Självkänsla är känslan av vilket värde du tycker att du har och hur nöjd du känner dig med den du är. Den formas ofta av personlighet, uppväxt och det som händer i livet, kan vara olika stark i olika områden och går att stärka, även om det kan ta tid.
Självkänsla beskriver vilket värde du tycker att du har. Den handlar också om ifall du känner dig nöjd med och trivs med den du är. Självkänslan påverkar dig dagligen genom hur du tolkar och upplever verkligheten. Dina känslor och värderingar kan vara omedvetna och komma automatiskt.1 Självkänslan kan därför påverka hur du ser på dig själv och på det som händer omkring dig i vardagen.
Självkänsla och självförtroende beskriver olika saker. Självförtroende handlar om hur bra eller dålig du tror att du är på olika saker, medan självkänsla handlar mer om hur du tänker och känner om dig själv.2
Vid dålig självkänsla kan det vara vanligt att:
De flesta människor har en självkänsla som ligger mittemellan stark och svag. Självkänslan kan vara olika stark inom olika områden i livet. Du kan till exempel vara nöjd med dig själv som medarbetare men missnöjd med dig själv som partner. Självkänslan kan också förändras under livet.1
Dålig självkänsla beskriver här en upplevelse av det egna värdet, inte en sjukdom. Du kan till exempel känna dig säker på att du klarar en uppgift men ändå ha svårt att känna att du duger som du är.2
Självkänslan formas ofta under barndomen. Den påverkas både av din medfödda personlighet och av hur du har eller hade det som barn och under din uppväxt. Att känna sig sedd och uppskattad av omgivningen är en grund för att få stark självkänsla. Självkänsla hos barn påverkas också av hur andra bemöter barnet. Barnet behöver känna sig älskat, värdefullt och accepterat för den det är.1
Det betyder inte att din självkänsla är bestämd för alltid. Den kan förändras under livet, även om det som hänt under uppväxten kan ha betydelse för hur du ser på dig själv senare.
Det som händer i nutid kan också påverka självkänslan. Det kan vara svårt att behålla en stark självkänsla efter att ha förlorat arbetet. Sämre hälsa kan göra det svårt att behålla en stark självkänsla. Att förlora en viktig relation kan påverka möjligheten att behålla en stark självkänsla.1
Även påfrestande händelser och förändringar i livet kan alltså påverka hur du känner inför dig själv. En förlust av arbete, försämrad hälsa eller en viktig relation kan göra det svårare att behålla en stark självkänsla.
För barn kan den omgivning de lever i ha stor betydelse. Om barnet själv utsätts för hot och våld, eller lever i en miljö där andra utsätts för hot och våld, påverkar det ofta barnets självkänsla negativt.1
Att känna sig mycket ensam eller vara utsatt för mobbning kan göra att barnet känner sig osäkert och mindre värdefullt. Att vara en del av en gemenskap är viktigt för självkänslan, och brist på gemenskap kan därför påverka barnet. Bekräftelse från både vuxna och barn i samma ålder gör det lättare för barn att känna trygghet i sig själva. Det kan också bli lättare för barnet att våga lita på andra och vara i olika situationer och relationer med andra människor.1
Dålig självkänsla kan ha flera bakgrundsfaktorer samtidigt. Det kan handla om sådant som har hänt under uppväxten, om din medfödda personlighet, om det som händer i livet nu eller om hur andra människor behandlar dig.
Det kan kännas skönt att få hjälp om du har väldigt negativa tankar om dig själv. Du kan söka professionellt stöd, till exempel av en samtalsterapeut.1 Att prata med någon kan ge stöd när självkänslan känns svår att hantera. Du kan också kontakta någon som jobbar på en ungdomsmottagning eller elevhälsan om du vill träffa någon som är van att stötta unga.2
Om du är ung kan ungdomsmottagningen eller elevhälsan hjälpa dig att träna upp självkänslan och självförtroendet. UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år.2 Du kan läsa mer om stöd för unga på UMO.
