Ortorexi

Vad är ortorexi?

Ortorexi är ett tanke- och beteendemönster

Ortorexi är ett sätt att tänka och bete sig där du strikt försöker följa en kost som du själv uppfattar som så hälsosam som möjligt.¹ Det kan handla om att du väljer bort livsmedel som du uppfattar som ohälsosamma. Vilka livsmedel som uppfattas som hälsosamma eller ohälsosamma kan skilja sig mellan olika personer.

Ortorexi kännetecknas av ett stelt och oflexibelt förhållande till mat och ätande.¹ Tankar och föreställningar om matens hälsosamhet kan bli styrande för vad du äter. Det kan göra det svårt att äta mer flexibelt, även när du själv vill kunna göra det. Reglerna kring maten kan också göra det svårt att delta i gemensamma måltider eller att spontant äta något tillsammans med närstående.

Vid ortorexi kan tankemönstren även påverka motion och andra delar av livet.¹ När strävan efter att leva hälsosamt får större plats kan vardagen börja kretsa kring reglerna för mat och hälsa. Det kan påverka till exempel relationer och arbete. I svensk användning syftar ortorexi ofta på överdriven träning i kombination med strikt kosthållning.² Den svenska användningen beskriver alltså ofta både ett strikt ätande och ett träningsmönster.

Inte en formell diagnos

Ortorexi är för närvarande inte en formell diagnos.¹ Det betyder att ortorexi inte är en separat diagnos som används i de internationella diagnosmanualerna för sjukdomar och psykisk ohälsa. Ortorexi nämns inte som en formell ätstörning i ICD eller DSM.³

Ortorexi kan ibland användas som en populär eller lekmannamässig beteckning för en ätstörning.³ Begreppet används då för att beskriva vissa tanke- och beteendemönster kring mat och ibland även träning. Det finns samtidigt ingen enhetlig och överenskommen definition av ortorexi.

En person som söker vård för sådana problem kan få en annan diagnos som passar den individuella beskrivningen.² Vilket begrepp som används kan därför bero på vilka problem och symtom personen har. Beskrivningar som har kallats ortorexi kan överlappa med andra diagnoser, till exempel anorexi eller tvångssyndrom. Det innebär inte att alla som använder ordet ortorexi har samma slags problem.

Svensk och internationell betydelse skiljer sig

I den ursprungliga internationella beskrivningen handlade ortorexi om en strikt diet, inte om träning.³ Den internationella beskrivningen gällde en stark och ohälsosam upptagenhet vid att bara äta livsmedel som personen uppfattar som rena, naturliga och hälsosamma.⁴ Hälsosträvan beskrivs där som stel och styrd av ångest, så att vardagslivet kan begränsas.

Överdriven träning ingår inte i det internationella begreppet.⁴ Den internationella betydelsen handlar alltså om hur personen förhåller sig till matens egenskaper och hälsosamhet, inte om ett särskilt träningsmönster.

I Sverige används ortorexi annorlunda än internationellt.² Här har ordet ofta blivit en beteckning på överdriven träning i kombination med strikt kosthållning. Det gör att samma ord kan syfta på olika innehåll beroende på om det används i en svensk eller internationell text.

Vanligt, normalt och hur vanligt det är

En hälsosam kost i sig betyder inte att en person har ortorexi.⁵ Det är alltså inte själva viljan att äta hälsosamt som avgör vad ordet syftar på. I beskrivningar av ortorexi är det i stället den strikta, stela och oflexibla inställningen till mat som står i centrum.

Det saknas en överenskommen definition av ortorexi.³ Det finns inte heller enhetliga och tydliga kriterier för hur ortorexi skulle utredas. Det saknas dessutom ett särskilt skattningsinstrument för ortorexi med tillförlitlig förmåga att ställa diagnos.

Det går därför inte att på ett meningsfullt sätt ange hur vanligt ortorexi är.³ När ett begrepp saknar en gemensam definition blir det svårt att avgöra vilka personer som ska räknas in. Olika undersökningar kan därför beskriva olika saker när de använder ordet ortorexi.

Det samlade vetenskapliga kunskapsläget om ortorexi är oklart.⁴ Det oklara kunskapsläget gäller bland annat hur begreppet ska definieras och hur det ska skiljas från andra diagnoser. Ortorexi är därför ett begrepp som kan förekomma i vardagligt språk, även om det inte är en formell diagnos.

När har ortorexi betydelse?

När hälsosamt ätande tar över

Ortorexi kan märkas genom att reglerna kring mat börjar styra sådant som tidigare varit enkelt och socialt. Det kan bli svårt att delta i gemensamma måltider, till exempel att spontant äta något gott tillsammans med närstående. Livet kan krympa till att nästan bara kretsa kring försöket att leva hälsosamt. Kraven på det egna hälsosamma ätandet kan samtidigt kännas så begränsande att de blir svåra även för personen själv.¹

När fokus på vad du äter ökar kan det störa andra delar av livet, till exempel relationer eller arbete.⁵ Det handlar då inte bara om vilka livsmedel som väljs, utan också om hur mycket tid och uppmärksamhet ätandet tar från annat.

