En seg hosta som aldrig verkar vilja ge sig kan vara väldigt tröttande. Ofta har själva infektionen gått över. Febern är borta, du jobbar igen men hostan hänger kvar i veckor. Det är ofta normalt, men ibland ett tecken på något som behöver bedömas av läkare.
Efter en vanlig luftvägsinfektion, som förkylning eller luftrörskatarr (akut bronkit), är det vanligt att hostan sitter i ungefär 2 till 4 veckor även när du i övrigt börjar känna dig frisk.
Akut hosta upp till 3 veckor
Subakut hosta 3 till 8 veckor, det många kallar långdragen hosta
Kronisk hosta mer än 8 veckor
En hosta som sitter i några veckor efter en infektion är alltså inte ovanlig, men det är viktigt att känna till varningssignaler.
Förlängd virusirritation och luftrörskatarr. Efter förkylning, influensa eller annan kraftig infektion kan slemhinnan i luftvägarna vara känslig länge. Det ger ofta hosta i ungefär tre veckor eller mer, ibland med kvarvarande trötthet, även när febern gått ner. Orsaken är nästan alltid virus och antibiotika hjälper dåligt.
Astma och överkänsliga luftvägar. En infektion kan trigga eller förvärra astma, med hosta, pip i bröstet och andfåddhet, särskilt vid ansträngning eller nattetid.
Sura uppstötningar eller snuva som rinner bakåt. Magsyra som når upp i halsen kan irritera luftvägarna och ge hosta, ofta när du ligger ner eller på morgonen. Slem från näsa och bihålor som rinner bakåt i svalget kan också trigga hosta, typiskt nattetid.
Lunginflammation och mer ovanliga orsaker. Långvarig hosta med slem och feber kan vara lunginflammation, antingen klassisk med snabbt hög feber eller atypisk mykoplasma som kommer smygande över veckor. Var extra uppmärksam om du först blir bättre och sedan plötsligt får ny feber, så kallat dubbelinsjuknande. Mer sällan beror långdragen hosta på KOL, hjärtsvikt, tuberkulos eller lungcancer, men då finns oftast andra tydliga varningssymtom samtidigt.
Kontakta vårdcentral om:
hostan pågår mer än fyra veckor och inte verkar lätta
du har hosta och feber i mer än fyra dygn och blir sämre
du hostar blod eller blodblandat slem
du är tydligt andfådd, även i vila eller vid lätt ansträngning
du har bröstsmärta när du andas djupt eller hostar
du har nattliga svettningar, ofrivillig viktnedgång eller långvarig trötthet
du har allvarlig grundsjukdom, till exempel KOL, hjärtsjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar
Vid kraftig andnöd, påverkat allmäntillstånd eller svår bröstsmärta ska du söka akutsjukvård direkt genom att ringa 112.
Om du mår okej i övrigt och saknar varningsflaggor kan du ofta avvakta och prova egenvård:
Varm dryck och honung, till exempel te eller varmt vatten, kan lugna halsen och göra slemmet tunnare. Ge aldrig honung till barn under ett år.
Fuktig luft, till exempel varm dusch eller luftfuktare. Undvik rök, starka dofter, parfym och damm.
Höjd huvudända i sängen, gärna med extra kuddar, särskilt om du har sura uppstötningar eller hosta på natten.
Nässköljning med koksaltlösning eller nässköljkanna vid snuva som rinner bakåt.
Rökstopp om du röker. Det är den viktigaste åtgärden för dina luftvägar på sikt.
/ Dorél Lehrer Läkare och verksamhetschef, Curevo Health
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
