika besvär, från oro, stress och sömnsvårigheter till psykiatriska tillstånd som depression eller adhd.2
Psykisk ohälsa kan se olika ut för olika personer. Besvär kan gå över eller finnas kvar under en lång tid. Hur du mår psykiskt påverkas bland annat av dina erfarenheter, dina förutsättningar och vilket stöd du har omkring dig.2
Psykiskt mående och vardagsliv
Psykisk ohälsa kan påverka flera delar av vardagen. Du kan få svårt att sköta ditt arbete eller dina studier. Det kan också bli svårt att ta hand om dig själv och andra. Dessutom kan du få mindre ork att umgås med andra, och psykisk ohälsa kan påverka dina relationer.2
Att ibland känna sig ledsen, orolig eller stressad är en naturlig del av livet. Även ilska, rädsla och trötthet kan vara vanliga reaktioner på utmaningar och svåra händelser. Sådana tillfälliga känslor betyder inte automatiskt att du har psykisk ohälsa eller håller på att utveckla allvarliga psykiska besvär.2
De flesta människor mår dåligt någon gång i livet.2 Det kan vara en naturlig reaktion på något jobbigt som har hänt eller på en svår situation som pågår. Om svåra känslor kommer ofta kan du behöva stöd för att må bättre.
Psykiatrisk vård som stöd
Det finns många sätt att få hjälp om du mår dåligt psykiskt. Ofta räcker det med råd och stöd, men ibland behövs hjälp från vården.3
En psykolog eller psykiatriker kan bedöma om du har ett psykiatriskt tillstånd. Du kan också få hjälp med stöd som passar dig.2 Vilken hjälp du behöver beror på dina besvär och hur de påverkar din vardag.
Hitta vårdgivare
Vad omfattar psykiatrin?
Vanliga psykiska besvär
Psykiatrin omfattar både psykiska besvär och psykiatriska sjukdomar och tillstånd. Besvär kan vara olika från person till person och kan påverka hur du mår och fungerar i vardagen på olika sätt.
Psykiska besvär kan omfatta oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter, stress, koncentrationssvårigheter och svårigheter att hantera känslor.2 Psykiska besvär kan också handla om panikattacker eller tvångssyndrom.3 En del besvär kan göra att det blir svårt att klara vardagen, medan andra främst påverkar hur du känner eller tänker.2
Lätta psykiska besvär som oro, stress och sömnsvårigheter är vanliga i befolkningen.4 De flesta i befolkningen uppger samtidigt att de har ett gott psykiskt välbefinnande.
Psykiatriska sjukdomar och tillstånd
Psykiatrin omfattar bland annat ångestsjukdom, depression, bipolär sjukdom, psykossjukdomar och ätstörningar.2
Undersökningar och behandlingar inom psykiatrin
Bedömning och kartläggning
En psykiatrisk bedömning kan göras av en psykolog eller psykiatriker.2 Vid bedömningen kan vårdpersonal ställa frågor och lyssna på dina erfarenheter för att förstå hur du mår och vilket stöd du behöver.7
Vid en bedömning kan du få berätta om dina tankar, känslor och beteenden. Samtalet kan också handla om hur besvären påverkar vardagen. Du behöver inte själv kunna förklara allt på förhand; vårdpersonalen hjälper dig att beskriva det som är svårt.
I KBT börjar behandlaren tillsammans med dig med en kartläggning av dina beteenden och tankar.6 Kartläggningen används sedan när ni planerar olika uppgifter för att förändra sådant som skapar problem.
Samtalsbehandling och KBT
KBT betyder kognitiv beteendeterapi och är en vanlig terapiform. Behandlingen utgår från att tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra.6 Du får lära dig mer om hur tankar och beteenden fungerar och hur de kan förändras.
KBT kan innehålla ett eller flera tydliga mål. Du får ofta hemuppgifter mellan mötena.
När bör du söka vård inom psykiatrin?
När psykiatrin kan vara rätt vård
Vårdcentralen är ofta en första kontakt när psykiska besvär påverkar din vardag och du har haft det så i några veckor eller längre.3 Där kan du få stöd och behandling, eller vägledning till vidare hjälp. Personalen kan hjälpa dig vidare till en psykiatrisk mottagning om det behövs.
Vårdcentralen kan hjälpa vid flera olika besvär, bland annat oro, sömnsvårigheter, stress, ångest, panikattacker och nedstämdhet.3 Du kan också få hjälp om du misstänker att besvären beror på en specifik diagnos, till exempel adhd, depression eller OCD – tvångssyndrom. Du behöver alltså inte själv veta från början vilken psykiatrisk mottagning du ska kontakta.
Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Det gäller också om du behöver råd om en närstående. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.se. Du behöver inte själv veta vilken mottagning du ska kontakta. Det får du hjälp med vid en första kontakt. Om du är barn eller ung kan du prata med någon inom elevhälsan eller ringa 1177 och fråga vad som gäller där du bor.3
När du behöver söka akut
Sök vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om något av detta stämmer:9
Skillnaden mellan psykiatrin och närliggande specialiteter
Psykiatri och vårdcentral
Vårdcentralen kan ge stöd och behandling för flera vanliga psykiska besvär. Personalen på vårdcentralen kan hjälpa dig vidare till en psykiatrisk mottagning om det behövs.3
Vårdcentralen kan därför vara en första kontakt för psykiska besvär, medan psykiatrisk vård kan bli aktuell när du behöver hjälp från en psykiatrisk mottagning. Du behöver inte själv veta vilken mottagning du ska kontakta; vid en första kontakt får du hjälp att veta vilken mottagning som ska kontaktas.3
Psykologens och psykiatrikerns roller
En psykiatriker är en läkare som kan bedöma psykisk hälsa, ställa diagnoser och skriva ut samt följa upp läkemedel.7 Psykiatrikern kan också skapa en behandlingsplan utifrån dina symtom, mål och personliga situation.
En psykolog kan bedöma psykisk hälsa genom samtal och tester. Psykologer kan ställa diagnoser och ge individuell eller gruppbaserad terapi.7 En psykolog kan också hjälpa dig att förstå dina tankar, känslor och beteenden och arbeta mot personliga mål.
Så söker du vård inom psykiatrin
Börja med vårdcentral eller 1177
Vårdcentralen är ofta en första kontakt när psykiska besvär påverkar din vardag och har funnits i några veckor eller längre. Där kan du få stöd och behandling för till exempel oro, sömnsvårigheter, stress, ångest, panikattacker och nedstämdhet.3 Du kan också få hjälp om du misstänker en specifik diagnos, som adhd, depression eller OCD – tvångssyndrom.
Personalen på vårdcentralen kan hjälpa dig vidare till en psykiatrisk mottagning om det behövs. Du behöver alltså inte själv veta vilken mottagning du ska kontakta från början.3 Vid en första kontakt kan du få hjälp att veta vilken mottagning som ska kontaktas.
Du kan ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller hjälp med var du kan söka vård. Det gäller också om du behöver råd om en närstående. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se och skicka ett meddelande. När du loggar in på 1177.se kan du också läsa din journal och göra dina vårdärenden.3
Remiss till psykiatrin
Om den hjälp du behöver inte finns på vårdcentralen kan du hänvisas till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller en samtalsmottagning. Ibland behövs en remiss från vårdcentralen till en psykiatrisk mottagning.10
Hitta vårdgivare inom psykiatrin
Vilka yrkespersoner kan hjälpa
Inom psykiatrin kan du få kontakt med olika yrkespersoner, beroende på vilket stöd du behöver. Det kan bland annat vara psykiatriker, psykologer och terapeuter. Psykiatriker är läkare som kan ställa diagnoser och skriva ut och följa upp läkemedel. Psykologer kan bedöma psykisk hälsa genom samtal och tester samt ge individuell eller gruppbaserad terapi.7
En behandlare eller terapeut kan ha olika bakgrund, utbildning och inriktning. Du har alltid rätt att fråga vilken utbildning och erfarenhet personen har.10 Det är viktigt att du känner förtroende för den du träffar.
Vårdpersonal kan också hjälpa dig att hitta samhällsresurser och stödinsatser som passar dina behov.7 Det kan till exempel handla om stöd från andra verksamheter eller om hjälp vidare till en annan mottagning.
Hitta och välja mottagning
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller mottagning du vill i hela landet.10 Vilken väg som gäller kan bero på mottagningen och regionen. Om hjälpen inte finns på vårdcentralen kan du hänvisas till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller en samtalsmottagning. Ibland behövs en remiss från vårdcentralen, och ibland kan du själv kontakta mottagningen genom en egen vårdbegäran.
Vanliga frågor om psykiatrin
Vad kan psykiatrin hjälpa till med?
Psykiatrin kan arbeta med psykiska besvär som oro, nedstämdhet, stress och sömnsvårigheter.3 Det kan också handla om depression, bipolär sjukdom, psykossjukdomar, ätstörningar, adhd eller autism.2 Vilken hjälp du får beror på vilka besvär du har och vilket stöd du behöver.
Vilka behandlingar kan erbjudas?
KBT är en vanlig terapiform där tankar, beteenden och känslor ses som något som hänger samman och går att påverka. KBT kan innehålla en kartläggning av dina tankar och beteenden, olika övningar och hemuppgifter mellan mötena. Behandlingen kan ges enskilt, i grupp eller via internet.6
ECT (elbehandling) är en behandling av hjärnan som ges medan du är sövd med narkos. Den kan användas vid vissa allvarliga psykiska sjukdomar och besvär, till exempel allvarlig depression, mani vid bipolär sjukdom eller psykos.1 Du och läkaren pratar om vilken behandling som passar bäst för dig.
Måste jag ha remiss till psykiatrin?
Ibland behövs en remiss från vårdcentralen till en psykiatrisk mottagning. Ibland kan du själv kontakta mottagningen genom en egen vårdbegäran. Vilken väg som gäller beror på mottagningen och regionen.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.