Vilket stöd finns för dig som vårdar en närstående?

Här får du en överblick över vilket stöd som finns, vem reglerna gäller, vad en stödkontakt kan göra och när särskilda regler gäller för barn eller närståendepenning.

Vilket stöd kan du få som anhörig?

När du hjälper en närstående i vardagen kan stöd till dig handla om flera olika saker.

Vilken hjälp som finns beror på kommunen där du bor. En stödform kan därför finnas i en kommun men inte erbjudas på samma sätt i en annan. Även stödets omfattning kan skilja sig åt. Den nationella grundregeln gäller den som själv vårdar eller stöder en närstående. Bestämmelsen finns i socialtjänstlagen hos Sveriges riksdag. Den avgör däremot inte på egen hand exakt vilken insats som erbjuds eller hur omfattande den blir.

Vem omfattas – och varför kan det spela roll?

Regeln gäller dig som vårdar eller stöttar en närstående som är äldre eller långvarigt sjuk. Den gäller också dig som stöttar en närstående med funktionsnedsättning. Det är alltså ditt stöd till den närstående som står i centrum, inte bara vilken relation ni har. Det kan spela roll om du försöker få vardagen att fungera kring en närståendes vård, omsorg eller stöd.

Ett anhörigperspektiv ska finnas både i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen beskriver anhörigperspektiv som ett arbetssätt som ska genomsyra verksamheterna. Det betyder att anhörigas situation ska uppmärksammas i arbetet, men det är inte samma sak som ett löfte om en bestämd individuell insats.

Det är därför bra att skilja mellan två frågor: om du omfattas av kommunens ansvar att erbjuda stöd och vilken konkret hjälp kommunen har att erbjuda. Den första frågan har en nationell grund. Den andra påverkas av hur stödet är utformat där du bor.

Vad kan en stödkontakt hjälpa till med – och vad kan den inte göra?

För dig kan det innebära en ingång till en bättre överblick över situationen. Kontakten handlar alltså inte bara om en enskild stödform, utan också om att kunna planera vad som behöver göras. Stödkontaktens uppgift är samtidigt avgränsad. Den har inte ett formellt samordningsansvar. Det betyder att stödkontakten inte ersätter de aktörer som ansvarar för olika insatser eller beslut. Förarbetena till reglerna beskriver stödkontakten som ett stöd i planeringen, inte som en funktion som tar över ansvaret för hela situationen. Den skillnaden är viktig när du försöker förstå vad kontakten kan leda till.

Vad gäller om ett barn påverkas eller du måste vara ledig från jobbet?

Från och med 1 juli 2026 tydliggjordes ansvaret för stöd till barn i sådana situationer.

Regeringen har lyft att socialnämndens, vårdgivares och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar för stöd till barn har tydliggjorts. För ett barn kan det därför vara relevant att fråga efter stöd utifrån barnets egen situation, inte bara utifrån den närståendes vårdbehov. Närståendepenning är en annan möjlighet än kommunens anhörigstöd. Den kan vara aktuell när du stödjer en närstående med ett livshotande hälsotillstånd och avstår från arbete för att göra det. Närståendepenning är alltså kopplad till både den närståendes hälsotillstånd och du avstår från arbete. De två stödspåren har olika syften och prövas enligt olika regler.

Vad betyder reglerna för dig där du bor?

Den säger däremot inte att alla kommuner erbjuder samma stödform eller samma omfattning. Det är den lokala kommunen som kan ge besked om vilket stöd som finns där du bor. Kontakta din kommun för att få veta vilket stöd som finns där du bor.

Vad lagen kräver

Vården.se:s förklaring

Barn och personer som behöver avstå från arbete för att stödja en svårt sjuk närstående kan dessutom omfattas av separata regler.

Vad vi inte kan säga

Källor

• Anhörigstöd – stöd för dig som vårdar eller stödjer en närstående — Stödformer för anhöriga, lokal variation, samtycke och ansökan för vissa avlösningsinsatser samt kommunens kontaktväg.

• Socialtjänstlag (2025:400) — Socialtjänstlagens målgrupp för anhörigstöd och kommunens skyldighet att erbjuda stöd.

• Anhörigperspektiv i socialtjänsten och hälso- och sjukvården — Anhörigperspektiv som arbetssätt i socialtjänst och hälso- och sjukvård.

• Stödja en svårt sjuk närstående — Närståendepenning vid livshotande hälsotillstånd, avstående från arbete samt krav på samtycke och läkarutlåtande.

• SOU 2024:60 Kontaktperson för anhöriga — Utredningen beskriver stora variationer i anhörigstödets utformning och omfattning mellan kommuner. Utredningen bedömer att anhöriga efterfrågar information, vägledning och hjälp att få överblick över sin situation. Utredningen föreslog tydligare regler om information, vägledning och anhörigkontakt.

• Stödet till äldre och anhöriga som vårdar eller stöder närstående stärks — Tydliggjort ansvar för stöd till barn från och med 1 juli 2026.

• Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående, prop. 2025/26:60 — Propositionen beskriver stödkontaktens uppgift som information, vägledning och stöd med planering. Propositionen anger att stödkontakten kan hänvisa till rätt aktör och följa med på möten. Propositionen anger att stödkontakten inte har ett formellt samordningsansvar eller fungerar som ombud.