Det kan vara ett första steg att prata med någon du litar på.2 Du kan också prata med andra eller läsa en självhjälpsbok för att få hjälp och stöd.1 Vill du få stöd utan att säga vem du är kan du kontakta Bris eller något annat stödställe. Du kan kontakta de flesta av dem anonymt.2
Det finns stöd både för dig som vill prata med någon och för dig som hellre börjar med att läsa. Om du vill träffa någon som är van att stötta unga kan du kontakta en ungdomsmottagning eller elevhälsan. Se även informationen om stöd och hjälp för dålig självkänsla på UMO.
Det går att träna upp sin självkänsla.1 Eftersom självkänslan påverkas av vad du gör och tänker varje dag finns det flera sätt att stärka den. En persons självkänsla har ofta byggts upp under lång tid och kan därför ta tid att förändra. Du duger som du är, oavsett vad andra tycker och tänker. Andra personer bestämmer inte ditt värde.2
Att välja en lagom stor uppgift kan ge en känsla av kontroll över livet. När självförtroendet växer blir det ofta lättare att ta sig an större utmaningar.
Vid dålig självkänsla är det vanligt att ställa högre krav på sig själv än på andra och att döma sig själv när du misslyckas.1 Försök därför att bemöta dig själv på ett sätt som liknar hur du skulle bemöta en vän.
Självmedkänsla handlar om att vara snäll och förstående mot sig själv när du har det jobbigt. Ingen lyckas med allt och ingen är perfekt.
Att ta dina och andras behov på lika stort allvar kan hjälpa dig att sätta gränser. Du kan framföra vad du vill, önskar och föredrar i olika situationer. Det kan vara svårt i början att säga ifrån, men det blir ofta enklare med träning.
Öva också på att säga ja till sådant du vill göra och som känns bra, spännande eller utmanande. Du kan försöka vara med människor som får dig att må bra, där du känner dig omtyckt och betydelsefull.
Andra personer kan ha jobbiga saker att hantera även om det inte syns. Leta gärna upp personer och konton som får dig att känna dig glad och stark, och som du tror utvecklar dig.
Skriv upp sådant som är bra med dig, till exempel att du är en bra vän, har tålamod eller kan mycket om ett ämne. Fyll på listan när du kommer på något nytt. Ge dig själv uppmuntran och tillåt dig att känna dig nöjd när du har gjort något som kändes jobbigt, till exempel läxan eller ett telefonsamtal.
Att pröva något nytt kan kännas läskigt först. Många känner sig starka och glada av att testa nya saker. Det kan också vara bra för självkänslan att kunna mycket om något eller vara bra på något särskilt, till exempel att ha ett visst ansvarsområde på jobbet eller att kunna spela ett instrument. Välj något som känns meningsfullt för dig.
Professionellt stöd kan ges av en samtalsterapeut. Det kan kännas skönt att få hjälp om du har väldigt negativa tankar om dig själv.1
För unga kan ungdomsmottagningen eller elevhälsan hjälpa till att träna upp självkänslan och självförtroendet. Där kan du träffa någon som är van att stötta unga. Självmedkänsla handlar om att vara snäll och förstående mot sig själv när du har det jobbigt. Det är särskilt bra att öva på självmedkänsla om du har problem med självkänsla.2
Det går att träna upp självkänslan så att den blir starkare. Självkänslan påverkas av vad du gör och tänker varje dag, därför finns det många sätt att stärka den.1
Du kan till exempel träna på att:
Eftersom självkänslan ofta har byggts upp under lång tid kan det ta tid att förändra den.1 Nya sätt att tänka och göra behöver därför få ta plats över tid.
Om du har väldigt negativa tankar om dig själv kan det kännas skönt att få hjälp av någon annan. Professionellt stöd kan till exempel ges av en samtalsterapeut.1 En samtalsterapeut kan vara ett alternativ om du vill prata med någon som har kunskap om att ge stöd vid dålig självkänsla.
