Hetsätning – symtom, orsaker och behandling

Om hetsätning

Vad hetsätningsstörning är

Hetsätningsstörning är en ätstörning där du ofta och återkommande äter stora mängder mat på kort tid utan att kunna kontrollera dig. Det handlar alltså inte bara om att någon äter mer än vanligt vid ett enstaka tillfälle, utan om ett återkommande problem med hetsätning. Hetsätningsstörning är en sjukdom som går att behandla.¹

Hetsätningsstörning är en vanlig form av ätstörning och kan uppstå i alla åldrar. Tillståndet kallas också BED, efter engelskans binge eating disorder.¹ Det är en psykisk sjukdom, samtidigt som den kan påverka kroppen och den fysiska hälsan.

Hetsätningsstörning liknar bulimi genom att båda tillstånden innebär problem med hetsätning. Skillnaden är att du vid hetsätningsstörning inte försöker göra dig av med maten efter hetsätningen.¹ Det är denna skillnad som skiljer tillstånden åt i den här grundläggande beskrivningen.

Hur tillståndet kan påverka livet

Hetsätningsstörning kan leda till fysisk och psykisk ohälsa om den inte behandlas. Påverkan kan därför finnas både i kroppen och i hur du mår psykiskt. Ungefär hälften av alla som har hetsätningsstörning får övervikt eller obesitas.¹

Övervikt eller obesitas är vanligare ju längre tid du har haft problem med hetsätning.¹ Det betyder inte att alla med hetsätningsstörning får övervikt eller obesitas. Tillståndet kan finnas oavsett kroppsstorlek.

De flesta som får behandling blir friska.¹ Även om problemen har funnits länge kan du bli bättre eller helt frisk. Det är alltså möjligt att bli av med hetsätningsstörning, även när det kan kännas svårt att föreställa sig en förändring.

En kort överblick

Det är vanligt att du själv inte känner till att hetsätningsstörning är en sjukdom som går att få behandling för.¹ Då kan problemen vara svåra att sätta ord på och förstå som något som behöver stöd.

Självanklagelser och att dölja problemen är vanligt vid hetsätningsstörning.¹ Skam kan göra det svårare att berätta för andra hur du har det. Hetsätningsstörning är ett verkligt hälsotillstånd och inte ett tecken på bristande viljestyrka.²

Det finns hjälp att få för hetsätningsstörning, och de flesta som får behandling blir friska. Mer information om besvär, utredning och behandling finns i andra avsnitt på varden.se.

Orsaker till hetsätning

Flera möjliga orsaker

Det finns inte en enda orsak till att någon utvecklar hetsätningsstörning. Flera saker kan påverka hur och varför du äter. Känslor, biologiska faktorer och vanor kan alla spela en roll.² Det som utlöser hetsätning hos dig kan vara något annat än det som utlöser hetsätning hos någon annan.

Hetsätning kan börja som ett sätt att hantera stress, smärtsamma känslor eller trauma. Ätande kan då fungera som ett sätt att dämpa känslor eller hantera stress.² För vissa kan ätandet kännas bra när livet är svårt, vilket kan göra det svårare att sluta äta.

Riskfaktorer

Vissa omständigheter kan öka risken för att utveckla hetsätningsstörning. De är riskfaktorer, men de betyder inte att du säkert kommer att få sjukdomen.

• Depression eller ångest kan öka risken för hetsätningsstörning.²
• En egen historia av trauma eller övergrepp kan öka risken för hetsätningsstörning.²
• Substansbrukssyndrom är en riskfaktor för hetsätningsstörning.

Symtom vid hetsätning

Under en hetsätningsepisod

En hetsätningsepisod innebär att du äter stora mängder mat under kort tid på ett sätt som du inte kan kontrollera. Det kan kännas som att du förlorar kontrollen när du väl har börjat äta.¹

• Du kan inte sluta äta trots att du är mätt.³
• Du kan äta mycket snabbt under episoden.³
• Du kan hetsäta även när du inte känner fysisk hunger.¹
• Du kan fortsätta äta tills du känner dig obehagligt mätt.¹

Under episoden kan det kännas som att det inte går att sluta när du väl har börjat. Upplevelsen av att inte kunna hejda ätandet kan vara stark, även om du egentligen är mätt. Hetsätningen kan därför skilja sig från att ibland äta mer än vanligt.

Före och efter hetsätningen

Hetsätningsepisoder inträffar ofta när du känner dig nedstämd, ledsen, förvirrad, stressad eller orolig. Hetsätningen kan då tillfälligt upplevas som en tröst, men den känslan är kortvarig.

Diagnos vid hetsätning

Samtalet vid utredningen

En utredning av en ätstörning börjar ofta med frågor om dina beteenden, tankar och känslor.² Vårdpersonalen kan fråga om dina matvanor och hur du mår.⁵ Frågorna hjälper vårdpersonalen att förstå vad du går igenom och att bedöma om besvären stämmer med hetsätningsstörning. Vårdpersonalen kan också fråga om hur du brukar äta när du inte är hungrig och om du upplever att du inte kan sluta äta. De kan fråga om du äter till obehag, äter snabbt eller brukar äta ensam. Svaren hjälper till att avgöra om det som krävs för diagnosen finns.²

Det kan kännas svårt att berätta om sådant som är förknippat med skam eller som du brukar försöka dölja. Ärliga svar är viktiga för att vårdpersonalen ska kunna ställa diagnos.² Du behöver inte själv veta vilka uppgifter som är viktiga; berätta så öppet du kan om hur det brukar vara för dig.

