Ortorexi är ett sätt att tänka och bete sig kring mat, där en person strikt försöker följa en kost som uppfattas som så hälsosam som möjligt, med en stel och oflexibel inställning till ätande. Begreppet används olika i Sverige och internationellt, och är inte en formell psykiatrisk diagnos; det saknas också en överenskommen definition.
Ortorexi är ett sätt att tänka och bete sig där du strikt försöker följa en kost som du själv uppfattar som så hälsosam som möjligt.1 Det kan handla om att du väljer bort livsmedel som du uppfattar som ohälsosamma. Vilka livsmedel som uppfattas som hälsosamma eller ohälsosamma kan skilja sig mellan olika personer.
Ortorexi kännetecknas av ett stelt och oflexibelt förhållande till mat och ätande.1 Tankar och föreställningar om matens hälsosamhet kan bli styrande för vad du äter. Det kan göra det svårt att äta mer flexibelt, även när du själv vill kunna göra det. Reglerna kring maten kan också göra det svårt att delta i gemensamma måltider eller att spontant äta något tillsammans med närstående.
Vid ortorexi kan tankemönstren även påverka motion och andra delar av livet.1 När strävan efter att leva hälsosamt får större plats kan vardagen börja kretsa kring reglerna för mat och hälsa. Det kan påverka till exempel relationer och arbete. I svensk användning syftar ortorexi ofta på överdriven träning i kombination med strikt kosthållning.2 Den svenska användningen beskriver alltså ofta både ett strikt ätande och ett träningsmönster.
Ortorexi kan märkas genom att reglerna kring mat börjar styra sådant som tidigare varit enkelt och socialt. Det kan bli svårt att delta i gemensamma måltider, till exempel att spontant äta något gott tillsammans med närstående. Livet kan krympa till att nästan bara kretsa kring försöket att leva hälsosamt. Kraven på det egna hälsosamma ätandet kan samtidigt kännas så begränsande att de blir svåra även för personen själv.1
När fokus på vad du äter ökar kan det störa andra delar av livet, till exempel relationer eller arbete.5 Det handlar då inte bara om vilka livsmedel som väljs, utan också om hur mycket tid och uppmärksamhet ätandet tar från annat.
Mat som uppfattas som ohälsosam kan väcka stark ångest eller skuld. Det kan också kännas omöjligt att lägga personliga regler om vad du får och inte får äta åt sidan, även när du vill göra det.5 Hälsosträvan kan då bli rigid och ångestdriven, samtidigt som tankar och övertygelser om matens hälsosamhet blir styrande.4
Forskningen ger inte en entydig bild av sambandet med andra besvär. I den internationella forskningen har ortorektiska attityder ibland inte visat något samband med psykiskt lidande. Ortorektiska attityder har ibland, men inte alltid, haft ett oftast svagt samband med ätstörningssymtom.
Att prata med en vän eller någon annan som du litar på kan göra att du inte behöver vara ensam med det som är svårt.2 Det kan vara ett första steg att berätta lite i taget, särskilt om det känns svårt att prata om mat, kroppen eller hälsa.
Det kan kännas svårt att börja prata om sådant som du har hållit för dig själv och skämts över.2 Samtidigt kan det kännas som en befrielse när du väl har berättat. Alla reagerar olika, och det finns inget rätt sätt att känna på.
När du pratar med andra kan du få nya och annorlunda perspektiv på tankar om vikt, kropp och mat.2 Om tankarna har tagit mycket plats kan ett samtal också göra det lättare att se vilka andra saker som är viktiga för dig.
Flexibelt och tillåtande ätande innebär att äta varierat och att även kunna njuta av godsaker.1 Det kan vara svårt att äta mer flexibelt när föreställningar om hälsa har blivit begränsande, men flexibelt och tillåtande ätande går att öva på.
Ett sätt att öva är precisionsätande.
En läkare ställer diagnosen vid en ätstörning utifrån både kroppsliga och psykiska symtom.2 Vården väger samman hur du mår psykiskt, hur kroppen påverkas och hur ätandet fungerar i vardagen.