Du kan också prata med någon du litar på.2 Det kan vara en vän, en närstående eller någon annan person som känns trygg för dig. Att berätta hur du tänker och känner kan ge stöd när du känner dig osäker på dig själv och mår dåligt av det. Du behöver inte bära det ensam, utan kan välja en person som lyssnar och tar dig på allvar.
Om du är ung kan du kontakta en ungdomsmottagning. Där kan du träffa någon som är van att stötta unga. Du kan också kontakta elevhälsan, där du kan få stöd av någon som är van att stötta unga.2
Ungdomsmottagningen eller elevhälsan kan hjälpa dig att träna upp självkänslan och självförtroendet.2 Det kan vara ett stöd om du vill prata med någon utanför familjen eller kompisgruppen.
Om du vill få stöd utan att säga vem du är kan du kontakta Bris eller något annat stödställe. Du kan kontakta de flesta stödställen anonymt.2 Det betyder att du kan be om stöd utan att uppge din identitet.
UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år.2 Där finns information om bland annat självkänsla och psykisk hälsa.
Självförtroende handlar om din känsla av att lyckas med det du gör, alltså hur du presterar.1 Självkänslan handlar mer om hur du tänker och känner om dig själv, även när du inte lyckas med allt. Därför kan du lita på att du klarar uppgifter utan att samtidigt känna att du duger som person.
Självförtroendet kan vara starkt samtidigt som självkänslan är svag.1 Då kan du ha tilltro till din förmåga att prestera men ändå ha svårt att känna dig värdefull. De två hänger ofta ihop, men de behöver inte utvecklas på samma sätt eller vara lika starka. Självförtroendet kan stärkas när du kan, vågar eller klarar av saker. Självkänslan kan stärkas när du tänker att du duger som du är. Det finns också något som kallas självmedkänsla. Det handlar om att vara snäll och förstående mot dig själv när du har det jobbigt.2
Ja, din självkänsla kan visa sig olika inom olika delar av livet. Du kan vara nöjd med dig själv som medarbetare men missnöjd med dig själv som partner.1 Det betyder att upplevelsen av dig själv kan skifta beroende på vilken relation eller roll du befinner dig i.
Självförtroendet kan vara olika starkt i olika situationer.1 Du kan till exempel känna dig säker på att prestera på jobbet men osäker tillsammans med andra. Att du känner dig trygg i en situation betyder alltså inte automatiskt att du känner dig trygg i alla andra.
En stark självkänsla kan göra det lättare att hantera stress.1 Den kan också göra det lättare att komma överens med andra. Det betyder inte att du aldrig blir stressad, men din upplevelse av dig själv kan påverka hur du hanterar påfrestningar.
Om du hela tiden försöker prestera för att bevisa ditt värde kan du lättare få besvär med stress, oro och utmattningssyndrom.1 Du kan då pressa dig själv mer än vad du mår bra av. Att prestera kan kännas viktigt för att få bekräftelse på ditt värde, men det kan samtidigt bli en belastning.
Ja, det går att träna upp självkänslan så att den blir starkare. Självkänslan påverkas av vad du gör och tänker varje dag.1 Därför kan flera olika delar av vardagen ha betydelse för hur du ser på dig själv över tid.
Självkänslan kan stärkas när du tänker att du duger oavsett om du är bra eller dålig på olika saker.2 Ditt värde behöver då inte avgöras av hur väl du lyckas med en viss uppgift. En förändring behöver inte bygga på att du först måste prestera bättre, utan på hur du förhåller dig till dig själv.
En persons självkänsla har ofta byggts upp under lång tid och kan ta tid att förändra.1 Det är därför möjligt att arbeta med den även om förändringen inte märks direkt. Du kan läsa mer om konkreta sätt att stärka självkänslan i avsnittet om vad du kan göra själv.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.

Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.

Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.




ANNONS
ANNONS