Ångest, skuld och kontroll

Mat som uppfattas som ohälsosam kan väcka stark ångest eller skuld. Det kan också kännas omöjligt att lägga personliga regler om vad du får och inte får äta åt sidan, även när du vill göra det.⁵ Hälsosträvan kan då bli rigid och ångestdriven, samtidigt som tankar och övertygelser om matens hälsosamhet blir styrande.⁴

Forskningen ger inte en entydig bild av sambandet med andra besvär. I den internationella forskningen har ortorektiska attityder ibland inte visat något samband med psykiskt lidande. Ortorektiska attityder har ibland, men inte alltid, haft ett oftast svagt samband med ätstörningssymtom.

Vad kan du göra själv vid ortorexi?

Prata med någon och sök stöd

Att prata med en vän eller någon annan som du litar på kan göra att du inte behöver vara ensam med det som är svårt.² Det kan vara ett första steg att berätta lite i taget, särskilt om det känns svårt att prata om mat, kroppen eller hälsa.

Det kan kännas svårt att börja prata om sådant som du har hållit för dig själv och skämts över.² Samtidigt kan det kännas som en befrielse när du väl har berättat. Alla reagerar olika, och det finns inget rätt sätt att känna på.

När du pratar med andra kan du få nya och annorlunda perspektiv på tankar om vikt, kropp och mat.² Om tankarna har tagit mycket plats kan ett samtal också göra det lättare att se vilka andra saker som är viktiga för dig.

Öva på ett mer flexibelt ätande

Flexibelt och tillåtande ätande innebär att äta varierat och att även kunna njuta av godsaker.¹ Det kan vara svårt att äta mer flexibelt när föreställningar om hälsa har blivit begränsande, men flexibelt och tillåtande ätande går att öva på.

Ett sätt att öva är precisionsätande.

Vem bedömer ortorexi och när bör du söka vård?

Vad vården kan bedöma

En läkare ställer diagnosen vid en ätstörning utifrån både kroppsliga och psykiska symtom.² Vården väger samman hur du mår psykiskt, hur kroppen påverkas och hur ätandet fungerar i vardagen.

En bedömning kan omfatta frågor om dina matvanor och din kroppsbild.⁶ Du kan också få frågor om hur tankar på mat, hälsa och kroppen påverkar dig. Det kan vara viktigt att berätta om regler kring mat, om det är svårt att äta mer flexibelt och om besvären påverkar arbete, studier, relationer eller andra delar av vardagen.

Ortorexi kan leda till en annan diagnos

Ortorexi är inte en formell psykiatrisk diagnos enligt internationella klassifikationer.⁴ Det innebär att vården inte har en särskild formell diagnos som heter ortorexi att använda i alla situationer. I stället bedömer vården vilka symtom, tankar och beteenden du har och vilken diagnos som bäst beskriver problemen.

Vid vårdkontakt för överdriven träning kan du få diagnosen anorexi, tvångssyndrom eller någon form av ångest.² Vissa beteenden som förknippas med ortorexi överlappar med tvångssyndrom och anorexi. En person kan också ha en ätstörning även om personen inte passar in i en specifik diagnos.

Hitta vård vid ortorexi

Första kontakt för vuxna

Om du är 18 år eller äldre kan du boka tid på en vårdcentral för problem med ätande.² Vårdcentralen kan vara en första kontakt när tankar och regler kring mat gör vardagen svårare.

• Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral.
• Du som jobbar kan kontakta företagshälsovården.²
• Du som studerar kan kontakta studenthälsan, om problemen har med studierna eller högskolan att göra.²

Du kan beskriva det som är svårt med maten, träningen eller vardagen även om du själv använder ordet ortorexi. Vården kan hjälpa dig vidare utifrån de besvär du berättar om.

För barn och unga

• Du som är under 18 år kan kontakta en ungdomsmottagning.²
• Du som är under 18 år kan kontakta elevhälsan.²

Vanliga frågor om ortorexi

Är ortorexi en diagnos?

Nej, ortorexi är inte en formell diagnos.¹ Ortorexi är inte heller en formell psykiatrisk diagnos enligt internationella klassifikationer av sjukdomar. Det saknas enhetliga och tydliga kriterier för att utreda ortorexi. Det finns inte heller något särskilt framtaget skattningsinstrument för ortorexi med tillförlitlig diagnostisk förmåga.⁴

Det betyder inte att problemen saknar betydelse eller att du inte kan behöva hjälp. En läkare ställer diagnosen vid en ätstörning utifrån både kroppsliga och psykiska symtom.² Om du söker vård för problem som kallas ortorexi kan du därför få en annan diagnos som bättre beskriver dina besvär.

Betyder hälsosam kost att jag har ortorexi?

Nej, att följa en hälsosam kost eller diet innebär inte i sig att du har ortorexi. Ortorexi kännetecknas i stället av ett stelt och oflexibelt förhållande till mat och ätande.¹ Hälsosträvan kan bli rigid och ångestdriven, så att den begränsar vardagslivet.