En bedömning kan omfatta frågor om dina matvanor och din kroppsbild.6 Du kan också få frågor om hur tankar på mat, hälsa och kroppen påverkar dig. Det kan vara viktigt att berätta om regler kring mat, om det är svårt att äta mer flexibelt och om besvären påverkar arbete, studier, relationer eller andra delar av vardagen.
Ortorexi är inte en formell psykiatrisk diagnos enligt internationella klassifikationer.4 Det innebär att vården inte har en särskild formell diagnos som heter ortorexi att använda i alla situationer. I stället bedömer vården vilka symtom, tankar och beteenden du har och vilken diagnos som bäst beskriver problemen.
Vid vårdkontakt för överdriven träning kan du få diagnosen anorexi, tvångssyndrom eller någon form av ångest.2 Vissa beteenden som förknippas med ortorexi överlappar med tvångssyndrom och anorexi. En person kan också ha en ätstörning även om personen inte passar in i en specifik diagnos.
Om du är 18 år eller äldre kan du boka tid på en vårdcentral för problem med ätande.2 Vårdcentralen kan vara en första kontakt när tankar och regler kring mat gör vardagen svårare.
Du kan beskriva det som är svårt med maten, träningen eller vardagen även om du själv använder ordet ortorexi. Vården kan hjälpa dig vidare utifrån de besvär du berättar om.
Nej, ortorexi är inte en formell diagnos.1 Ortorexi är inte heller en formell psykiatrisk diagnos enligt internationella klassifikationer av sjukdomar. Det saknas enhetliga och tydliga kriterier för att utreda ortorexi. Det finns inte heller något särskilt framtaget skattningsinstrument för ortorexi med tillförlitlig diagnostisk förmåga.4
Det betyder inte att problemen saknar betydelse eller att du inte kan behöva hjälp. En läkare ställer diagnosen vid en ätstörning utifrån både kroppsliga och psykiska symtom.2 Om du söker vård för problem som kallas ortorexi kan du därför få en annan diagnos som bättre beskriver dina besvär.
Nej, att följa en hälsosam kost eller diet innebär inte i sig att du har ortorexi. Ortorexi kännetecknas i stället av ett stelt och oflexibelt förhållande till mat och ätande.1 Hälsosträvan kan bli rigid och ångestdriven, så att den begränsar vardagslivet.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 15 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ortorexi är för närvarande inte en formell diagnos.1 Det betyder att ortorexi inte är en separat diagnos som används i de internationella diagnosmanualerna för sjukdomar och psykisk ohälsa. Ortorexi nämns inte som en formell ätstörning i ICD eller DSM.3
Ortorexi kan ibland användas som en populär eller lekmannamässig beteckning för en ätstörning.3 Begreppet används då för att beskriva vissa tanke- och beteendemönster kring mat och ibland även träning. Det finns samtidigt ingen enhetlig och överenskommen definition av ortorexi.
En person som söker vård för sådana problem kan få en annan diagnos som passar den individuella beskrivningen.2 Vilket begrepp som används kan därför bero på vilka problem och symtom personen har. Beskrivningar som har kallats ortorexi kan överlappa med andra diagnoser, till exempel anorexi eller tvångssyndrom. Det innebär inte att alla som använder ordet ortorexi har samma slags problem.
I den ursprungliga internationella beskrivningen handlade ortorexi om en strikt diet, inte om träning.3 Den internationella beskrivningen gällde en stark och ohälsosam upptagenhet vid att bara äta livsmedel som personen uppfattar som rena, naturliga och hälsosamma.4 Hälsosträvan beskrivs där som stel och styrd av ångest, så att vardagslivet kan begränsas.
Överdriven träning ingår inte i det internationella begreppet.4 Den internationella betydelsen handlar alltså om hur personen förhåller sig till matens egenskaper och hälsosamhet, inte om ett särskilt träningsmönster.
I Sverige används ortorexi annorlunda än internationellt.2 Här har ordet ofta blivit en beteckning på överdriven träning i kombination med strikt kosthållning. Det gör att samma ord kan syfta på olika innehåll beroende på om det används i en svensk eller internationell text.