Samtalet kan handla om vad som händer före, under och efter att du har hetsätit. Vårdpersonalen kan också fråga hur ofta det händer och hur länge mönstret har funnits. Dina svar används tillsammans med andra delar av utredningen, inte som ett prov där du förväntas svara på ett visst sätt.

Undersökningar och bedömning

Behandling vid hetsätning

Psykologisk behandling

Behandling av hetsätningsstörning brukar bestå av psykoterapi eller annan psykologisk behandling. Läkemedel kan också ingå i behandlingen.¹

Kognitiv beteendeterapi, KBT, och interpersonell psykoterapi, IPT, är terapimetoder som brukar fungera bra mot hetsätningsstörning. KBT kan ges som internetbehandling. Du kan träffa terapeuten individuellt eller tillsammans med andra i en grupp. Psykoterapi eller annan psykologisk behandling är alltså oftast en viktig del av behandlingen. Du och terapeuten kan arbeta tillsammans under en längre period, och formen kan anpassas genom att mötena sker enskilt, i grupp eller på internet.¹ Behandlingen kan därför se olika ut beroende på vilken mottagning du går till och vilken metod som används.

Hur behandlingen kan gå till

Vid KBT och IPT träffar du terapeuten flera gånger under ungefär sex månader. I början är det vanligt att träffa terapeuten en gång i veckan och senare mer sällan. KBT och IPT är upplägg där kontakten med terapeuten återkommer flera gånger under behandlingsperioden. I början kan besöken vara tätare och längre fram glesas ut.¹ Det kan göra att behandlingen följer en plan över tid i stället för att bestå av ett enda samtal.

På vissa specialistmottagningar finns dagvård. Där kan deltagarna laga och äta mat tillsammans och diskutera olika problem kring ätande. Dagvård innebär ofta att du deltar några dagar i veckan under ett bestämt antal veckor. Personer med olika ätstörningsdiagnoser kan delta i dagvården. Dagvård är en behandlingsform som kan ge stöd i vardagliga situationer kring mat och ätande. Programmet kan innehålla både gemensamma måltider och samtal om sådant som blir svårt i samband med ätandet.

Egenvård vid hetsätning

Ta reda på mer och sök stöd

Att ta reda på så mycket som möjligt om hetsätningsstörning och hur den behandlas kan vara ett första steg mot att söka hjälp. Det finns självhjälpsböcker med information, kunskap och steg-för-steg-program som du kan följa. För vissa kan ett självhjälpsprogram vara den hjälp som behövs för att må bättre, medan andra behöver mer hjälp och stöd.¹

Det kan ofta kännas bättre att prata med andra om hur du mår. Frisk & Fri kan svara på frågor och hänvisa dig vidare till stöd.¹ Du kan också läsa mer om stödgrupper och andra stödformer på varden.se.

Mat, sömn och rörelse

Hälsosamma matvanor och motionsvanor kan hjälpa dig att komma till rätta med din hetsätningsstörning.¹ Du kan behöva lära dig mer om matvanor, motion och sömn och om vad kroppen behöver för att må bra.

• Undvik att följa specifika dieter eller bantningsprogram, eftersom det ofta riskerar att leda till ökat sötsug.¹
• Försök att äta regelbundet så att kroppen får det den behöver.

Vem kan hjälpa dig vid hetsätning?

Vart du kan vända dig

Det finns flera vägar till hjälp vid hetsätning. Vilken mottagning som passar kan bland annat bero på din ålder och vilka möjligheter som finns där du bor.

• Är du under 18 år kan du kontakta en vårdcentral, en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.¹
• Är du 18 år eller äldre kan du boka tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller företagshälsovård om du arbetar.¹
• Är du upp till 20–25 år kan du också kontakta en ungdomsmottagning.¹
• Många regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar.¹

På en specialiserad ätstörningsmottagning kan du få hjälp av personal som arbetar med ätstörningar. Bedömningen sker ofta på en specialiserad mottagning och innebär att du behöver komma på ungefär tre till fyra besök.¹

Vanliga frågor om hetsätning

Vad är hetsätningsstörning?

Hetsätningsstörning innebär att du återkommande äter stora mängder mat under kort tid. Du kan samtidigt känna att du inte kan kontrollera ätandet.¹

Det handlar alltså inte bara om att äta mycket vid ett enstaka tillfälle. Episoderna återkommer, och hetsätningen kan ske även när du inte är hungrig.

Är hetsätningsstörning samma sak som bulimi?

Hetsätningsstörning och bulimi har det gemensamt att hetsätning förekommer. Skillnaden är att du vid hetsätningsstörning inte försöker göra dig av med maten efteråt.¹

Det betyder att skillnaden mellan tillstånden inte handlar om hur mycket skam eller skuld du känner efteråt. Efter hetsätning är det vanligt att känna nedstämdhet, skuld och skam.¹

Vilka behandlingar finns?

Behandlingen brukar bestå av psykoterapi eller annan psykologisk behandling. Läkemedel kan också ingå i behandlingen.¹

KBT och IPT är terapimetoder som brukar fungera bra mot hetsätningsstörning. KBT och IPT innebär flera träffar med terapeuten under ungefär sex månader.