En hälsosam kost i sig betyder inte att en person har ortorexi.5 Det är alltså inte själva viljan att äta hälsosamt som avgör vad ordet syftar på. I beskrivningar av ortorexi är det i stället den strikta, stela och oflexibla inställningen till mat som står i centrum.
Det saknas en överenskommen definition av ortorexi.3 Det finns inte heller enhetliga och tydliga kriterier för hur ortorexi skulle utredas. Det saknas dessutom ett särskilt skattningsinstrument för ortorexi med tillförlitlig förmåga att ställa diagnos.
Det går därför inte att på ett meningsfullt sätt ange hur vanligt ortorexi är.3 När ett begrepp saknar en gemensam definition blir det svårt att avgöra vilka personer som ska räknas in. Olika undersökningar kan därför beskriva olika saker när de använder ordet ortorexi.
Det samlade vetenskapliga kunskapsläget om ortorexi är oklart.4 Det oklara kunskapsläget gäller bland annat hur begreppet ska definieras och hur det ska skiljas från andra diagnoser. Ortorexi är därför ett begrepp som kan förekomma i vardagligt språk, även om det inte är en formell diagnos.
Om viktiga livsmedelsgrupper eller näringsämnen tas bort kan undernäring uppstå. Näringsbrist kan visa sig som viktminskning. Den kan också ge svaghet och trötthet. Det kan dessutom ta längre tid att återhämta sig från sjukdom.5 Om kosten utesluter många livsmedel kan du få svårt att få i dig det spann av näringsämnen som kroppen behöver.
Vissa beteenden som förknippas med ortorexi överlappar med tvångssyndrom och anorexi, och hälsosträvan kan bli så rigid och ångestdriven att vardagslivet begränsas.4 Det betyder inte att alla som känner igen sig i ortorexi har någon av dessa diagnoser, utan att vissa beteenden kan likna sådant som förekommer vid dem.
Kunskapen om ortorexi har flera begränsningar. Det finns inga enhetliga och tydliga kriterier för att utreda ortorexi.4 Det finns inte heller något särskilt framtaget skattningsinstrument för ortorexi med tillförlitlig diagnostisk förmåga. Det saknas därför också en mätmetod som effektivt kan fånga och mäta ortorektiska tendenser.3
Det går inte att dra slutsatser om effekten av förebyggande eller behandlande insatser särskilt för ortorexi.4 Därför är det vetenskapliga kunskapsläget fortfarande oklart, även om de problem och det lidande som förknippas med ortorexi kan vara verkliga och påverka vardagen.
Ät regelbundet med tre till fyra timmars mellanrum.1 Det blir ungefär fem till sex gånger om dagen. Ät tillräckligt stora portioner och även varm mat.
Försök att äta varierat och undvik inte några livsmedel i övningen.1 Tillåtande ätande innebär att godsaker, som efterrätter, även får ingå till vardags.
När du får negativa eller kritiska tankar om mat eller kroppen kan du prova att lägga till formuleringen ”Jag har en tanke om att” framför tanken.1 Exempelvis kan ”jag får inte äta det här” formuleras som ”Jag har en tanke om att jag inte får äta det här”.
Du kan också namnge svåra tankar.1 Exempel på namn är ”ätstörningens röst” eller ”den inre kritikern”. Då kan du lättare lägga märke till att en tanke finns utan att automatiskt följa den.
Avslappning och mindfulnessövningar kan ibland hjälpa.2
Egenvård kan ge information och övningar, men den kan inte fastställa om du har ortorexi eller vilken hjälp som passar dig. Det finns inga officiella behandlingsmetoder som är särskilt framtagna för ortorexi.5
Kunskapsläget om ortorexi är därför oklart när det gäller bland annat behandling.
Ortorexi kan övergå i en ätstörning.1 Det är därför viktigt att en bedömning inte bara fokuserar på vilket ord som används, utan också på hur du mår och hur problemen påverkar din kropp och vardag.
Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har en ätstörning.2 Det är viktigt att du får en ordentlig utredning för att få rätt hjälp. Ibland kan det finnas kroppsliga sjukdomar som ger symtom som liknar ätstörningar.
Kontakt med vården är rimlig när strävan efter att vara hälsosam och den begränsade, oflexibla kosten försvårar vardagen och gör det svårare att fungera i vardagen.1 Du behöver alltså inte vänta tills besvären har blivit mycket allvarliga innan du söker hjälp.
Du kan kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, om du är under 18 år. På en del BUP-mottagningar behöver du remiss från vårdcentralen.
Om du är 18 år eller äldre kan du boka tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller företagshälsovården om du arbetar. Du som är upp till 20–25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning, men åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar. Du som studerar kan kontakta studenthälsan om problemen har med studierna eller högskolan att göra.
I många regioner finns särskilda ätstörningsmottagningar. På vissa mottagningar behöver du remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv ta kontakt. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.2
Sjukhusinläggning kan behövas vid allvarliga risker för din fysiska hälsa. Mycket låg kroppsvikt eller stor viktnedgång på kort tid kan vara exempel på risker som kan göra sjukhusinläggning nödvändig.2
Det saknas tydliga och enhetliga kriterier för att utreda ortorexi.4 Det finns inget tillförlitligt diagnostiskt skattningsinstrument som är särskilt framtaget för ortorexi. Därför kan ett frågeformulär inte ensamt avgöra om du har ortorexi eller en annan ätstörning.
Bedömningen behöver i stället utgå från din samlade situation. Vården kan undersöka både kroppsliga och psykiska symtom och hur dina matvanor och din kroppsbild påverkar vardagen. Att ortorexi saknar en egen formell diagnos betyder inte att besvären är oviktiga eller att du inte kan få hjälp.
På en del barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar behöver du remiss från vårdcentralen. Ungdomsmottagningen kan också vara en kontakt för personer upp till 20–25 år, men åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar.2
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom eller hitta rätt vård. I många regioner finns särskilda ätstörningsmottagningar.2
Du får söka vård var du vill i landet, på en vårdcentral eller en öppen specialistmottagning, men till den öppna specialiserade vården krävs ibland remiss.2 Det kan också vara möjligt att kontakta mottagningen genom att logga in.
Om du inte vet vilken mottagning som passar kan du använda 1177 för att få vägledning.
Det kan till exempel bli svårt att äta tillsammans med andra eller att lägga personliga regler om mat åt sidan. När fokus på ätandet stör relationer eller arbete handlar det alltså inte bara om att du försöker äta hälsosamt. Det är förhållandet till reglerna och hur de påverkar livet som är viktigt att uppmärksamma.
I svensk användning kopplas ortorexi ofta till överdriven träning tillsammans med strikt kosthållning.3 Begreppet används dock annorlunda i Sverige än internationellt.2 I den internationella beskrivningen handlar ortorexi om en ohälsosam fixering vid livsmedel som personen uppfattar som rena, naturliga och hälsosamma.4
Överdriven träning ingår inte i den internationella beskrivningen.4 Det gör att samma ord kan syfta på olika problem beroende på sammanhang. Om träningen blir tvångsmässig eller om kosten blir mycket begränsad kan problemen ändå vara viktiga att bedöma, även om ortorexi inte är den formella diagnosen.
Det finns inga officiella behandlingar som är särskilt utvecklade för ortorexi.5 Det finns inte heller tillräckligt med kunskap för att säga vilken behandling som fungerar specifikt för ortorexi.4
Det finns samtidigt hjälp att få för ätstörningar och andra problem som kan likna ortorexi. En person som söker vård för överdriven träning kan till exempel få diagnosen anorexi, tvångssyndrom eller någon form av ångest.2 Vilken bedömning och behandling som blir aktuell beror på dina kroppsliga och psykiska symtom.
Om du vill prova egenvård kan ett flexibelt och tillåtande ätande innebära att äta varierat och även kunna njuta av godsaker. Ett sätt att öva på det är att äta regelbundet, tillräckligt, varierat och tillåtande. Det kan också hjälpa att skriva eller tänka: ”Jag har en tanke om att” före en svår tanke om mat eller kroppen.1